10
|
|
10 |
|
|
10 HANS L ZETTERBERG
Gud honom ur Edens lustgård, på det att han skulle bruka jorden, varav han var tagen” (1 Mos. 3:23). Straffet att arbeta var enligt Luther ett slags omvänd välsignelse. Det befordrade hälsa och välstånd och förhindrade många tillfällen till synd. Idén om ett paradis så givmilt med livets goda att inget arbete krävs för att leva finns inte bara i första Moseboken utan i många österländska världsåskådningar och besjöngs som mänsklighetens guldålder av romerska poeter. Romantiken mot 1700-talets slut och 1800-talets början återupplivade tanken och placerade gärna paradiset som “den gode vildens” naturtillstånd. Nu associerar charterresebroschyrerna till samma dröm i form av bad- resor till vila och rekreation på den eviga solens sandstränder där infödingar finns i bakgrunden redo att bjuda på mat och dryck och kärleksupplevelser. (“Hon har varit i Kenya och på Ceylon och i år ska hon till Jamaica.”)En speciell variant av reformationens tema att människan frälses enbart av Guds nåd, inte genom egna goda gärningar, fick särskild betydelse för synen på arbetet. Kalvinisterna menade att Gud redan utvalt de sina. Hur skulle man då veta om man var utvald? Jo, genom att arbeta och verka och se om det gick bra. Framgång i arbetet blev ett tecken på Guds välsignelse, att himlen väntade efter slutförd gärning på jorden. Föreställningar av detta slag motiverade affärsmannen att förvalta sitt kapital till maximal förräntning. Dessa idéer har enligt Max Weber bidragit till att skapa den expansiva kapitalistiska anda som format vår tids samhälle. Industrialismen medförde en schemaläggning av arbete som tidigare varit ovanligt. Tidigare hade man huvudsakligen skilt på arbetsaktivitet och fritidsaktivitet. Nu börjar man allmänt tala om arbetstid och fritid. Som aldrig tidigare styrs nu arbetet av klockan. Det finns många vittnesbörd om den svåra anpassning detta krävde. Straffen för sen ankomst och frånvaro blev allvarliga i det industriella genombrottsskedet i flertalet industriländer. En del forskare menar att arbetstiden under industrialismens första generationer innebar en ökning jämfört med den tid man arbetat i det förindustriella samhället, både i bondesam- |
|
|
10 |
|