75

Om livsstilar i 1970-talets samhälle 75

  Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer varken bra eller dåligt, vet ej Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet Totalt
 “Jag önskar jag vore en uppfinnare”             
Entreprenörer
4
9
37
31
19
 100%
Övriga
28
 
21
29
16
6
 100%
 “Jag tycker om att organisera andras arbete”            
Entreprenörer
4
 
4
7
39
46

100%
Övriga
22
26
23
24
5
 100%
 “Jag skulle hellre vilja vara egen företagare än anställd”            
Entreprenörer
2
2
4
32
60
 100%
Övriga
31
20
27
16
6
 100%

“Jag är road av att köpa och sälja”

            
Entreprenörer
4
3
12
39
42
 100%
Övriga
30
31
19
15
5
 100%

inte för sig själv. Han har “tänt” på en nyhet och vill se till att andra också anammar den. “Saken” går före allt annat.

Entreprenörskapet är svårt att bygga in i en stor organisation. Det finns dock organisationsformer som kombinerar centraliserade och starkt decentraliserade inslag i vilka entreprenörer trivs och utvecklas. Dessa “federationen av entreprenörer” anses ha framtiden för sig (Macrae 1976). Ett bra exempel från Sverige är ICA, en kooperation av köpmän. Den kombinerar stordriftens fördelar med den lilla enhetens flexibilitet. 1 Kalifornien kan man finna industriella plantskolor, dvs bolag som har industniområden där de olika enheterna lär sig utveckla, producera och marknadsföra en innovation. När en enhet nått en viss mognad säljs den till ett storbolag som därmed har en ny produkt. I
 

75
ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll    Kap 1   Kap 2
 Kap 3: Om livsstilar i 1970-talets samhälle
Definition av livsstil   Översikt över samtida livsstilar   De arbetsstyrda   Entreprenörerna   De konsumtionsstyrda   De familjekära   De sällskapliga   Naturälskare   De motionsstyrda   De samhällstillvända   Skönandar och vishetsälskare   De religiösa   Livsstilarnas kostnad
Kap 4    Litteratur