87

Om livsstilar i 1970-talets samhälle 87

(finsmakare). En gourmand gillar all mat och tycker om att äta mycket av allt utan några speciella preferenser. En gourmé föredrar att äta just det han tycker mycket om. Han njuter intensivt av vissa speciella rätter och han går så långt att han hellre avstår från att äta än att äta något han inte gillar. Det är väl egentligen gourmén som är den sant matglade.

Den matglade bryr sig inte särskilt mycket om huruvida det han äter innehåller de rätta näringsämnena eller om det innehåller för mycket kalorier, kolhydrater, fett etc. Det viktigaste för den matglades livskänsla är att det smakar gott. Han lägger stor vikt vid de rätta råvarorna och ingredienserna i övrigt som t ex kryddor, för han vet hur mycket det betyder för den rätta smaken. Han är väl medveten om skillnaden på färsk och djupfryst oxfilé, eller färsk och fryst kyckling. Han kan avstå från en gravlaxskiva som är anrättad på fryst amerikansk “silverbright” lax, men njuter av en skiva gravlax som anrättats av en stor färsk Östersjölax.

Den matglade är inte särskilt känslig för det faktum att hög kvalitet i regel är dyrare. Han kostar gärna på sig bästa råvara. Den matglada livsstilen är därför rätt så dyrbar. Den matglade återfinns företrädesvis bland de högre inkomstgrupperna, bland tjänstemän snarare än arbetare och bland unga människor som har en god inkomst men som ännu inte fått barn. Ungdomarna med egen inkomst har både råd och tid att ägna sig åt kulinariska utsvävningar, men när de sedan bildar familj blir det sämre tid för mysiga supéer och mindre pengar också. I medelåldern och längre upp i åren då barnen flyttat ut har man rotat sina matvanor och är inte lika benägen att experimentera och pröva nytt, utan man vill oftare ha det gamla vanliga.

Att vara matglad är företrädesvis en storstadsföreteelse — där finns tillräckligt stort utbud av restauranger och av olika råvaror och ingredienser och där finns de största inkomsterna. Den matglade är i lika hög grad man som kvinna.

Att äta är en av dagens absoluta höjdpunkter för den matglade. Det är inget man hastar över på stående fot eller slänger i sig vid köksbordet. Man sätter sig gärna vid ett trevligt dukat

87

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2
Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur