92

92 HANS L ZETTERBERG

undantagsfall blir en son eller dotter förskjuten. Det är därför tryggt i familjen. Denna ordning har emellertid börjat vackla något. Inte så att söner och döttrar förskjuts — snarare är det fäder som förskjuts i samband med skilsmässor.

Vi har i våra data kunnat skilja mellan en “auktoritär” familjestil med konservativa könsroller, konservativ uppfattning om relationer mellan föräldrar och barn och en mer “demokratisk” familjestil, i vilken ett stort mått av likställdhet råder mellan familjemedlemmarna. Den auktoritära stilen är vanligare.

De sällskapliga

I de sällskapligas livsstil är umgänge det centrala. Deras själv- värdering beror av samvaro med andra. Sällskapsmänniskan tycker bättre om människor än principer och prylar. Sällskapsmänniskan är alltså en glad fyr, med en förkärlek för att ha människor omkring sig och drar sig inte för de små förberedelser som samvaro av olika slag för med sig. Även ytligt umgänge njuter sällskapsmänniskorna av. De känner många och visar ofta upp en urskillningslös vänlighet mot alla. De har inga “tomtar på loftet” som plågar dem och som tvingar dem till kontemplation i ensamhet. De njuter av livet. De är “the swingers”.

De rena sällskapsmänniskorna är mycket sociala varelser. De deltar i fester och bjudningar för deras egen skull. De går inte dit för att iaktta, predika, chockera eller förskaffa en sängkamrat. De är mindre självupptagna än de som beter sig på det sättet. Det ligger i sakens natur att sällskapsmänniskorna tycker om att småprata och de småpratar gärna med vem det vara månde. Detta beror på att de inte ser några konflikter mellan sig själv och andra. Alla är som en stor familj. “Glädje och gemenskap” är sällskapsmänniskornas motto.

De personer som naturligen odlar denna livsstil är i regel välanpassade; om de gör något fel, accepteras deras ursäkt. De har inga “dödsfiender” och de sover gott om natten. Sällskapsmänniskorna är, åtminstone ytligt sett, föga kontroversiella.

Av de frågor vi använt i våra intervjuer för att identifiera sällskapsmänniskorna kan vi nämna dessa.

92

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2
Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur