Några problem 109

Det personliga elementet har ryckt fram på arbetsmomentets bekostnad. Numera är svensken så att säga en person först med allt vad det innebär och ett yrke i andra hand. Livsstilar utanför arbetet är som vi sett (sid 105) på det hela taget dyrare än arbetslivsstilen. Engagemanget i arbetet blir mindre samtidigt som lönekraven blir större.

Den dalande prioriteningen av arbetslivet vi redovisat kontrasterar bjärt mot den alltmer framskjutna plats arbetslivet fått i politikernas medvetande under samma period. Politikerna under 1960- och 70-talen tycks utgå från föreställningen att arbetet är det centrala i medborgarnas liv. Att frigöra sig från den politiska debattens glasögon är därför viktigt om man skall förstå vad som verkligen händer med arbetslivet.

En ökande andel av den arbetande befolkningen upplever en splittring mellan sitt arbete som inte engagerar dem så mycket och sin livsstil utanför arbetet som verkligen engagerar dem. I denna konflikt blir arbetet ofta förloraren. Undantagna från konflikten är endast de som har arbetet som livsstil.

Nedgången i prioriteringen av arbetet torde inte bero på att arbetsförhållandena blivit fysiskt sämre. Dagens arbetsplatser är uppenbart bättre än 1950-talets och arbetstiderna är kortare. Men utmaningarna i arbetslivet är antagligen inte så många eller så effektiva som utmaningarna i de livsstilar som praktiseras utanför arbetet. Aktiviteterna utanför arbetet har blivit alltmer attraktiva jämfört med arbetet.