112

112 HANS L ZETTERBERG

allt flera använder arbetet mest som en finansieringskälla till andra livsstilar. Sjukkassan kompletterar numera lönekontoren i denna funktion.

Den svenska sjukförsäkringen är så ordnad att man får lika mycket pengar (dock inte mer än 179 kronor per dag enligt 1977 års taxa) när man arbetar som när man är sjukskriven. Kortare sjukskrivningar medför normalt inte någon kontroll från sjukkassan. Vad man bör observera är inte främst de “överuttag” från sjukkassan som en del personer utan tvivel praktiserar. Principiellt mer intressant är den politiska debatten kring kassorna.

På senare år har sjukkassorna fått rätt att stödja en familjekär livsstil genom att betala ut frånvaroersättning till anställda vars barn vissa dagar behöver en förälder hemma. Ny lagstiftning ger kassorna möjlighet att stödja en vishetsälskande livsstil genom att betala de anställdas frånvaro för utbildning.

Sjukförsäkringen konstruerades av hedervärda personer med arbete som livsstil och de gjorde konstruktionen som om alla som utnyttjar försäkringen också hade arbetet som livsstil. De tyckte att det var onödigt att på något sätt markera att närvaro på jobbet än önskvärd. De förutsåg inte heller att olika livsstilsgrupper skulle ställa krav på kassorna och få lagstiftningens stöd.

Nu vet vi att tre fjärdedelar av den arbetande befolkningen inte har arbetet som livsstil. Denna majoritet har krävt sin tribut av försäkringskassan, först informellt genom att våga vara frånvarande mera än tidigare och sedan i en del fall formellt med lagstiftarnas välsignelse. Flera intressen sällar sig till kön som begär ersättning för frånvaron från arbetet för att praktisera sin livsstil utanför arbetet. Det är ingenting förvånande i ett sådant beteende från starka livsstilsgruppens sida: kyrkan utverkade sålunda under sin medeltida storhetsperiod många helgdagar för att den religiösa livsstilen skulle praktiseras. Från Konsument kooperationens företrädare har vi redan hört att medlemmar i lokala styrelsen i konsumtionsföreningar bör få betald ledighet så att sammanträden kan förläggas på dagtid. Kassorna skall alltså stödja en kritisk konsumtionsstil. Snart kommer de samhällstillvända helt säkert med förslag att kassorna skall stödja

112

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1   Kap 2   Kap 3 
Kap 4: Några problem
Arbetets prioritet sjunker   Dubins paradox   Frånvaron   Skälig belöning och jämlikhet   Oktober 1973   Anomiska förlopp   Konflikten mellan entreprenörer och samhällstillvända
Litteratur