60 HANS L ZETTERBERG

organisationer och samhällen på marsch kan aktivera sig genom att avskaffa askription och därmed underlätta rörlighet.

Familjeföretag och företag som domineras av kapitalstarka familjer har största anledning att se upp med den form av askription som nepotism utgör. På ett företag där det råder svågervälde bör man inte räkna med att hitta så värst många kraftkarlar bland cheferna.

Den brist på kompetens hos cheferna som svågerväldet lätt leder till är inte bara en allvarlig sak för organisationen. Den medför också att den ekonomiska ordningen med enskilda företag som sådan kan bli ogillad. Det vill säga, den privatkapitalistiska ordningen ter sig illegitim. Det ligger en stor motsättning mellan ordningens ursprungliga dygd, att ge de dugliga företagarna gynnsamma villkor och dess nepotismiska urartning där arv, inte duglighet, ger stor ekonomisk makt. i en demokratiskt sinnad tidsålder är detta naturligtvis synnerligen stötande. Ledarna skall inte bara vara duktiga. Alla skall ju dessutom ha chansen att bli ledare.

Utomlands har man i många fall tidigt insett denna fara. Redan på 1910-talet lanserade familjerna du Pont i USA och Siemens i Tyskland oberoende av varandra benhårda regler mot nepotism i sina företag. Familjens medlemmar och dem de gifte sig med fick gärna ha ledande positioner i företaget — men bara om de var meriterade och kompetenta “in their own right”. Familjemedlemmar som inte uppfyllde dessa hårda krav utestängdes från alla poster i företaget, även underordnade sådana. Detta grepp kan synas drastiskt och hårt. Varför kunde inte unge herr Junior trots sina svaga talanger få en föga betydelsefull post inom koncernen? Helt enkelt därför att hans namn och familjetillhörighet i praktiken gav honom tillgång till informella informationskanaler som skulle möjliggöra maktutövning (eller misstankar om maktutövning) trots hans formellt underordnade ställning.