Rationaliseringens tekniska hjälpmedel 69
Högteknologi i allmänhetens ögon 71
Erfarenheter av tekniska förändringar i arbetet 74
Attityder till teknik 78
Oro för modern teknik 80
Värderingar och teknik 86

Rationaliseringens processer har alltid haft sin mekaniska teknik: skriv- och räkneverktyg, instrument för navigation och lantmäteri, boktryckarkonsten. Rationaliseringsprocessen har under 1900-talets andra hälft fått en ny teknik i datoriseringen. Datorn har blivit ett mäktigt verktyg både för byråkrater och för produktionstekniker. Konsekvenserna är lika påtagliga som svåröverskådliga, inte minst för arbetslivet.

Många åskådningar om samhällsutveckling — inte bara marxistisk — förväntar sig att förändringar i produktivkrafterna får genomslag på arbetsrelationer och ger upphov till slitningar och till nya maktförhållanden i samhället och att de påverkar kulturformer.

I en undersökning 1979 fann vi att 29 procent av vuxna svenskar var, inte datapersonal, men i en eller annan form slutanvändare av dataproducerade alster i sitt arbete (20). De sysslade med konventionella aktiviteter som helt eller delvis blivit datorassisterade: biljettbokning, lagerarbete, ordermottagning, transporter, banktjänster, sjukvård, bokföring, konstruktion, bevakningsarbete m m. När vi intervjuade dem fann vi inte minsta spår av samhällsomvälvande attityder. Vi fann istället en rad andra förhållanden, t ex:

Alla dessa undersökningsresultat är intressanta och användbara, men de är — liksom det mesta i debatten om datoriseringen — väldigt närsynta.

Om vi hade gjort vår undersökning om boktryckarkonsten när den spreds (21) hade vi antagligen erhållit en hel del resultat av likartat innehåll, t ex:

Allt detta hade varit intressanta undersökningsresultat. Men undersökningen hade inte visat något av vad boktryckarkonsten långsiktigt kom att betyda för förnuftstron, folkbildningen, demokratin och masskulturen. Och att en del samhällen — av många betraktade som de lyckligaste — lärde sig att leva med tryckfrihet.

Vi bör givetvis vara ytterst försiktiga med spekulationerna om konsekvenserna av datoriseringen. De kortsiktiga reaktionerna på datoriseringen ger föga vägledning om de långsiktiga. Inget utesluter att de långsiktiga kan bli lika genomgripande och välgörande som fallet blev med boktryckarkonsten.

"Har vetenskapens, teknikens och konstens utveckling gjort livet lättare eller svårare att leva för människorna?" Så frågade Sifo allmänheten under de goda åren, närmare bestämt 1959, och 60 procent svarade "lättare". När frågan upprepades 1981 var det 61 procent som svarade så (23). Vi har alltså inte blivit mer pessimistiska, som en del uttolkare av vår tid brukar hävda.

Under dessa år har den tekniska utvecklingen mött allmänheten i olika former: satelliter och rymdfärder har blivit rutinnyheter, medicinsk teknik som kan förlänga våra liv har kommit så långt att den mött proteströrelsen "rätten till vårt liv", två av fem lampor i Sverige lyser med kärnkraftsel enligt vad vi själva bestämt i en folkomröstning; datatekniken har tagit sin plats i samhällets olika styrsystem och riksdagen har beslutat om allmänhetens rätt att ta del av myndigheternas datafiler; snart skall man ana att DNA-tekniken kan behärska också organismens inre informations- och styrsystem, men det har inte skett ännu. När vi frågade: "Vad kommer du först att tänka på när man talar om modern teknologi?" (22) så speglas den samtida teknikens historia i allmänhetens svar:

Som en alptopp reser sig siffran för datorer i denna tabell. I Sverige är det dubbelt så många som associerar modern teknik med datorer än genomsnittet för Europa.

Vi är ett datortätt land och utvecklar en hög datamedvetenhet. Allmänhetens association mellan hög teknologi och datateknik är helt realistisk. Vi är mitt uppe i datarevolutionen, en process lika genomgripande som den industriella revolutionen.

Datoriseringen innebär någonting klart positivt för ca en tredjedel av de tillfrågade, t ex förenklade arbetsrutiner, att det går lättare att hålla ordning; att man kan effektivisera arbeten som tar lång tid, att rutinarbetena minskar etc.

