93

Om livsstilar i 1970-talets samhälle 93

  Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer varken bra eller dåligt, vet ej Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet Totalt
“Jag tycker om att ta hem mina vänner på middagar”            

Sällskapsmänniskor

3
7
19
54
17
100%
Övriga
9
24
22
39
6
100%
“Jag tycker om fester där det är liv i luckan”            

Sällskapsmänniskor

1
6
13
45
35

100%

Övriga
19
26
18
30
7
100%
“Jag kan lätt sätta liv i en tråkig tillställning”            
Sällskapsmänniskor
7
15
40
31
7
100%
Övriga
28
34
29
8
1
100%

“Jag missar sällan en chans att tala med en främmande människa”

           

Sällskapsmänniskor

15
25
36
20
4
100%
Övriga
32
37
20
10
1
100%

På ett lite djupare plan kan sällskapsmänniskorna beskrivas som — i praktiken — goda diplomater och människokännare. De än “utifrån-styrda”, drivs mest av yttre, omgivande krafter. Deras “inne aggression” är begränsad.

De sällskapliga finns i alla samhällsskikt; de är dock något sällsyntare bland arbetare än övriga. Skåne har en större andel sällskapsmänniskor än Norrland, storstäderna flera än landsorten. Sällskapsmänniskorna är flera i de tidigare stadierna av livscykeln än i de senare.

Två varianter av sällskapsmänniskor har tilldragit sig intresse: he-mannen och la femme fatale. De har ett överskuggande mål för sitt sällskapsliv: samlag. Deras självvärdering beror alltså mest av deras sexuella erövringar. För att identifiera dessa sexorienterade livsstilar använde vi frågor av detta slag:

 

93

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2
Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur