53
|
|
|
53 |
|
är 18 procent av den yngre generationens män som har haft 20 eller flera partners. Av den yngre generationens kvinnor är det 7 procent som haft 10 eller flera partners. Av den ogifta befolkningen rapporteras senaste samlaget med »en umgängesvän» av var femte man (20%) mot var tionde kvinna (9%), med »en bekant som jag bara träffat någon gång» av var tionde man (9%) och var femtionde kvinna (2%), och med »en helt tillfällig bekant» av var tjugonde man (6%) och var hundrade kvinna (1%).
Samhällets reaktion på flickornas sexuella vidlyftighet är emellertid mycket hårdare än på pojkarnas långt större vidlyftighet. Vi ser detta inte bara i attityder och språkvanor utan också i socialvårdens och rättsväsendets reaktioner. De främsta anledningarna för omhändertagande av pojkar på ungdomsvårdsskolor är billån och egendomsbrott, medan flickorna omhändertas främst för sexuell vanart eller vagabondering. 2) Antagligen kan pojkar vara »sexuellt vanartiga» i en helt annan utsträckning än flickor utan att samhället griper in.
Spår av dubbelmoral finns även i många av våra svar på attitydfrågor. Som exempel kan vi ta frågorna om man tyckte det var bra att mannen resp. kvinnan har sexuell erfarenhet före giftermålet.
|
Instämmanden bland: Äldre män Äldre kvinnor |
Det är bra att ha sexuell erfarenhet innan man gifter sig |
|
|
(A) |
(B) |
|
|
70% 53% |
63% 43% |
|
Från siffror av dessa slag kan vi åter dra slutsatsen att de yngre kvinnorna har blivit rätt lika de yngre männen. Men tabellen avslöjar ytterligare några trender, bl. a.:
Låt oss understryka att skillnaderna är ganska små. Men vi kan inte säga att full jämlikhet här råder mellan könen.
En rimlig relation skall finnas mellan vad vi gör och det utbyte vi får av vad vi gör — annars inställer sig känslan att orättvisa råder. Sociologerna har sökt etablera ett lagbundet sammanhang mellan storleken av den satsning vi gör på en aktivitet och den storleksräjong av belöning som upplevs som rättvis. Vad andra i en persons kontaktkrets får som utbyte av en given satsning bestämmer i hög grad vår egen bedömning av rättvisan i det vi själva får.
Det är inte nödvändigt att här gå igenom den forskningslitteratur som finns kring denna rättviseprincip som är inbyggd i det sociala samspelet. För våra syften räcker det med att påpeka att principen har fått stor genomslagskraft i vårt välfärdssamhälle. Vi låter inte ett slumpmässigt öde, bestämma att en människa som lever och arbetar som folk gör mest skall utan egen förskyllan bli mycket rikare eller mycket fattigare än sina medmänniskor. Det upplevs t.ex. som en social orättvisa att en person som gör precis som de flesta helt plötsligt skall ställas på bar backe och bli mycket fattigare än vi andra. Välfärdssamhället svarar för en rad arrangemang som skyddar individen för godtycklig degradering. På olika punkter där levnadsstandarden hotas genom kriser, skapade av faktorer utom individens kontroll, griper sam-
2) Harald Swedner, Brottsligheten i Sverige, i: Joachim Israel (red.), Sociala avvikelser och social kontroll, Stockholm 1964, s. 221.
|
|
|
53 |
|
| OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2 Innehåll Kap1 Kap2 Kap3 Kap4 Kap5 Kap6 6.1 Utomäktenskapliga barn 6.2 Könsrollernas dubbelmoral 6.3 Rättviseprincipen 6.4 Icke-önskade graviditeter 6.5 Den drastiskt gammalmoraliska lösningen 6.6 Det orättvisa i icke-önskade graviditeter 6.7 Abort Tabeller Frågeformulär |