71
|
|
71 |
|
|
Om livsstilar i 1970-talets samhälle 71 laren framställer pjäsen för publiken, läkaren behandlar patienten. Det ligger därför i alla kulturer en självklar värdighet i att vara en arbetande människa. Arbete är ett bidrag till samhällets solidaritet, en kallelse att tjäna något större än den egna personen.
Man brukar skilja på förvärvsarbetande och hemarbetande. Föreställningen att förvärvsarbete är en maskulin aktivitet och att kvinnor skall heltidsarbeta gratis i hemmen är praktiskt taget övergiven i Sverige. Kvinnligt förvärvsarbete är nu regel i alla livscykelns stadier. Andelen män och kvinnor 18—65 år i förvärvsarbete (hel- eller deltid) visas i denna uppställning, vilken baseras på 6 756 intervjuer mellan oktober 1976 och mars 1977.
Den stora andelen familjer i vilka båda makarna förvärvsarbetar har gjort den svenska arbetsmarknaden trögrörlig. I amerikanska livsstilsundersökningar brukar “den samvetsgranna husmodern” (the conscientious housewife) få bilda en särskild livsstil. Det är inte nödvändigt i Sverige. De hemarbetande kvinnor som eventuellt skulle föras till denna livsstil kommer istället med bland “kritiska konsumenter”, “kvalitetskonsumenter”, “matlagningsglada” och “familjemänniskor”, dvs i livsstilar som kvinnor och män kan dela. För den arbetsstyrda är arbetet en viktig, meningsfull och tillfredsställande del av personen och livet. Arbetet ger livet dess huvudsakliga mening och innehåll. När en arbetsstyrd man tänker på sig själv tänker han inte i första hand på att han är äkta |
|
|
71 |
|