21

med att kyssa den knäböjande riddarens panna, lät sin kavaljer följa dem till sängkammaren och hjälpa dem till sängs, lät honom sova påklädd bredvid sig. Med tiden — på 1500-talet — blev det accepterat att den besvarade kärlekshyllningen belönades med en normal sexuell kärleksakt. Äktenskap och kärlek ansågs som artskilda element; ibland t. o. m. förintande varandra som eld och vatten. I vad mån de svenska riddarna varit påverkade av denna ideologi vet vi inte, och det är av föga betydelse eftersom dessa föreställningar nått nutiden i andra former och på andra vägar.

Ideologin om romantisk kärlek spreds till medelklassen men mötte här en annan värdering av den äktenskapliga trobetens dygd; borgarfrun tilläts inte lika lätt som hovfrun att mottaga och belöna uppvaktningar med sexuella favörer. 1600-talets borgare lyckades finna en lösning på detta dilemma: den romantiska kärlekslekens tilltal och gensvar skulle förbehållas de ogifta i stället för de gifta. På det sättet kunde man förena kärlek och äktenskap. Den romantiska kärleken fick därmed sin udd riktad mindre mot de återhållsamma kristna normerna och mer mot äktenskap arrangerade på basis av föräldrars önskan och statussystemets krav. Kärlek, uttryckt och besvarad, skulle vara den legitima basen för val av äkta hälft. Romantisk kärlek blev även en någorlunda acceptabel ursäkt för mannen av börd att gifta sig med kvinnan av folket och för liknande mesallianser.

Denna »proteströrelse» som vi kallar romantisk kärlek är ännu verksam ibland oss och har nått hegemoni i massmedia. Varje dag i sångprogram i radio och TV, varje vecka i noveller i veckotidningar, varje månad på biografen, varje boksäsong i romaner, varje konversation om sex ger påminnelser om romantisk kärlek. Den idé som framför allt renodlats av de nutida förespråkarna är enkel: det är tillåtet om man är kär. Romantisk kärlek — föreställningen att man kan (och ofta bör) avvika från den traditionellt återhållsamma moralens krav förutsatt att man är förälskad — har blivit inte bara säkerhetsventilen som löser de spänningar som en strikt sexualmoral kan skapa utan också signalen till en friare sexualmoral. Den kan formuleras så här: förälskelse legitimerar samlag, och förälskelse styr valet av äktenskapspartner och ev. byten av partner.

I vår undersökning pejlade vi hur långt den romantiska protesten spritt sig i Sverige.

»De som är kära i varann får ha sexuellt umgänge även öm de inte är gifta», säger en överväldigande majoritet, nämligen:

85% av alla (9% säger nej och 5% är tveksamma)

89% av alla män
81% av alla kvinnor

83% avgifta
90% av ogifta

92% av den yngre generationen
82% av den äldre generationen

88% av stadsbor
81% av landsbor

86% av medel- och överklassen
85% av arbetarklassen

Föreställningen att kärlek legitimerar samlag oavsett civilstånd är vitt utbredd även i de grupper som officiellt håller på det återhållsamma sexualmönstret. »De som är kära i varann får ha sexuellt umgänge även om de ej är gifta», säger

71% av män som går i statskyrkan
64% av kvinnor som går i statskyrkan

44% av män som går i frikyrkan
42% av kvinnor som går i frikyrkan

39% av män som tillhör en religiös förening
33% av kvinnor som tillhör en religös förening

Den romantiska ideologin är uppenbarligen helt dominerande bland majoriteten av svenskar och har även trängt långt in i de kretsar som officiellt står för en återhållsam moral som inte tillåter för- och utomäktenskapliga förbindelser även om man är kär.

Av ovanstående framgår att männen accepterar kärlek som legitimation för samlag mer än kvinnor. Män accepterar också i högre grad andra grunder för samlag och är inte villiga att låta kärleken vara den enda. »Kärlek är det enda riktiga skälet för en sexuell förbindelse» (tabell II:1) — säger

52% av alla män
80% av alla kvinnor

På en direkt fråga: »Anser ni att det är 

21

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2
2.1 Det återhållsamma sexualmönstret
2.2 Romantisk kärlek
2.3 Den preventiva teknikens spridning
2.4 Andra faktorer
2.5 Återhållsamma värderingar och normer
2.6 Relation till andra attityder
2.7 Lära och liv
2.8 En ny norm?  
Kap3 Kap4 Kap5 Kap6 Tabeller Frågeformulär