39
|
|
39 |
|
|
Några teser om motivation 39 ningen för detta kan vi ange som två olika ansatser att bevara belöningssystemet: a) vi vill inte att förankringspunkten för värderingsskalan ändras så att vårt värde blir lägre; b) vi vill inte att enheten utsätts för inflation eller deflation så att vårt värde blir lägre. Vi satsar alltså på att bevara inte bara vår värdering utan också den värderingsskala som ger oss vår värdering. De politiska uttrycken för sådana satsningar har Hofstadter (1955) kallat “statuspolitik”. Statuspolitik är särskilt uppenbar i försvaret av särskilda livsstilar. Att propagera för studentmössans fortsatta användning är att engagera sig i statuspolitik för att bevara en lätt avläsbar enhet i en belöningsskala. Ingenstans märks konservatismen i belöningsskalorna så klart som i löneförhandlingarnas krav på “kompensation”. Förankringspunkten för den värdering den arbetande gör av ett förslag om en ny lön är inte bara vad han behöver i lön för sitt uppehälle utan vad kategorin närmast under honom får i lön. Kravet att behålla differenser till närmast lägre kategori är benhårt. Bakom det ligger hela det sociala drivkraftsteoremets styrka.
HandlingsrepertoarenEn första begränsning hos identitetspostulatet och det sociala drivkraftsteoremet utgör föreställningen om en handlingsrepertoar. En person känner bara till ett begränsat antal möjligheter att handla. Dessa utgör hans repertoar vid en given tidpunkt. Vår handlingsrepertoar växer med ökande erfarenhet. Detta är ett skäl till att äldre människor brukar vara förståndigare än yngre, men handlingsrepertoaren kan också minska med tiden genom minnesförlust, senilitet och förtvining av fantasin. Vi läser biografier över människor som vi intresserar oss för, och får ett grepp om deras handlingsrepertoar genom att lära känna deras förflutna. Vi tar reda på ett samhälles eller folks kulturarv för att kartlägga dess handlingsrepertoar. |
|
|
39 |
|