33

Några teser om motivation 33

gåvor (grammofonskivor, kläder osv) som de vid lägrets slut skulle få som tack för sin medverkan. De flickor som hade en gynnsam bild av sig själva blev glada när de fick sådana gåvor som de i början sagt sig gilla, och verkade inte tycka om att få sådant som de i början sagt sig ogilla. De flickor som hade en ogynnsam bild av sig själva (bekräftat också under experimentets gång) gjorde emellertid tvärtom. De föredrog faktiskt att på slutet få gåvor som de ursprungligen hade funnit föga tilltalande. Detta beteende stämde nämligen med deras ogynnsamma självvärdering.

Styrkan i denna drivfjäder att bevara självvärderingen har i alla tider fascinerat dramatiker och andra människokännare. Vår tids kliniska psykologi har kartlagt styrkan på många sätt, bl a genom att blottlägga de s k försvarsmekanismerna (A Freud 1942). Det är mycket typiskt, att vår verklighetsuppfattning och vårt sätt att klä denna i ord förändrar sig när vår vanligtvis gynnsamma inställning till oss själva blir hotad. För att ta ett exempel: Det kan hända att en man inte erkänner för någon, inte ens för sig själv, att han egentligen börjat avsky sin hustru. “Allt står väl till i mitt äktenskap”, tänker han, “det är precis lika lyckligt som när det började.” Han har då gjort en “förträngning” av sina fientliga känslor mot makan Denna “repression”, som facktermen lyder, är en drastisk sak. Han vägrar att medge vad som är alldeles uppenbart för hans närmaste vänner, men bevarar därmed sin uppfattning om sig själv som en god make.

Det finns fler sätt att uppnå detta på. En hantverkare som druckit för mycket öl och gjort ett dåligt arbete kan t ex skylla på sina verktyg. I stället för att säga, öppet och ärligt: “Jag har slarvat”, säger han, att verktygen, han fått, var undermåliga. Handlingar, som strider mot en given självvärdering, beskrivs ibland som utförda av andra. Den mekanismen kallas “projektion”. Man lägger skulden på andra, skyller ifrån sig. “Det är dem det är fel på, inte mig.” Ett ytterligare exempel: En sexuellt misslyckad man berättar gärna för andra vitt och brett om mer eller mindre påhittade erövringar, om hur oemotståndlig han är. Hans faktiska misslyckanden är oförenliga med hans självupp-

33

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1  
Kap 2: Några teser om motivation

Förenkling i stor, användbar stil  Fysisk integritet    Teori X    Försörjningens källor    Identitetspostulatet    Den inre källan: utmaningsteoremen    Den yttre källan: det sociala drivkraftsteoremet    Handlingsrepertoaren    Det som syns och hörs    Anomi    De egentligen närstående    Rangteoremet    Belöningssystem    Skiktteoremet    Prestationsmotivet    Arvsvälde   
Kap 3
    Kap 4    Litteratur