44
|
|
44 |
|
|
44 HANS L ZETTERBERG De egentligen närståendeEn fjärde och mycket viktig kvalifikation till det sociala drivkraftsteoremet avslöjas av den vanliga observationen att vad vis sa människor anser om oss struntar vi blankt i. Men det finns också de vilkas uppfattningar om oss är synnerligen betydelsefulla för oss. Dessa senare är våra egentligen närstående (engelskans “significant others”, en term införd av George Herbert Mead 1934). Vi känner inte en person väl förrän vi vet vilka som är hans egentligen närstående. Att veta detta är också nödvändigt för att effektivt kunna tillämpa det sociala drivkraftsteoremet.Psykoanalytikerna har påpekat att vi ofta fäster stort avseende vid hur våra barndomskontakter, och då inte minst föräldrarna, värderar oss och våra gärningar. Föräldrar och lärare kan med gammaldags uppfostran ge sina adepter ett mentalt gyroskop som hela livet visar om de avviker från vad föräldrar och lärare skulle gilla. Några nutida tänkare har understrukit att flertalet människor nuförtiden framför allt önskar att bli gillade av sina samtida gelikar (“peer group”), dvs kamrater som är likvärdiga i fråga om ålder, sysselsättning och dylikt. Riesman (1953) har kallat sådana människor för “utifrånstyrda” i motsats till den tidigare karaktärstypen av “inifrånstyrda”. De utifrån styrda saknar gyroskop, men har istället en känslig radar som reagerar på hur omgivningen tycker och tänker. Man kan också dela in de närstående i “grannar” (i vid mening) och “främlingar” beroende på hur pass nära de närstående är eller har varit i det fysiska rummet eller tiden. De som vill bli uppskattade av den förra typen av närstående har en “lokal” inställning, medan den motsatta gruppen har en “universell” in ställning (Merton 1957a, kap 10; det engelska uttrycket för den universella typen är “cosmopolitan”). De lokala och universella skiljer sig på flera sätt: den ene engagerar sig i byalag, den andre i folkrörelser; den ene lyssnar på lokalradion, den andre på ekot, den ene läser lokaltidningen, den andre läser fackpress eller de allmänna nyheterna i en rikstidning, den ene är angelägen om vem han känner, den andre är angelägen om vad han känner till. |
|
|
44 |
|