Ungefär två av tio angav att det innebär någonting negativt för dem. Bland de negativa omdömena dominerar hotet om arbetslöshet klart, men här finns också synpunkter som att det leder till större byråkrati, att det blir för tekniskt och att människor förlorar greppet.

Ungefär lika många, d v s två av tio, gav svar av typen att datoriseringen leder till ändrade arbetsuppgifter, eller gav en mer objektiv definition eller exemplifiering av någonting som datoriserats. Dessa svar kunde inte tolkas som vare sig positivt eller negativt laddade.

Frågan som de intervjuade fått svara på var: "Nu har vi talat så mycket om datorer, men vad betyder egentligen datorisering för Dig?" och intervjuaren försökte inte på något sätt att strukturera eller hjälpa fram svaren genom att föreslå svarsalternativ. När vi läst svaren drog vi slutsatsen att den svenska inställningen till datoriseringen är ambivalent, men det positiva överväger.

De förvärvsarbetandes uppfattning om det senaste decenniets tekniska utveckling i arbetslivet har vi undersökt genom att ställa följande fråga: "Om du tänker på hur det var för dig för tio år sedan — har du i ditt arbete upplevt stora eller små tekniska förändringar eller har det varit ungefär oförändrat i detta avseende?"

Den största delen av de förvärvsarbetande har upplevt tekniska förändringar under den senaste tioårsperioden. Om vi bortser från den grupp som inte arbetat i 10 år eller som inte kunnat besvara frågan, har knappt hälften upplevt stora tekniska förändringar, var femte små tekniska förändringar medan var tredje anser att arbetet i tekniskt avseende varit ungefär oförändrat under 1970-talet.

Det finns relativt stora skillnader mellan undergrupper, bl a har följande grupper i hög grad upplevt stora tekniska förändringar:

Bland grupper där man upplevt föga av tekniska förändringar märks t ex

Den grupp som svarade att de upplevt tekniska förändringar — stora eller små — fick en uppföljningsfråga om på vilket eller vilka sätt de tekniska förändringarna hade påverkat arbetet. Frågan gällde om de tekniska förändringarna hade gjort jobbet:

(a) mer enformigt eller monotont
(b) mer ansvarsfullt
(c) mindre fysiskt påfrestande
(d) intressantare
(e) ensammare
(f) mer psykiskt påfrestande
(g) svårare
(h) renare
(i) mer beroende av andra

De effekter av teknikförändringar som efterfrågades var dels fyra som innebar positiva effekter (b, c, d, h) dels fem som innebar negativa effekter (a, e, f, g, i). I tabellen nedan anges resultat rörande positiva förändringar för den grupp av förvärvsarbetande, som upplevt små eller stora tekniska förändringar under de senaste tio åren.

De flesta instämmer i de fyra påståendena medan omkring var tredje tar avstånd från dem. Tre av fyra instämmer i påståendet att arbetet blivit mer intressant. Det bör noteras att det förhållandet att man tar avstånd från ett påstående inte innebär att man uttalar sig för det motsatta påståendet. Att ta avstånd från påståendet att arbetet blivit renare innebär inte att man anser att det blivit smutsigare.

De tekniska förändringarna på jobbet har inneburit att både tjänstemän och arbetare har fått intressantare och mer ansvarsfulla arbeten. Av tjänstemännen instämmer 73 procent och av arbetarna 72 procent i påståendet att arbetet blivit intressantare. Motsvarande siffror för mer ansvarsfullt jobb är 61 procent för tjänstemän och 69 procent för arbetare.

För arbetare har de tekniska förändringarna dessutom inneburit att jobben blivit mindre fysiskt påfrestande (74%) och renare (61%).

Resultat för de fem negativa effekter, som efterfrågades, redovisas i tabellen nedan för den grupp som upplevt små eller stora tekniska förändringar under de senaste tio åren:

För över hälften av de tillfrågade gäller att tekniska förändringar inte haft dessa negativa effekter, medan mindre än var sjätte anser att den haft sådana.

Mer psykiskt påfrestande, svårare och mer beroende av andra är mer förekommande negativa effekter än att arbetet blivit mer ensamt eller mer enformigt. Vilka grupper har då mer än andra utsatts för dessa negativa effekter av tekniska förändringar?

De negativa effekterna har drabbat både tjänstemän och arbetare. Skillnaderna är små men tjänstemännens jobb har något oftare blivit svårare (52% — 36% för arbetare), mer psykiskt påfrestande (43% — 37% för arbetare), mer beroende av andra (45% — 40% för arbetare) medan arbetarna något oftare svarar att jobbet blivit ensammare (35% — 23% för tjänstemän) och mer enformigt och monotont (30% — 22% för tjänstemän).

