22

orätt med sexuellt umgänge utan förälskelse?» svarar 30% av männen och 59% av kvinnorna »orätt». För majoriteten av kvinnorna har den romantiska sexualuppfattningen blivit helt utslagsgivande. Driven till sin yttersta konsekvens kräver denna uppfattning att äkta makar skall vara kära i varandra för att ha samlag med varandra. Vi ställde dock inga frågor om detta.

Den romantiska ideologin har en viktig konsekvens för samhällsordningen: den undandrar sexualförbindelser från omvärldens föreskrifter. Man kan inte hjälpa att man blir kär. Och man är själv den enda personen i världen som till syvende och sist kan avgöra om man är kär eller inte. Där den romantiska ideologin slagit igenom kan alltså inga utomstående definiera en persons kärleksförbindelser. Och när parterna väl definierat den för omvärlden gäller att ingen utomstående får »gå emellan». Med andra ord, denna ideologi söker undantaga det sexuella från utomståendes sociala kontroll.

Denna kärleksideologi har, som vi sett från våra siffror, kommit att omfattas av en överväldigande majoritet av svenska folket. Det återhållsamma sexualmönstrets nederlag mot den romantiska kärleksideologin kan mätas med andelen av befolkningen som kan säga »Jag blev förälskad och vi väntade med samlag tills vi var gifta». Så säger endast 14 procent (tabell II:2). De övriga 86 procenten, en överväldigande majoritet, hade de föräktenskapliga samlag med sin tillkommande som den romantiska kärleksideologin legitimerar. Av de äldre kvinnorna hade 20 procent väntat men av de unga gifta kvinnorna hade 9 procent väntat. Även bland dessa gäller att en del hade sexuell erfarenhet före äktenskapet — men inte med den äktade.

Vad vi sagt gäller den person som man gifte sig med. Förälskelser i andra leder ingalunda alltid till samlag; 68 procent rapporterar att det någon gång hänt dem att de varit förälskade utan att de hade något samlag, varken förr eller senare.

Att först bli kär och att sedan söka samlag med den älskade är det klassiska romantiska mönstret. I verkligheten finns det emellertid flera relationer mellan kärlek och kärleksakt än den klassiska. Det något ihåliga i kärlekskravet som legitimation för samlag belyses kanske bäst av dem som säger »Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad men att jag blev förälskad efter våra första samlag». Så har 23 procent av männen någon gång upplevt det och 7 procent av kvinnorna. Att ha samlag är emellertid ingen kungsväg till förälskelse: 62 procent av männen säger »Det har hänt att jag haft samlag utan att vara förälskad och utan att heller bli det efter våra samlag». För kvinnorna är motsvarande siffra 13 procent.

Till sist skall vi också notera en grupp som erfarit att förälskelsen är en dålig fingervisning till det sexuella. Av männen säger 20 procent: »Det har hänt att jag varit förälskad, men att förälskelsen försvann efter vårt första samlag». Detsamma har hänt 11 procent av kvinnorna.

Vi kan sluta att den romantiska ideologin varit mycket effektiv i nedbrytningen av det återhållsamma sexualmönstret utan att ersätta det med annan social kontroll. Att låta förälskelser vara guiden till sexualumgängen är som synes i viss mening godtyckligt: ingen annan än den förälskade kan avgöra om han är förälskad och ibland kommer sexualumgänget före förälskelsen och ibland försvinner förälskelsen efter första sexualumgänget. Rådet att låta sexuallivet styras av förälskelser är i praktiken den sociala kontrollens abdikation. Det är ett råd att var och en skall göra vad som för honom eller henne känns bäst och riktigast. Därmed är inte sagt att förälskelse och kärlek är betydelselösa för de förälskade. Som vi senare skall se färgas den sexuella samvarons kvalitet av att man är kär.

De yngre omfattar inte alla aspekter av den romantiska inställningen i samma höga grad som de äldre. Åsikten att »kärlek är det enda riktiga skälet för en sexuell förbindelse» hyllas t. ex. av 60 procent av den yngre generationen och 68 procent av den äldre. Har den romantiska nedbrytningen av det återhållsamma sexualmönstret genomförts så effektivt av den äldre genera-

22

.

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2
2.1 Det återhållsamma sexualmönstret
2.2 Romantisk kärlek
2.3 Den preventiva teknikens spridning
2.4 Andra faktorer
2.5 Återhållsamma värderingar och normer
2.6 Relation till andra attityder
2.7 Lära och liv
2.8 En ny norm?  
Kap3 Kap4 Kap5 Kap6 Tabeller Frågeformulär