80

80 HANS L ZETTERBERG

De matlagningsglada begränsar inte sin aktivitet till att stå vid spisen. De älskar att planera en god måltid — maten skall passa tillfället och dem som skall äta den. De läser recept som musiker läser ett partitur och tänker sig in i hur olika ingredienser passar ihop och hur framställningsprocessen framhäver smaken och utseende. Den matlagningsglade är noga med råvarorna och går gärna själv och handlar för att kunna se och välja det bästa för dagen. Ofta har den matlagningsglada kunden speciella vänner bakom disken hos grönsakshandlare, slaktare och fiskförsäljare.

Den matlagningsglade har många idéer om mat, hittar ofta på nya rätter och prövar nya recept. Men recept lämnas inte ut hur som helst. Många bevaras inom familjen eller delas ut till de bästa vännerna, i synnerhet om man kan få ett motsvarande värdepapper i utbyte.

Belöningen för ansträngningen att laga denna goda mat är familjens eller gästernas uppskattning. Betygen “det här kan vi ha igen” eller “kan jag få receptet” är ljuv musik i den matlagningsglades öron.

 

I det kommersialiserade samhället är vi alla köpare av varor och tjänster. Men bara en del av oss är konsumtionsstyrda, dvs får vår självkänsla fixerad till vad vi köpt. Vi skall särskilja fyra olika typen av konsumtionsstyrda livsstilar: modekonsumenter, pionjärkonsumenter, kvalitetskonsumenten och kritiska konsumenter.

Modekonsumenternas självvärdering ligger, kort sagt, i värderingen av deras kläder. Av de frågor vi använt i våra intervjuer för att identifiera modekonsumenternas livsstil kan vi nämna dessa:

80

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2
Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur