16

full utsträckning (97,6 procent).

Som vanligt gjorde SIFO:s huvudkontor en stickprovskontroll av intervjuarnas arbete. I denna undersökning kontrollerades i efterhand per brev hur 334 intervjuer utförts. Inget fall av fusk eller hemmagjorda svar upptäcktes. Av de kontrollerade tyckte 79 procent att intervjuaren uppträtt tilltalande, 20 procent tyckte att intervjuaren uppträtt varken tilltalande eller obehagligt, och mindre än en procent att han eller hon uppträtt obehagligt.

 

1.4 Frågeformuläret

Fältarbetets framgång berodde också på att frågorna som ställdes i intervjun hade grundligt testats. Den första formuleringen av frågorna gjordes i samråd med samtliga medlemmar i USSU. Undersökningsledaren och kommittén utgick från ett antal på förhand definierade forskningsproblem och begränsade frågeformuläret till att täcka insamling av information om dessa problem. Olika varianter av frågor testades sedan i fältet så att de blev enkla och entydiga. Förtestningen gjorde det klart att man inte kunde använda den folkliga terminologin om sex i en seriös intervju. Det enda undantaget från detta var att »gummi» nämndes inom parentes varje gång efter ordet kondom. Flera versioner av frågornas inbördes ordning prövades för att få fram den ordning som gjorde att intervjun flöt lätt.

Av stort värde på detta stadium var konsultationer med professor Joachim Israel och med. kand. Nils Gustafsson som höll på med fältarbete för en undersökning av veneriskt smittad skolungdom jämte en kontrollgrupp av representativ ungdom. Ett antal frågor kunde göras gemensamma i de två undersökningarna och vi kunde utnyttja det grundliga förtestningsarbete som dessa forskare utfört för dessa frågor.

Det slutgiltiga formuläret för den muntliga besöksintervjun innehöll 135 frågor och privatenkäten innehöll 73 frågor, sammanlagt 208 frågor. En del frågor innehöll emellertid delfrågor och följdfrågor varför det totala antalet är något högre. Fyra svarskort användes inom intervjun, d. v. s. kort med tryckta svarsalternativ som överräcks till intervjupersonen från vilket han kunde välja sitt svar. De användes vid frågor med komplicerade svar eller vid frågor om känsliga ämnen där det är lättast att svara med en bokstav eller ett nummer i stället för ett muntligt svar.

Frågeformulären godkändes av uppdragsgivarna vid sammanträde den 12 januari 1967. De är återgivna som bilaga s. 141 ff.

Efterkontrollen av de intervjuade visade att 7 procent tyckte att det var många svåra frågor i intervjun, 74 procent tyckte att det var en del svåra frågor, och 19 procent att inga frågor var svåra. Det var framför allt kvinnorna som upplevde intervjun som svår.

Vi har skrivit om hur undersökningen gjordes något mera i detalj än vad som är vanligt. Fältarbete i en undersökning som denna har ett intresse i sig själv utöver de resultat som framkommer. Vår undersökning är också den första i världen som intervjuar ett representativt sannolikhetsurval av vuxna om deras sexualliv. Kinsey och andra har använt frivilliga informanter, d. v. s. låtit intervjupersonerna utnämna sig själva. Schoffields undersökning i England, liksom Israels i Sverige, använder visserligen urval i vilket rena slumpmekanismer anger vem som skall bli intervjuad. Men dessa undersökningar har omfattat endast de yngre åldrarna. Vi är först med ett dylikt urval i hela åldersskalan 18-60 år.

 

1.5   Karaktären av våra slutsatser

Karaktären av slutsatser i en undersökning som denna kan belysas av några exempel:

  1. En betydande andel ungdomar får sin första sexuella erfarenhet efter en danstillställning där sprit förtärts och tillfälliga intima bekantskaper knutits. Denna slutsats anteciperades 1955 i en skrift utgiven av Skolöverstyrelsen i vilken det heter att skolan bör göra ett »påpekande om de risker, som är förbundna med dans i förening med spritförtäring. På den punkten är det nödvändigt att ungdomen får en mycket bestämd deklaration från skolans 

16

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1
1.1 Myndigheternas engagemang
1.2 Hur undersökningen gjordes
1.3 Urvalet
1.4 Frågeformuläret
1.5 Karaktären av våra slutsatser
1.6 Några konventioner

Kap2 Kap3 Kap4 Kap5 Kap6 Tabeller Frågeformulär