vjuade hade innan de blev utfrågade (tabell II:5).

Nio procent ville ha barn och. använde av den anledningen inget skyddsmedel vid sitt senaste samlag. I sex procent av fallen var kvinnan redan gravid; 20 procent, mest äldre, kunde inte få. barn.

Av de övriga, som alltså enligt normen borde använda skyddsmedel: tre procent av dessa ansåg det orätt med skyddsmedel och använde därför inte något vid sitt senaste samlag. 10 procent ogillar skydd, tycker förmodligen att de är otrevliga att använda, och inga förekom vid deras senaste samlag. Hela 16 procent slarvade och kunde endast säga att det inte blev av att använda skydd. Två procent angav mer än ett skäl varför det blir sammanlagt 27 procent, nästan tre av tio, som enligt den nya normen borde ha använt skydd, men inte gjorde det.

Ytterligare en del använde inadekvata skyddsmetoder: 4 procent utnyttjade s. k. säkra perioder ⁴⁾, 17 procent avbröt samlaget och 2 procent sköljde sig efteråt. 4 procent angav att de använt mer än en metod; det är alltså 19 procent, två på tio som utnyttjar tveksamma metoder. Äldre kvinnor är vanliga i denna grupp.

Bland de övriga, en majoritet, användes följande rekommenderade metoder:

Det är 60 procent som håller sig till dessa mer adekvata metoder. Två procent använder mer än en skyddsteknik. P-piller är den unga generationens teknik: 26 procent av de yngre använde p-piller mot 8 procent av de äldre.

Uppgifter om användning av rekommenderade medel i olika befolkningskategorier fördelar sig sålunda:

Vi ser att bland de yngre flera använde rekommenderade preventivmedel än bland de äldre. Frekvensen var också högre bland ogifta än bland gifta. Bland de äldre var den högre bland dem som fått högre skolutbildning; en dylik skillnad försvinner nästan bland de yngre.

Vi kan dra slutsatsen att den nya normen om preventiv efterlevs i stor utsträckning, och efterlevs enligt sakkunskapens rekommendationer. Men en minoritet ignorerar dem. De utsätter därmed sig själva, sin partner och sin omgivning för risker som är lika stora som onödiga.

I Skolöverstyrelsens Handledning i Sexualundervisning heter det i lektionsexemplet för 14-16-åringar: »Eftersom Ni vet, att pojkar och flickor i uppväxtåren inte skall ha sexuella förbindelser, så förstår ni också att preventivmedel inte skall användas av dem».⁵⁾ Handledningen går inte alls in på frågan om hur preventivmedel används, och inga lektionsexempel demonstrerar dem.

Vi ser emellertid från våra siffror att preventivnormer och preventivvanor spritts i riket. Det har uppenbarligen gått så snabbt och skett så genomgripande att det nya lämnat många minoriteter bakom sig. Huruvida skolväsendet är en av dem kommer att framgå av andra utredningar som USSU låtit göra.

Den romantiska ideologin och den preventiva tekniken är två huvudfaktorer i det återhållsamma sexualmönstrets förändringar Det är emellertid inte säkert att dessa två faktorer i alla länder får samma genomslagskraft som i Sverige. Det torde inte vara oväsentligt för förståelsen av vad som händer med det svenska sexualmönstret att landet är en välfärdsstat, särskilt att kvinnans ställning förändras och att sekulariseringen är mycket spridd.