3 Om livsstilar i 1970-talets samhälle

Definition av livsstil

Sedan Max Weber vid 1900-talets början visat livsstilsbegreppets användbarhet har en rad forskare sökt ge det en precis definition. Europeiska forskare har vanligen vidhållit Webers tanke att livsstilen anger hur vi utformar de resurser och tillfällen som klassbakgrund, traditioner, utbildning och marknad består oss. Amerikanska forskare har vanligen sett livsstil mera snävt, som hur vi utnyttjar vår disponibla inkomst.¹ Vi saknar skäl att göra en akademisk katalog över alternativa definitioner; att definitionerna varierar inbördes beror vanligen på att syftena med de olika författarnas framställningar varit olika.

Vi säger att en persons engagemang för en uppsättning handlingar är beroende av hur pass viktiga de handlingarna är för hans självvärdering. Om vi vet att en person känner sig liten, nere och obetydlig när han inte har tillfälle att skriva poesi, kan vi lugnt påstå att vederbörande känner starkt för poesi, dvs att han har engagemang för den sysselsättningen. Om däremot poetiserandet inte har någon betydelse för hans välbefinnande, är hans engagemang för poesi lågt. Engagemang innebär alltså att personen “satsar sitt jag” på den omhuldade verksamheten.

I denna framställning är livsstil definierad som de sammanhängande element i livspraktiken som utövarna delar med varandra men icke med andra och som de upplever som synnerligen engagerande.² Livsstilar är alltså särpräglade aktiviteter som inom