50 HANS L ZETTERBERG

nismen ledde till att man började använda en persons ställning i de icke-religiösa verksamheterna som indikator på vederbörandes religiösa belägenhet. En persons välstånd blev till exempel ett ungefärligt tecken på var personen ifråga stod i religiöst avseende.

Varje institution har ett typiskt mönster för belöningar som gör att det finns ett sammanhang mellan en persons ställning och de uppskattningar som kommer honom till del i form av särskilda hedersbetygelser. Dessa belöningssystem är strategiska områden som man bör behärska om man i teori och praktik skall syssla med motivationens problem. Vi skall här antyda hur belöningssystemen ser ut inom olika institutioner. I nästa kapitel som handlar om livsstilar får vi anledning att ta upp andra detaljer i belöningssystem. Här skall vi bara ge några exempel på hur skiktningen inom olika institutioner är systematiskt länkad till belönade värderingar.

Inom arbetslivet finns ett klart samband mellan lönegrad och prestige. Detta samband finns där även om skillnaden i lönesumma efter skatt är mycket liten eller praktiskt taget obefintlig. Staten tar mer i skatt av den som placerats i den högre lönegraden, men staten tar ingenting av den prestige som följer med att befinna sig i en högre lönegrad. Om så varit fallet skulle det svenska högskattesystemet för länge sedan brutit samman.

Till näringslivets belöningssystem hör många andra aspekter. Den som grundar ett företag kan om han så vill sätta sitt namn på det: Bonniers, L M Ericsson, Åhléns. På detta sätt hedras grundaren/ägaren varje gång företaget nämns vid namn.