102 HANS L ZETTERBERG

men uppehåller sig därvid mest vid det exotiska och imponerande hos konsten, ofta det senaste och mest extravaganta. Han talar om konst för att hävda sig. Han känner väl till de nyaste esoteriska strömningarna. Konstälskaren har en mer egen, föga mode- bunden smak. Han uttalar sig uppskattande även om gamla och icke fullt erkända konstnärer. Han är i grunden mer intresserad av konstverken än av deras ofta egendomliga upphovsmän. I sin livsstil hyllar han Ezra Pounds princip att recensera verket, inte artisten.

Skönandarnas livsstil har blivit billigare de senaste hundra åren på grund av konstlivets demokratisering. De “finkulturella” nöjena är nu ofta subventionerade och därför ekonomiskt lätt- tillgängliga. Sådant ändrar emellertid inte konstens psykologiska svårtillgänglighet för många. Den faktorn finns fortfarande kvar som en spärr.

Sammantaget innebär detta att en konstälskare numera inte behöver tjäna osedvanligt mycket pengar. Däremot behöver han en god utbildning, som ett slags entrébiljett, och ett skönhetsälskande sinne. För den konstälskare som i stor skala vill låta sköna föremål pryda sin bostad finns dock alltjämt kravet på god ekonomi kvar.

Kunskapssökare eller vishetsälskare kallar vi dem som vigt sitt liv till att eftersträva vetande och vars självvärdering beror av hur mycket de vet om materien, om naturen, om människan och historien. Kunskapssökandet karakteriserar deras livsstil: vi finner dem i bibliotek, i studiecirklar, vid bokhandelns disk för fackböcker och i arkiv och på laboratorier. För dem är inte utbildning en tidig fas i livet, de är eviga studenter. De har en exceptionell nyfikenhet på fakta och sammanhang. Matematik och/eller utländska språk är deras vanligaste verktyg.