tionen att den yngre inte längre behöver bidra?

Enligt vad vi kan räkna ut från våra intervjuer ägde under en månad på förvintern 1967 ungefär 9,7 millioner samlag rum i Sverige. Nio månader senare föddes 8.800 barn. I det kontraceptiva samhälle som Sverige blivit går det alltså ungefär 1.100 samlag per fött barn. Den direkta och naturliga linje som äldre lagstiftning och gammaldags sedlighet drog mellan samlag och barn har alltså brutits i befruktningskontrollens tidsålder. Den romantiska inställningen har gett impulser och legitimation till att bryta med det återhållsamma sexualmönstret. Graviditetskontrollen har gett de tekniska medlen.

Befruktningskontroll har liksom den romantiska kärleksideologin en lång förhistoria.³⁾ Kondom av linne rapporteras på 1500-talet, av tarmblåsor på 1600- och 1700-talen. Pessarens förelöpare, en svamp indränkt i lämpliga kemikalier att införa i vagina, börjar rapporteras från 1600-talets Frankrike och torde ha bidragit till de franska födelsetalens nedgång århundradet efter franska revolutionen. På 1840-talet uppfanns vulkaniseringsprocessen för gummi, och därmed fanns den teknologiska basen för den massproduktion av både kondom och pessarer som karaktäriserat vårt århundrade. På 1950-talet kom p-pillren, den mest effektiva befruktningskontrollen hittills och spiralen, den billigaste varianten av preventivmedel.

Spridningen av de massproducerade preventivmedlen befordrades av aktionsgrupper som med tiden utvecklades till folkrörelser för familjeplanering. Ledarna för dessa rörelser var ofta kvinnor: Marie Stopes i England, Margaret Sanger i U.S.A., Elise Ottesen-Jensen i Sverige. Dessa rörelser rönte mycket motstånd från alla etablerade institutioner, inklusive staten. Det är först i några av de nya nationerna i underutvecklade områden som staten från början blivit ledare för snarare än en mer eller mindre motsträvig följeslagare till befruktningskontrollens aktionsgrupper.

Familjeplanering praktiseras nu av en stor majoritet svenskar. Hälften av befolkningen brukar ha preventivmedel hemma (tabell II:3); detta gäller genomgående både de högre yrkesklasserna (50 %) och arbetarklassen (48 %), både de med låg utbildning (46 %) och med realskola och högre utbildning (56 %). En fjärdedel av de ogifta (25 %) brukar ta med sig preventivmedel när de går ut.

Ett nytt budord har uppenbarligen vunnit förankring hos befolkningen: Du skall icke ha samlag utan preventivmedel utom när du avser att skaffa barn! Så säger våra intervjuade:

Låt oss se hur dessa idéer om skyddsmedel omsatts i det senaste samlag de inter-