101

Om livsstilar i 1970-talets samhälle 101

kan bli desillusionerad efter en tid som samhällstillvänd och dra slutsatsen att “det blir ändå som förut” eller att “dom får ändå som dom vill” (“dom” är etablissemanget, partiets bossar e d). Denna mekanism kan emellertid aldrig hindra ungdomen från att vara samhällstillvänd under några år.

Skönandar och vishetsälskare

Det finns flera livsstilar som engagerar mindre än en procent av befolkningen och därför inte kan bli föremål för statistisk analys i det begränsade antal intervjuer vi har. Bland dem är två som vi ändå vill ta upp eftersom de tillhör omistliga samhällsinstitutioner, nämligen livsstilar knutna till konst och vetenskap.

1 konstälskarens — eller skönandens — livsstil än konsten det viktigaste. Skönanden är en känslig människa som behöver det konstgjorda sköna för att trivas gott med livet och sig själv och stå ut med vardagens gråhet och ofullkomlighet. Även det natursköna uppskattas av konstälskaren, fast en konstälskande stadsbo mest är hänvisad till sköna människoverk, dvs konst i ordagrann betydelse. (Han är ingen “naturmänniska”, även om han tycker om att se ett vackert landskap.) Konstälskaren kan vara utövande konstnär, musiker osv men behöver inte vara det,

Skönanden utvecklar en ganska exklusiv livsstil. Han besöker tavelgallerier, konstmuséer, går på konsert, teater och balett, tittar på intressant arkitektur. Han reser hellre till Rom och Paris än till Mallorca och Kanarieöarna. Han letar efter god skönlitteratur i boklådan och på bibliotek. Dessa lite ovanliga vanor kan ibland kompletteras med ett ovanligt sätt att presentera sig själv. Det förekommer t ex att konstälskaren bär originella kläder för att liksom markera sin särart.

Vi skiljer mellan skönandar, brackor och kultursnobbar. De båda senare är att betrakta som ofullgångna skönandar. Brackan imiterar delvis den sanne konstälskarens livsstil, eftersom han vet att sådant “hör till”. Till skillnad från skönanden tycker brackan inte om att prata om sina konstupplevelser utan pratar hellre om konstverkets värde som investeringsobjekt. Kultursnobben tycken liksom skönanden om att prata om konst,

101

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2
Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur