skälen — det finns andra — till att äldre sociologiska framställningar ibland ger intryck av att utveckla självklarheter och tala om vad alla redan vet. En rapport som denna som får en hel del publicitet kommer t. ex. inom en snar framtid att framstå som trivial. Men vad man vunnit då är att det myckna »tyckandet» på detta område reducerats till en mindre och mer försvarlig räjong.

Det ligger vaghet i vardagsspråkets ord »många» och »några». När dessa och liknande uttryck används — och det är alldeles nödvändigt för läsbarheten att de används — så gäller i denna rapport följande konventioner:

Bland de »flesta» urskiljer vi en »knapp majoritet» mellan 50 och 60 procent, en »klar majoritet» mellan 60 och 80 och en »överväldigande majoritet» över 80 procent.

Vi har använt en klassificering av yrken som överensstämmer med den socialgruppsindelning som tidigare var gängse i Sverige. Vi kallar ibland dessa grupperingar för yrkesklasser:

De två senare sammanförs ibland och kallas då »högre yrkesklasserna».

Vi kommer ibland att tala om två stora grupperingar av skolutbildning:

De olika skolformer som faller inom dessa grupperingar framgår av frågeformuläret (s. 146).

Som tidigare nämnts säger vi:

Vi behöver också tala om de sexuellt erfarna och de sexuellt aktiva:

Till sist vill vi varna för att hårdra små skillnader i procenttal. Det leder lätt till meningslösa diskussioner förankrade enbart i statistiska slumpmarginaler. En viss vägledning till vilka skillnader som är för små att fästa avseende vid kan erhållas genom att beräkna de approximativa sannolikheterna att de återkommer vid upprepade urval. Vi har erhållit dylika sannolikheter genom att pröva de tabeller vi använder för våra slutsatser med χ²-test. (Observera att dessa test är ungefärliga; vi har räknat dem som om vi hade ett helt obundet, ovägt urval men i verkligheten är vårt urval vägt). Inga slutsatser har byggts på skillnader i siffror som saknar statistisk signifikans.

De säkraste slutsatserna i undersökningar av detta slag är de som är förankrade i mer än en enstaka siffra eller ett enstaka sifferpar, d. v. s. härrör från situationer där olika typer av information pekar åt samma håll.