51

De äldre är genomgående mer restriktiva än de yngre. Bland dem ligger de flesta svaren (47%) på det andra alternativet: att skolan skall lära om alla olika åsiktsriktningar men rekommendera den återhållsamma. Om slutresultatet blir att man lägger upp undervisningen i linje med vad 18-23-åringarna önskar, så får man ett visst problem att förklara denna liberalism för de äldre. Följer man inte de yngres önskan kommer antagligen deras åsikter att slå igenom ändå. Som vi har sett har kamratkretsen ett mycket starkt inflytande över sexualinformationen, och de något äldre kamraterna, vilkas åsikter vi pejlat, torde i praktiken bli tongivande (tabell V:9).

Vad majoriteten av eleverna vill ha är värderingsfri och opartisk sexualundervisning, liksom konfessionslös och objektiv religionsundervisning. Det är emellertid min uppfattning att sexualundervisningen i praktiken, liksom konfessionslös och objektiv religionsundervisning, aldrig blir helt värderingsfri. Den logiska möjligheten att skilja på vad som är och vad som bör vara är reell nog, men motsvaras knappast av en socialpsykologisk möjlighet att helt separera beskrivning från värdering. Själva informationens omfång är, som vi sett, i fråga om sexualkunskap styrt av värderingar. Värderingar och »bias» kommer också att framstå mellan raderna läroboken och förmedlas av tonfallen hos läraren.

Men sexualundervisning kan vara »objektiv» i den meningen att alla lärare åläggs att undervisa enligt en viss föreskriven studieplan uppgjord av experter. Denna plan kan innehålla kursmoment om olika livsåskådningars inställning till det sexuella utan att vara en kurs i en bestämd livsåskådnings inställning.

51

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2 Kap3 Kap4 Kap5
5.1 Kunskapsbegränsning som social kontroll
5.2 Preventivkunskap
5.3 Sexualundervisningens genombrott
5.4 Effekten av nuvarande sexualundervisning
5.5 Omfattningen av sexualundervisningen
5.6 Det etiska innehållet i skolans sexualundervisning
Kap6 Tabeller Frågeformulär