9

Om arbete och fritid i idéhistoriskt ljus 9

glädje av att läsa. Det första kapitlet är idéhistoria, det andra teori, det tredje en beskrivning av samtida livsstilar och det fjärde en orientering kring några problem om konflikter.

 

Idéhistoriska fragment om arbete och fritid

Det som sägs i samtida intervjuer, artiklar och böcker om arbete och fritid har ofta en lång idéhistorisk bakgrund. Vi skall i detta avsnitt skaffa oss en historisk bakgrund till vårt ämne genom att analysera den arbetsplatsintervju som vi återgav i föregående avsnitt.

Synen på arbetet som ett nödvändigt stadium innan man kan njuta fritidens fröjder (“dom . . . är mest intresserade av avlöningsdan och fritiden”) är inte något nytt som kommit under senare år. När Aristoteles på 300-talet före Kristus skrev den första och mest inflytelserika utredningen någonsin om fritid och arbete hade han inget annat ord för fritid än scholë, vad vi skulle översätta till “oarbete” eller “friaktivitet”. Han definierade det som “frihet från nödvändigheten att arbeta”, tillstånd som ingalunda betyder all fri tid utan de tillstånd då man matas med sång och kärlek och ägnar sig åt politik och vetenskap. Denna fritid är arbetets mål. Aristoteles begåvade västerlandet med en genomtänkt elitistisk syn på förhållandet mellan arbete och fritid. Fritidsidealen blev i huvudsak bildningens ideal och fritid var i grunden samlingsnamnet på den bildade överklassens livsstil. Romarna kallade den otium cum dignitate, den värdiga, alerta vilan, i vilken lärdom, smak och levnadsvishet mognar. Den lokaliserades inte till kvällar, veckoslut eller semestrar utan främst till vad vi skulle kalla pensionsåldern.

Tanken att vi är dömda till arbete (“L tycker att jobbet är en förbannelse”) kommer från Gamla Testamentet och går som en röd tråd genom kristendomens historia. 1 Edens lustgård fanns inget arbete. Där fanns ett överflöd på livets förnödenheter. Adam och hans ätt motas ut ur paradiset till straffet att arbeta:

“I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den är du tagen. Ty du är stoft och till stoft skall du åter varda” (1 Mos. 3:19). “Därefter förvisade Herren

9

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1: Om arbete och fritid i idéhistoriskt ljus
Arbetets prioritet   Idéhistoriska fragment om arbete och fritid   Tidsandans fluktuationer    
Från trygghetsvärden till frihetsvärden   
Kap 2    Kap 3    Kap 4    Litteratur