64
|
|
64 |
|
|
64 HANS L ZETTERBERG Bortfallet i undersökningen är relativt stort: 29 procent. Detta är dock en normal siffra för det totala bortfallet i s k släpvagnsintervjuer, dvs formulär som intervjuare lämnar efter sig i samband med reguljära besöksintervjuer. Förutom ett bortfall i de reguljära omnibusintervjuerna på 19 procent tillkommer ett bortfall på 10 procent som vägrar att medverka i den efterlämnade enkäten (“släpvagnen”) eller skickar in ofullständiga, oanvändbara formulär. En poststratifiering har gjorts före tabellering av intervjuerna för att i någon mån kompensera för bortfallets inverkan på resultatet. De resultat som här återges bygger på faktoranalyser. Dessa har kompletterats med ett antal vanliga procenträkningar och med intryck och omdömen i samband med läsningen av intervjuerna. Vi har identifierat varje livsstil med hjälp av ett antal frågor, vanligen 8-12 frågor per livsstil. Dessa frågor som innehållsmässigt och enligt faktoranalyser hör till en och samma livsstil har sammanställts till poäng på skalor i regressionsekvationer för faktorpoäng. Skalorna har normaliserats och transformerats till s k z-poäng, dvs fått medeltalet 50 och standardavvikelsen 10. Dessa skalor har sedan blivit föremål för ett slags omvänd faktoranalys för att kalkylera livsstilens utbredning (Stephenson 1953). När z-skalor av faktorpoäng utsätts för denna nya faktoranalys erhåller vi mått som kan uttryckas i procent av de olika faktorernas bidrag till variationerna i livsstilsbeteenden. Vi erhåller då olika stora segment av livsstilar. Så långt är proceduren utan godtycke. Vi har sedan tagit den framräknade andelen för en livsstil och frågat oss hur många människor denna andel representerar om vi antar att människors utövning av livsstilen är normalfördelad. Förfarandet är godtyckligt och innebär att man gör två ytor lika stora, en som representerar andelen variationer i livsstilsbeteenden och en som representerar variationer i livsstilsutövare. |
|
|
64 |
|