54
|
|
54 |
|
|
54 HANS L ZETTERBERG ver på medlemmarna, så visar skiktteoremet hur samhällets stratifiering påverkar befolkningens ansträngningar. Eftersom rangordning och skiktning har betydelse för vår motivation, har en del sociologer hävdat att de är ofrånkomliga. “Samhällets behov av att få sina medlemmar att arbeta förklarar att skiktning är allestädes närvarande i alla samhällen” (Davis och Moore 1945, sid 243). Detta är emellertid bara delvis sant, om än mycket viktigt. Som vi sett ovan finns det drivkrafter som bara grundar sig på allmänna opinionen och vilka är oberoende av etablerade rangordningar och skiktningar (jfr Tumin 1953). Skiktteoremets påstående att vi gör allt för att behålla den nivå vi har, illustreras mycket lärorikt i de fackliga striderna under den stora depressionen på 30-talet. 1931-33 uppgick arbetslösheten till över 20 procent. I vissa förbund (Skogs- och Flottnings, Sågverks, Grov- och Fabriks) gick hälften eller flera av medlemmarna arbetslösa. Företagen var hårt pressade och konkurser var vanliga. I det läget var det naturligt att tanken att sänka lönerna skulle komma upp. SAF antog den 15 september 1931 en plan för den dåvarande avtalsrörelsen som innebar lönesänkningar och ackordsänkningar inom verkstadsindustrin, järnbruken, pappersmasseindustrin, sågverken, textil-, beklädnads-, sko- och läderindustrierna. Fackföreningarna accepterade inte lönesänkningar och motsättningen ledde till ett flertal strejker och lockouter. Att fackföreningarna hade medlemmarna med sig visades i en rad omröstningar kring medlingsförslag. Mest dramatisk blev utvecklingen inom byggnadsindustrin 1933 och pappersmasseindustrin 1932. Låt oss stanna vid den senare. Arbetsgivarna krävde först en sänkning av lönerna med cirka 10 procent och en reduktion av ackorden med i genomsnitt 20 procent. Arbetstagarsidan ville i allt väsentligt behålla löner och ackord. Medlingen strandade och arbetsgivarförbundet aviserade ensidigt lönesänkningen. Arbetarna gick i strejk och driften inställdes i alla av förbundets fabriker. En fortsatt medling föreslog 7 procents reduktion i massafabrikerna och 4 procent vid pappersbruken. Detta godtogs av styrelsen för pappersarbetarförbundet och förslaget gick som var sed på den tiden till med- |
|
|
54 |
|