20

figur gäller.

I sin striktaste utformning har den etik som stått i samklang med dessa relationer (a) förbjudit föräktenskapliga förbindelser och (b) förbjudit utomäktenskapliga förbindelser. Där denna etik gäller talar vi i denna rapport om det återhållsamma sexualmönstret.

Förbudet mot föräktenskapliga förbindelser innebar bl. a. att ett garanterat ansvar i äktenskapets form för försörjning skulle etableras innan sexualumgänge ägde rum. Förbudet mot utomäktenskapliga förbindelser innebar bl. a. att endast blodsförvanter födda inom äktenskapet ärvde föräldrarnas ägodelar och ev. andra privilegier. Överträdelser av dessa två förbud medförde inte nödvändigtvis några åtgärder från rättsväsendets sida. Även om lagrummen relativt sällan utnyttjas påbjuder dock den nuvarande svenska lagstiftningen straff för samlag med person som är under femton år, och räknar äktenskapsbrott som skäl för omgående skilsmässa. I många andra avseenden bygger den återhållsamma sexualmoralen inte på lagregler utan på sedlighetsregler. Det är framför allt den organiserade religionen som sedan århundraden predikat det återhållsamma sexualmönstrets sedlighetsregler.

I den Handledning som Skolöverstyrelsen utgav 1955 i samband med att sexualundervisningen skulle bli obligatorisk gav man sitt stöd till en återhållsam inställning. »Avhållsamhetens positiva värden bör framhållas», heter det. »Det synes välbetänkt att läraren för de unga påpekar, att för frisk ungdom avhållsamhet från sexuellt samliv icke är skadlig.» 1)

Alla de relationer som lag och sedlighet förutsatt mellan könsumgänge, barn, försörjning av mödrar, föräldraansvar och egendomsfördelning vid arvsskifte har emellertid under senare årtionden blivit allt mindre påfallande. Detta gäller framför allt relationen mellan samlag och barn som drastiskt påverkats av utvecklingen och spridningen av skyddsmedel mot graviditet. Men även de övriga relationerna har påverkats. Den alltmer utvecklade socialvården och de ökade möjligheter arbetsmarknaden ger kvinnor att försörja sig själva har minskat kravet på mödraförsörjning via en äkta man. Socialvården, barnbidragen och det utbyggda skolväsendet har lättat på föräldraskapets skyldigheter. Vidare har ärvda privilegier och ägodelar fått allt mindre betydelse, och den ärvda delen av befolkningens tillgångar blivit relativt obetydlig i jämförelse med den förvärvade. Samtidigt har religionens inflytande i samhället avtagit. Sexualmoralens normer har påverkats av dessa förändringar: kravet på återhållsamhet har inte samma stöd som tidigare. En romantisk ideologi som söker undandra kärleksförhållanden från social kontroll har vidare sedan länge underminerat den återhållsamma inställningen.

Vi skall inte diskutera allt detta i detalj utan i stället koncentrera vår diskussion till två aspekter som sällan berörts i andra framställningar: (1) den romantiska kärleksideologins genomslagskraft och (2) de nya preventivvanorna. För det är främst i kombinationen av dessa som vi finner nyckeln till vår tids sexuella omvälvning.

 

2.2   Romantisk kärlek

Bland aristokraterna inom 1200-talets Europa uppstod en proteströrelse riktad dels mot råheten och våldet i det feodala systemet, dels mot kristendomens återhållsamma sexualnormer. 2) En ideologi utbildades i England och på kontinenten som hävdade att man kunde bli helt betagen av en annan persons skönhet och personlighet och att denna kärlek ledde till outsäglig lycksalighet om den var besvarad och till outsäglig olycka om den blev avvisad. Kvinnan blev i denna uppfattning ingalunda fresterskan som öppnade helvetets dörr utan ängeln som öppnade himlens. Trubadurer sjöng de utvaldas lov och riddare förde deras färger i sina tävlingar. De sköna som så prisades var ofta hustrur till de uppvaktandes överordnade. De besvarade hyllningarna 

1) A.a., s. 14.
2)
De litterära uttrycken för denna rörelse har beskrivits i Denis de Rougemont, L’amour et l'Occident, 2:a uppl., Paris 1954.

20

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2
2.1 Det återhållsamma sexualmönstret
2.2 Romantisk kärlek
2.3 Den preventiva teknikens spridning
2.4 Andra faktorer
2.5 Återhållsamma värderingar och normer
2.6 Relation till andra attityder
2.7 Lära och liv
2.8 En ny norm?  
Kap3 Kap4 Kap5 Kap6 Tabeller Frågeformulär