78

78 HANS L ZETTERBERG

Industrialismen bröt sönder denna livsstil. Industrins textilier slog ut de hemvävda. Yxskaft och andra verktyg kunde massproduceras och blev “köptans” snarare än hemmagjorda. Industnibagaren gjorde det onödigt att baka sitt eget lantbröd. Leksaker och husgeråd gjordes i fabriken i stället för vedboden eller snickarboden. Med tiden kom radion att berätta nyheter, grammofonen och kassettbandspelare tog över sångerna och TV fick berätta sagor för barn och underhålla de vuxna. Vi ersatte på hundratals sätt allmogestilens självhushållande livsstil med vår tids kommersiella konsumtionsstil. Vår tids människor vet inte längre hur det egentligen går till att framställa våra vanligaste hushållsvaror och vi behöver speciella varudeklarationen för att få reda på vad de är gjorda av.

Denna omvandling av livsstilen tog cirka 150 år och är en av de mest drastiska som skett i mänsklighetens historia. Bakgrunden är att söka i den industrialiserade tekniken parad med entreprenörernas effektiva marknadsförning till de ökande massorna av livsstilshungriga löntagare som var uppryckta ur allmogekulturen och omlokaliserade till industriorterna.

Hastigheten i omvandlingen torde bero på att produktionsfaktorn kapital blev relativt billig i förhållande till produktionsfaktorn arbete. Den gamla allmogestilen var arbetsintensiv och blev olönsam. Den försvann i takt med lönehöjningarna. Kostnaden för hantverk ökade enormt, medan kostnaderna för kapital som investeras i maskiner att utföra samma arbete gick ned. Detta gäller alltjämt. Arbetskostnaderna belastas av arbetsgivaravgifter, medan maskinkostnaderna reduceras genom investeningsavdrag och generösa avskrivningsregler. Resultatet kan bara bli ett:

utslagning av hantverk och folkkonst och översvämning av massproducerade (kultur)produkter. Statliga kapitalbidrag till industrins lokalisering till glesbygd slår nu sönder de sista genuina resterna av allmogestilen. Helt har den dock inte dött; den lever i våra dagar som nostalgisk fritidssysselsättning i hembygdsgårdarnas kursverksamhet.

Av allmogestilen finns i dagens samhälle kvar som utbredd livsstil endast några speciella segment, gör-det-själv-stilen och den

78

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2
Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur