124
|
|
124 |
|
|
124 HANS L ZETTERBERG Den form av anomi som finns i rikedomens kris är den mest intressanta. 1 framgångens tid har resurserna ökat, men förväntningarna har ökat ändå mera. Här ligger paradoxen vidöppen: den svenske arbetaren har aldrig haft det så bra som nu, men han är ändå besviken; den amerikanske negern har aldrig haft det så bra och aldrig varit så förbittrad på sitt samhälle; u-länderna har det varken bättre eller sämre än före världskriget men deras situation upplevs outhärdligare än någonsin, etc. Durkheims teori förklarar detta liksom de nyrikas och de nyskildas olycka. 4. Det lyckliga misslyckandet. Detta är ett annat komplicerat tillstånd som Durkheim aldrig behandlade, men som bör tas med för fullständighetens skull. Både belöningar och förväntningar minskar, men förväntningarna allra mest. I denna kategori finner vi de investerare som haft minst otur i en depressiv ekonomi. De har visserligen förlorat pengar, men inte så mycket som andra. Här finner vi också den ogifta unga damen, som är mycket olycklig när hon är 25 år och alla hennes väninnor har gift sig, men som är mycket lycklig, ehuru alltjämt ogift, vid 35 när hennes gamla väninnor börjar att skilja sig, få bekymmer med sina barn, bli tråkiga, TV-tittande hemmamänniskor. Vi har som nation närmat oss det förhållande som utgjorde utgångspunkten för teorin om anomi, nämligen att flertalet behov vi måste tillfredsställa inte är fysiska eller biologiska med en fast mättnadspunkt utan socialt och psykologiskt betingade behov. Med detta säger vi inte att fattigdomen än helt besegrad och att välfärden är fullständig. Det finns fickor av elände och fattigdom kvar också i Sverige. Men de är små fickor. Företagarna, politikerna och ämbetsmännen har på det hela taget nu levererat den grundläggande välfärden av mat, kläder, bostad, och fysisk trygghet åt alla. Den nya generationen av företagare, politiker och ämbetsmän har en delikatare uppgift. De måste hantera befolkningens förväntningar, inte bara sköta leveransen av välfärd. 1 denna nya uppgift spelar massmedia, reklam, avtalsrörelser och |
|
|
124 |
|