49
|
|
49 |
|
|
Några teser om motivation 49 |
Var och en av de nämnda institutionerna har sitt speciella sätt att skikta sina medlemmar. Den som åtnjuter ett högt välstånd är definitionsmässigt “rik”, den som står för ordningen i samhället har “makt”, den som har kunskap är “kompetent”, den som står Gud närmast är “helgad”, den som kan — på ett eller annat sätt — bilda och ta del av det sköna har “god smak”, den dygdige kallas “rättrådig”. En generell tes — prestigepostulatet — kan uppställas för alla dessa fall av skiktning: Rika, mäktiga, kompetenta, heliga, konstnärliga och rättrådiga män och kvinnor blir i regel mer uppskattade än de som saknar dessa egenskaper. I vårt samhälle dominerar politik/förvaltning och näringsliv bland institutionerna. De viktigaste skiktningarna är därför makt och rikedom. En del samhällsanalytiker tror att kunskap blir den helt utslagsgivande skiktningen i det s k post- industriella samhället. Hittills förefaller detta antagande ha mer av professorernas önskedröm än påvisbar realitet, men ingen torde förneka att skiktning i kunskap ökar i betydelse. Kalvinismen var ett försök att likvidera sambandet mellan religiös skiktning och status. Man hävdade inom dess teologi att vi människor inte kan avgöra vem som är utvald till himlen och vem som är dömd till helvetet. Därav följde att de utvalda inte kunde åtnjuta någon speciell prestige framför de andra människorna. De sociala krafter som vår tes beskriver kunde emellertid inte hållas tillbaka. Max Weber (1904—05) hävdade att kalvi- |
|
|
49 |
|