Sammanfattningsvis kan sägas att det senaste decenniet har för de allra flesta förvärvsarbetande inneburit tekniska förändringar, som på det hela taget har inneburit en förbättrad arbetsmiljö.

Vi har bett allmänheten att gradera de fördelar som olika teknik kan ge oss de närmaste fem åren och de skador som samma teknik kan ge oss. De mörka fälten i Figur 24 på sidan 79 anger svenskarnas bedömning, de skuggade är ett medeltal för Västeuropa (England, Belgien, Holland, Västtyskland, Schweiz, Frankrike, Sverige).

Mer fördelar än skador förväntas från:

medicinsk forskning
satellitkommunikationer mikroelektronik
datorer
hemelektronik
utforskning av rymden

Mer skador än fördelar förväntas från:

fabriksrobotar
kärnkraft

Figur 24. Västeuropéer om högtekniken: Fördelar och nackdelar.

(a) miljöproblem med omhändertagande av industriavfall,
(b) problem för privatlivet p g a personinformation lagrad i dator,
(c) säkerhetsproblem med kärnkraftsreaktorer,
(d) arbetslöshet p g a automation på arbetsplatsen,
(e) problem p g a föroreningar,
(f) hälsoproblem förorsakade genom arbete med dataterminaler,
(g) problem orsakade av datafel?"

Svaren — bland dem som hört talas om problemet — gavs på en skala på vilken endast ytterpunkterna var markerade:

Vi omvandlade alla erhållna svar till s k T-poäng d v s gav dem en fördelning i vilken alla värden är positiva och ligger mellan 1 och 99 och har standardavvikelsen 10; svenskens "medeloro" för ett antal exempel på teknikens följder är på detta sätt definierat till 50.

Oron slår ganska olika:

	Medeltal	Sprid-ning (sd)	Andel som aldrig hört talas om prob-lemet
Föroreningar Industriavfall Kärnkraftssäkerhet	56.1 54.8 52.7	7.56 8.02 10.03	2% 1% 1%
Arbetslöshet p g a automation	50.4	9.85	4%
Dataintegritet Datafel Terminalanvändares hälsa	46.6 45.1 44.3	9.51 9.09 8.56	16% 10% 43%
Källa: Sifo 81131

Ängslan för arbetslöshet orsakad av automation — att förlora jobbet till en datastyrd maskin — ligger precis i mitten. Vi finner ett kluster som inger större farhågor än automationen bestående av oron för luft- och vattenföroreningar, omhändertagandet av industriavfall och oron över kärnkraftens säkerhet. I ett kluster som samlar klart mindre farhågor än automationen finner vi oron för personuppgifter på data, datafel och terminalanvändarnas hälsa.

Vi ställde också en direkt fråga för att utröna allmänhetens föreställning om sysselsättningen och datoriseringen. Två av tre bland allmänheten tror, att fler jobb försvinner än som skapas av datoriseringen.

"Datoriseringen medför att vissa jobb försvinner och andra skapas. Tror du att fler jobb skapas än försvinner eller att fler jobb försvinner än skapas, eller att det är ungefär lika många som skapas och som försvinner?"	%
Fler jobb skapas än försvinner	6
Fler jobb försvinner än skapas	66
Lika många som skapas som försvinner	22
Tveksam, vet ej	6

Det är mycket komplicerat att utreda det verkliga sambandet mellan datorisering och sysselsättning. Datadelegationen har i rapporten "Samordnad datapolitik" dragit slutsatsen att man inte kan urskilja någon särskild datoriseringens effekt på sysselsättningen. Sysselsättningsnivån beror mest på den allmänna aktivitetsnivån i ekonomin. På denna punkt är det instruktivt att jämföra med ett äldre exempel: automatkoppling av telefonsamtal var en teknisk innovation som skapade en hel del arbetslöshet. Hade innovationen inte kommit hade antalet telefonister ökat och jobbet blivit det allra vanligaste yrket i landet, vanligare än butikspersonal och vårdarbete — åtminstone om antalet telefonsamtal utvecklats som det gjort. Automatkopplingen innebar emellertid en ren ersättning av mänsklig arbetskraft med kapital. Telefonistyrket minskade i stället för att öka som alla prognoser på 20- och 30-talen hade förutsatt.

