46 |
Vi kan påpeka i detta sammanhang att en del av motståndet mot pornografi har samma ursprung som motståndet mot sexualundervisningen. (En annan grund för motstånd mot pornografi är estetisk.) Av dem som inte accepterar några som helst föräktenskapliga förbindelser tycker 80 procent att pornografi bör motarbetas; bland dem som accepterar föräktenskapliga relationer med stadigt sällskap eller med förlovad tycker 44 procent att »porr» bör motarbetas, och bland dem som accepterar även andra slags föräktenskapliga förbindelser vill endast 25 procent motarbeta pornografi (tabell V:4 och V:5). Det finns många definitioner på vad som är pornografiskt. Från denna utgångspunkt vi här valt är det bäst att definiera pornografi som sedlighetsstötande framställningar av sexuallivet, d. v. s. framställningar som går långt utanför den föreställningsvärld till vilken man vill begränsa den sexuella kunskapen.
5.2 Preventivkunskap
Användningen av kunskapsbegränsning och dess åtföljande tabuering i den sociala kontrollens tjänst utvecklades långt före massproduktionen av preventivmedel. Massanvändning av preventivmedel har radikalt förändrat situationen och. under en övergångsperiod skapat stor förvirring i attityderna. En överväldigande majoritet har kommit att acceptera att alla ungdomar bör få lära sig hur man använder preventivmedel. Det tycker
På denna punkt vill man alltså öka kunskapen. Motiveringen för detta är i två huvuddrag densamma som för kunskapsbegränsningen. Man vill undvika personliga tragedier, och man vill undvika kaotiska, instabila förhållanden för de barn som föds. Preventivvanor liksom tidigare kunskapsbegränsningen, är instrument för social kontroll av sexuallivets potentiellt samhällsstörande konsekvenser (tabell V:6).
Nu går det inte att både äta upp kakan och att spara den. Att begränsa kunskapen om det sexuella och öka kunskapen om preventivmedel blir i praktiken en motsägelse. Vi måste därför välja.
Den äldre generationens föräldrar var uppenbarligen mindre benägna än den yngre generationens att uppträda som förmedlare av kunskap om preventivmedel. Föräldrarna
|
Äldre generationen |
Yngre generationen |
||
Män |
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
|
Medelåldern för kunskap om befruktning |
12,2 år |
13,7 år |
11,1 år |
11,3 år |
Kunskapsförmedlare: |
18% |
25% |
22% |
41% |
Summa äldre *) |
27% |
36% |
37% |
53% |
• Syskon |
4% |
9% |
2% |
6% |
Summa jämnåriga *) |
66% |
50% |
58% |
39% |
Läste om det |
5% |
10% |
5% |
7% |
Summa media *) |
7% |
14% |
6% |
8% |
*) Alla delsummor är korrigerade för avrundning. |
46 |
OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2 Innehåll Kap1 Kap2 Kap3 Kap4 Kap5 5.1 Kunskapsbegränsning som social kontroll 5.2 Preventivkunskap 5.3 Sexualundervisningens genombrott 5.4 Effekten av nuvarande sexualundervisning 5.5 Omfattningen av sexualundervisningen 5.6 Det etiska innehållet i skolans sexualundervisning Kap6 Tabeller Frågeformulär |