37
|
|
37 |
|
|
Några teser om motivation 37 Den yttre källan: det sociala drivkraftsteoremetIdentitetspostulatet säger att en person utför handlingar som bevarar hans självvärdering. Charles H Cooley, en av den amerikanska sociologins pionjärer, har i sin berömda tes om “spegel-jaget” hävdat att en persons självvärdering vanligen ansluter sig nära till den värdering som hans närstående gör sig av honom. Denna upptäckt som formaliserades kring sekelskiftet måste omges med vissa kvalifikationer men tillsammans med identitetspostulatet följer härledningen:Här har vi alltså den enkla sanningen att våra närstående kan styra oss genom att gilla eller ogilla vad vi gör. Denna sats om motivationens samhälleliga gruppförankring är sociologins enklaste antagande om motivation och kallas ibland det sociala drivkraftsteoremet. William James insåg redan 1890 hur viktiga de närståendes värderingar var för en persons göranden och låtanden, när han skrev: “En människas sociala jag är den identifiering av honom som hans närstående gör.... En person har strängt taget lika många sociala jag som antalet individer som känner honom och har gjort sig en bild av honom. Att såra någon av dessa bilder är att såra vederbörande själv” (James 1890, kap 10, avsnitt 1 b). Strävan efter att bli uppskattad tar sig många olika uttryck i samhället: Folk vill få bifall, vinna erkännande, bli väl behandlade, få gott anseende, bli älskade, högt rangordnade, ärade, och de vill gärna ha de hedrande utmärkelser och statustecken som följer av att vara rik, mäktig, kunnig eller helig. Antikens grekiska dramatiker antog att övermod eller hybris var upphovet till alla katastrofer. Strävan efter uppskattning skulle alltså kunna bli överdrivet stor och då skadlig. Lika uppenbart är det att denna strävan efter uppskattning från andra kan få människor att göra stordåd i näringslivet, statskonsten, vetenskapen, de sköna konsterna, religion och sedelära. Kort sagt, önskan att bli uppskattad går före både uppgång och fall. |
|
|
37 |
|