28
|
|
28 |
|
|
28 HANS L ZETTERBERG cent av 30-49-åringar och 41 procent av 50-64-åringar har inte något emot ett tråkigt arbete bara lönen är bra. Det blir allt färre svenskar som tar ett tråkigt arbete även om lönen är bra; en ökande andel yngre vägrar. En minoritet finns kvar som gör även de tråkigaste jobb mot bra betalning. Det är därför orealistiskt att helt avskriva denna aspekt av “teori X” från arbetsvetenskapen. Lyckligtvis behöver den sällan tillämpas. Väldigt få arbeten idag upplevs nämligen som tråkiga. Häri ligger en grundläggande svaghet i ‘teori X”. Tvärtemot vad “teori X” hävdar, anser de flesta att deras jobb inte är tråkiga. 1 undersökningen fick deltagarna också ta ställning till om påståendet “Mitt arbete är ofta tråkigt” stämde för deras del eller inte. Bara 14 procent svarade att så var fallet, 74 procent sade att så inte var fallet och resten kunde svara varken ja eller nej. Det finns dock klara skillnader mellan arbetare och tjänstemän. |
|
|
Grovt räknat tycker alltså var femte arbetare och var tionde tjänsteman att arbetet ofta är tråkigt. Siffrorna är höga nog att inte lämna oss oberörda, men de visar också att “teori X” har fel i sitt antagande om arbetets generellt trista karaktär. Man skall naturligtvis inte hårdra procenttal baserade på tabelleringar av intervjupersoners instämmande i påståenden. Men de tal vi här räknat fram visar att ingen kan basera sakliga argument på teser om arbetets allmänna nedrighet i Sverige.
I den första stora sociologiska undersökning av industrisamhället som gjorts i Sverige kunde Segerstedt och Lundquist (1952, 1955) visa att trivseln var god i svenska industrisamhällen. Den var bättre j ett äldre industrisamhälle (Huskvarna) där man haft |
|
|
28 |
|