kreta. De punkter där dessa teorier förankras i observationer och praktiska experiment blir allt färre. Många experiment ersätts med den högre matematiken och ofta simuleras verkligheten med hjälp av datorer. Idékulturen tränger alltså på också inom empirismens fästen.

Sorokin är vag om tidpunkten för omsvängningen och Ferlin noterar resignerat att “visorna äro klena sibyllor”. Vi kan inte använda Sorokins teori och kurvor i samhällets och företagens planering. Men teorin påminner oss om något väsentligt: att det finns mer hos människan än det som är mest iögonenfallande i nutiden.

Från trygghetsvärden till frihetsvärden

Liberalismen och socialismen uttrycker den franska revolutionens krav på frihet, jämlikhet och broderskap. Liberalismen är frihetens politiska ideologi, socialismen är gemenskapens, det jämlika broderskapets ideologi. Båda växte fram på 1700-talet. Historiskt och sociologiskt kom liberalismens genomslag före socialismens. Sverige hade t ex en period av liberal politisk dominans innan vi fick en period av socialdemokratisk dominans.

Självbiografiskt och psykologiskt kan ordningen mellan liberala och socialistiska värden vara den omvända. Man är först socialist, sedan och under gynnsamma omständigheter blir man liberal. Barnet söker vanligen först gemenskapens trygghet och är sedan redo att pröva frihetens lycka. Först kommer alltså trygghets- och gemenskapsbehoven, och när de är tillfredsställda kommer frihetsbehoven och behoven att förverkliga sig själv.