42 HANS L ZETTERBERG

själva är mycket rika brukar vi inte känna någon som är mycket mycket rik. De flesta krigare känner ingen general, och inte heller någon desertör eller soldat som har att räkna med krigsrätt. Vi är i regel vana vid en begränsad del av de belöningsskalor med vilka vi konfronteras.

När en person genom sitt handlande bemödar sig om att bevara sitt befintliga anseende, sin självvärdering, betyder detta till att börja med att han håller sig inom den begränsade del av skalan, där han tycker sig höra hemma. Om en person kastas ut från sitt invanda område, vare sig det t ex sker i form av en plötslig degradering eller i form av en sensationell befordran, innebär det att han förlorar fotfästet i tillvaron. Om en växt som är van vid ett tempererat klimat, t ex Skånes, plötsligt skulle flyttas till Nordpolen eller till Sahara, riskerar den att gå under. På liknande sätt förhåller det sig med en människa som plötsligt kastas högt ovanför eller långt under sin invanda belöningszon. Områdena utanför den invanda delen av skalan kallade Émile Durkheim för anomi, områden “utan rättesnöre”. Folk i anomi omfattas inte av det allmänna drivkraftsteoremet. Därmed leder anomi till att drivkrafterna upphör att verka. — Se bilden på nästa sida.

Under anomi tillbakabildas människan och blir som andra djur, som inte ger något egentligt gensvar på samhällets belöningar. Anomi är följaktligen ett livsfarligt gift för samhället.