54
|
|
|
54 |
|
hället in med en hjälpande hand. Stödet vid sjukdom och arbetslöshet är typiska exempel. Och i välfärdsstaten upplevs stödet knappast som välgörenhet utan snarare som en rättighet, helt i linje med rättviseprincipens förutsägelser. De sociala stödåtgärderna hjälper även till att hålla motivationen vid liv och förhindrar att stora delar av befolkningen demoraliseras eller hamnar i fatalism eller anomie. En välpublicerad fruktan att sociala välfärdsanordningar skulle underminera motivationen och uppmuntra flykt från arbete blev i realiteten fallet endast för enstaka undantag. För det stora flertalet kom välfärdssamhället att konservera motivationen snarare än att förstora den. Detta gäller särskilt i Sverige där sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och pension räknas i proportion till den invanda löne- och levnadsstandarden så att man får hjälp att hålla sin förvärvade standard, aldrig mer och aldrig mycket mindre.
Vårt tema i detta kapitel är att rättviseprincipen ej helt genomförts på sexuallivets område. Här kan verkligen långa år få sona vad stunden brutit — men bara för en del eftersom andra som levt likadant aldrig nås av samma godtyckliga öde.
Barn är mera välkomna i vissa situationer än andra. Vi frågade de intervjuade som var gifta, förlovade eller hade stadigt sällskap om vad de skulle behöva räkna med eller ändra på om de fick barn i den situation de befann sig i. Så här svarade man:
|
|
Yngre generationen |
Äldre generationen |
||
|
Män |
Kvin-nor |
Män |
Kvin-nor |
|
|
»Jag skulle behöva en större bostad» |
66% |
54% |
32% |
30% |
|
»Jag skulle inte få råd med mycket som jag nu har» |
61% |
|
31% |
33% |
|
»Jag skulle bli tvungen att skaffa ett bättre betalt arbete» |
24% |
11% |
14% |
7% |
|
»Jag skulle bli tvungen att avbryta eller uppskjuta eller: försena mina studier» |
11% |
13% |
3% |
5% |
|
»Jag skulle bli tvungen att uppge, mitt förvärvsarbete» |
1% |
33% |
1% |
34% |
|
»Jag skulle förlora mesta kontakten med mina fritidsvänner» |
17% |
14% |
9% |
12% |
|
»Jag skulle inte kunna delta i en förening eller idrott som betyder mycket för mig» |
7% |
10% |
5% |
8% |
|
»Min hälsa skulle lida och mina krafter skulle knappast räcka till» |
6% |
13% |
20% |
51% |
|
»Jag skulle bli tvungen att fortsätta i ett äktenskap eller med ett stadigt sällskap som jag annars vill slippa» |
7% |
4% |
4% |
3% |
Stora delar av befolkningen tror att en graviditet innebär bostadsproblem och ekonomisk åtstramning (tabell VI:2). Hälften av de äldre kvinnorna uppger att de skulle få hälsan förstörd. Hälften av de ogifta kvinnorna tror att de skulle behöva uppge sitt förvärvsarbete, och detsamma gäller en tredjedel av de gifta kvinnorna.
Fritidssysselsättningar och fritidsumgänge skulle ändras i en del fall. Hos tre procent av de gifta skulle det nya barnet födas i en situation där föräldrarna annars tänkt upphöra med sitt äktenskap. Tolv procent av män som har stadigt sällskap och fem procent av kvinnorna med stadigt sällskap skulle känna sig tvingade att fortsätta med varandra om de fick barn, fast de annars helst vill gå åt var sitt håll.
Alla svaren har kommit från personer som är gifta, förlovade eller har stadigt sällskap, alltså personer som enligt rådan-
|
|
|
54 |
|
| OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2 Innehåll Kap1 Kap2 Kap3 Kap4 Kap5 Kap6 6.1 Utomäktenskapliga barn 6.2 Könsrollernas dubbelmoral 6.3 Rättviseprincipen 6.4 Icke-önskade graviditeter 6.5 Den drastiskt gammalmoraliska lösningen 6.6 Det orättvisa i icke-önskade graviditeter 6.7 Abort Tabeller Frågeformulär |