110 HANS L ZETTERBERG

kvinnors dubbelarbete. Förvärvsarbetet prioriteras ofta högt av dessa kvinnor, inte därför att det är attraktivare än fritidens livs- stilar men för att det är attraktivare än hushållsgöromålen. Vi måste emellertid räkna med att detta är ett övergående fenomen och att kvinnor på sikt kommer att prioritera fritidens livsstilar lika högt som männen.

Industrins produktivitet och välfärdsstatens möjligheter har uppmuntrat den stora massan av svenskar att utveckla sina livsstilar utanför arbetet. Flertalet av livsstilarna utanför arbetet bär sinneskulturens stämpel (sid 15-17). De är, som vi sett i kapitel 3, på det hela taget materialistiska och hedonistiska. Samtidigt utvecklar, särskilt ungdomen, en föreställning om personlig frihet (sid 19-21) som i allt väsentligt är en frihet att följa de livsstilar som finns utanför arbetet. Summan av vår analys är att de populära livsstilar som är arbetets frukter håller på att underminera arbetet som livsstil (jämför Bell 1974, sid 477—478).

Dubins paradox

 

Man kan sammanfatta något väsentligt om arbetare i moderna industrisamhällen genom att peka på en grundläggande tendens: ökningar i produktiviteten, mätta som använda arbetstimmar per producerad enhet, är oberoende av den enskilde arbetarens villighet att investera energi, intresse och engagemang i sitt arbete. Så snart arbetarna har anpassat sig till och vant sig vid industriell disciplin och blivit utbildade för att utföra sina speciella jobb garanterar arbetsteknologier den uppnådda produktionsnivån (med obetydlig hjälp från struktureringen av relationerna på arbetsplatsen).

Detta är en av de djupt etsade paradoxerna hos det moderna industrisamhället. Den samhälleliga effektiviteten i produktionen av varor och tjänster är oberoende av villigheten hos individuella produktions-