47

till den äldre generationen valde alltså kunskapsbegränsning — en del hade väl inget val eftersom de inte visste om preventivmetoder. Detsamma gäller emellertid, om än i långt mindre grad föräldrarna till den yngre generationen.

Innan vi tar upp kunskapsförmedlingen om preventivåtgärder kan vi belysa den mer grundläggande frågan om vem som förmedlade upplysning om att samlag och befruktning behövs för att få barn.

Vi ser att föräldrar (och syskon) varit mer angelägna att informera flickor än pojkar om fortplantningen. Vi ser också att hemmets och skolans roll ökat och att kamraternas roll något minskat när vi går från den äldre till den yngre generationen. För alla grupper utom den yngre generationens kvinnor är det emellertid kamraterna som dominerar i rollen som kunskapsförmedlare. Den yngre generationen fick i genomsnitt denna kunskap om samlagets funktion i 11-årsåldern, den äldre generationen i 12-årsåldern bland männen och 13-årsåldern bland kvinnorna (tabell V:7).

Liknande trender finns i fråga om förmedlingen av kunskap om preventivmedel.

 

Äldre generationen

Yngre generationen

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Medelåldern för kunskap om preventivmedel

14,9 år

17,5 år

12,8 år

13,6 år

Kunskapsförmedlare:
• Föräldrar
• Lärare
• Annan äldre

6%
5%
3%

7%
4%
7%

13%
10%
1%

25%
14%
2%

 Summa äldre *)

14%

18%

24%

40%

• Syskon
• Kamrater

3%
76%

5%
46%

2%
65%

5%
36%

 Summa jämnåriga *)

79%

51%

67%

41%

Läste om det
Såg bilder el. film
Annat

6%

1%

25%
1%
5%

8%
1%
1%

18%

1%

 Summa media *)

7%

31%

9%

19%

*) Alla delsummor är korrigerade för avrundning.

Vi noterar först att genomsnittsåldern då man får kunskap om preventivmedel är mycket lägre inom den yngre generationen och ligger omkring 13 år. Föräldrarna ökar sin roll som kunskapsförmedlare — särskilt för sina döttrar — och lärarna fördubblar sin andel, allt medan kamraternas andel som första kunskapskälla minskar något. Fortfarande gäller dock att kamraterna är den vanligaste källan till kunskap: 65 procent av de unga männen och 36 procent av de unga kvinnorna lärde sig om preventivmedel från kamrater. En procent av den yngre generationens kvinnor lärde sig om preventiv först när de hade ett intimt umgänge (tabell V:8).

Kamraternas betydelse som kunskapskälla är minst i den allra högsta yrkesklassen, men även där har 49 procent fått sin preventivkunskap genom kamrater.

Andelen som lärt sig från lärare varför preventivmedel används har ökat i den åldersgrupp som enligt rådande bestämmelser skulle ha erhållit obligatorisk sexualundervisning:

18-23-åringar

11%

24-60-åringar

6%

Att det trots den obligatoriska sexualundervisningen inte blivit flera som först lärt sig om skyddsmedel från sina lärare beror på att de yngstas föräldrar varit mer meddelsamma om preventivmedel och varit de första att berätta om dem för 19 procent av 18-23-åringarna, och att deras kamrater trots allt hunnit före skolan och varit

47

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2 Kap3 Kap4 Kap5
5.1 Kunskapsbegränsning som social kontroll
5.2 Preventivkunskap
5.3 Sexualundervisningens genombrott
5.4 Effekten av nuvarande sexualundervisning
5.5 Omfattningen av sexualundervisningen
5.6 Det etiska innehållet i skolans sexualundervisning
Kap6 Tabeller Frågeformulär