45

ning.

Företrädarna för de olika graderna av återhållsamhet skaffar sig också olika grader av kunskap om det sexuella. Vi mätte denna kunskap med ett kort test i vår enkät. Testfrågorna, som omarbetats från redan existerande test inom sexualundervisningen, hade följande lydelse:

Vad är rätt och vad är fel?

a.

Syfilis är den vanligaste könssjukdomen i Sverige.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

b.

Efterbörd kallas det när den andra av ett tvillingpar föds fram.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

c.

Mannens sädesceller bildas i klimakteriet.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

d.

Omskärelsen är en operation där förhudens yttersta del skärs bort.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

e.

Äggceller bildas i livmodern.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

f.

Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

g.

En steril människa kan inte få barn.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

h.

Svensk lag straffar vuxen person som har samlag med tonåring under 15 år.

r Rätt
r Fel

r Vet inte

Antalet frågor är för litet för att ge rättvisa individuella betyg åt de svarande. Men testet duger att avslöja skillnader i medelbetyg för större befolkningsgrupper. Vi kan t. ex. ange medeltalet rätt bland dem som hyllar olika grader av återhållsamhet:

Bland dem som säger nej till både för- och utomäktenskapliga förbindelser

4,7 rätta svar

Bland dem som säger nej till utomäktenskapliga förbindelser men ej till föräktenskapliga

5,2 rätta svar

Bland dem som säger ja till både för- och utomäktenskapliga förbindelser

5,9 rätta svar

Högsta antalet rätt — 8 rätta svar — uppnåddes av 6, 11 resp. 18 procent av dessa grupper. De återhållsamma hade alltså inte skaffat sig sexualkunskap i samma utsträckning som andra (tabell V:1).

Ju mer återhållsam man är, desto mindre vill man ha sexualkunskap. Vi frågade om man ville veta mer om hur lagen och domstolarna ser på det sexuella, hur kristendomen ser på det sexuella, hur man visar ömhet mot varandra, hur man skyddar sig mot könssjukdomar, hur man förhindrar att man får barn vid sexuellt umgänge, under vilka omständigheter man får abort, hur sexualorganen fungerar, och om olika ställningar vid samlag (tabell V:2 och V:3). Medeltalet av dessa åtta ämnen som man vill ha mer kunskap om är:

Bland dem som säger nej till både för- och utomäktenskapliga förbindelser

3,5 ämnen

Bland dem som säger nej till utomäktenskapliga förbindelser men ej till föräktenskapliga

 

4,4 ämnen

Bland dem som säger ja tid både för- och utomäktenskapliga
förbindelser.

4,4 ämnen

Vi kan sammanfatta med att säga att de återhållsamma har mindre sexualkunskap, vill inte själva ha mer kunskap, och vill inte att andra skall ha för stor sexualkunskap.

Det är lätt att ironisera över denna programmatiska begränsning av sexualkunskap. Men det är helt rimligt att anta att begränsningen utgör ett slags stöd för den återhållsamma inställningen. Premisserna att det man inte vet något om inte heller kan fresta och att man inte bör väcka den björn som sover, torde ha varit tillräckligt sanna för att ha bidragit till den önskade återhållsamheten hos de mycket unga. Vidare torde den ha haft en bestående indirekt verkan. När barn, ungdom och vuxna ständigt stöter på inställningen »Detta talar man inte om» åstadkommes en tendens att ständigt vakta sina ord. Medvetandet om det sexuella upplevs som en belastning; det sexuella undanträngs från medvetandet och man blir hämmad. Det personlighetsmönster som vi tidigare (s. 27-30) visade vara korrelerat med återhållsamhet och som vi beskrev som rigiditet, auktoritetsbundenhet, konventionsbundenhet, intolerans och omedvetenhet torde vara relaterat till denna process.

45

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2 Kap3 Kap4 Kap5
5.1 Kunskapsbegränsning som social kontroll
5.2 Preventivkunskap
5.3 Sexualundervisningens genombrott
5.4 Effekten av nuvarande sexualundervisning
5.5 Omfattningen av sexualundervisningen
5.6 Det etiska innehållet i skolans sexualundervisning
Kap6 Tabeller Frågeformulär