Automatkopplingen var knappast den slags uppfinning som skapade en ny industri; den gav bara existerande telefonindustri en viss produktmodifikation och expansion, en viss ökning i antalet industrijobb, men inte tillräcklig för att balansera nedgången i antalet telefonister.

Vad man kan säga är att innovationen automatkoppling tog bort en flaskhals i ekonomin. Om man skulle söka räkna ut dess konsekvenser så blir de i första hand inte att kassera fler jobb än den skapade utan att underlätta det nätverk av kommunikation och organisation som gjort att ekonomin expanderat snabbare och samhället blivit effektivare — och fått flera arbetstillfällen.

Varifrån kommer oron för tekniken? Det finns nästan lika många hypoteser som debattörer, och många utesluter inte varandra. Här är en lista på möjliga orsaker till oron som vi sammanställt från den seriösa och den populära diskussionen:

	Oron för tekniken kommer ytterst från det kulturkonservativa, religiösa arvet, som aldrig försonats med den teknologiska civilisationen.
	Oron för tekniken kommer från den äldre generationen; den yngre generationen har vuxit upp med modern teknik och är inte ängslig.
	Oro för tekniken har en huvudorsak: kvinnor förstår inte teknik.
	Oron för tekniken är småbarnsföräldrarnas oro över vad som skall hända deras barn.
	Oro för tekniken kommer genom skolan. De som arbetar i skolan har föga erfarenhet av modern teknik.
	Oro för tekniken kommer av att man saknar personlig erfarenhet av modern teknik.
	Oro för tekniken sprids genom massmedia. Journalister i TV och tidningar jagar upp allmänheten.
	Oro för tekniken kommer genom ett kulturklimat dominerat av inrevärldsvärderingar.

För att utröna vilka av dessa idéer om teknikoron som kan ha något fog för sig valde vi för studium de 13 procenten mest oroliga — oavsett vilka av teknikens konsekvenser som utlöst deras oro. De har uttryckt skalans högsta oro på fyra eller flera av ämnena föroreningar, industriavfall, kärnkraft, arbetslöshet p g a automation, dataintegritet, datafel och hälsoproblem vid dataterminalarbete. De mest oroliga jämförs sedan med den större gruppen mindre oroliga.

Vi låter samtliga hypoteser bilda en modell som testas med ECTA (Everyman’s Contingency Table Analysis), dvs Goodman’s log-linjära ansats (24). Resultatet presenteras i Figur 26 på sidan 85.

 

Figur 26. Faktorernas vikt enligt ECTA.

 

Vi finner inget stöd för tanken att en religiös kulturkonservatism indikerad av regelbundna kyrkobesök innefattar stark oro för modern teknik. Koefficienten är insignifikant låg och negativ (-.15).

Äldre hyser möjligen aningen större oro för teknik än yngre; Koefficienten är emellertid knappast signifikant (.17).

Kvinnor har signifikant högre oro för teknik än män (koefficient .53). Sambandet håller trots att vi tagit hänsyn till att kvinnor går mera i kyrkan, har färre personliga erfarenheter av avancerad teknik, är överrepresenterade bland lärare och i högre grad har s k inrevärldsvärderingar.

Småbarnsföräldrar visar något högre oro inför modern teknik än andra, men sambandet är inte starkt (.29).

Att arbeta i skola och utbildningsväsende isolerar från både industriarbete och datoriserat kontorsarbete. I sig leder detta inte till oro för tekniken; koefficienten är nästan noll (.03). Men kombinationen av att vara kvinna och ha utbildningsyrke ger en interaktion som disponerar till oro för tekniken. Koefficienten blir märkbar (.39).

En personlig erfarenhet av modern teknik tycks minska oron för tekniken men sambandet är obetydligt och insignifikant (-.09). Som erfarenhet av högteknologi har vi räknat de två högsta svaren av fem på frågan: "I vilken utsträckning har ditt eget arbete förändrats av ny teknologi de senaste två, tre åren?" och/eller "Gör du något av följande: arbetar med dataterminaler, förbereder sådant som skall databehandlas, arbetar med databehandlat material, arbetar med ordbehand1ingsmaskiner, arbetar som stansare, dataoperatör, datatekniker?"

Storkonsumenterna av massmedia känner inte större oro för tekniken än andra. Koefficienten är låg och insignifikant (.10).

Personer med inrevärldsvärderingar hyser ofta stark oro för teknikens konsekvenser. Sambandet är starkt och koefficienten är den högsta vi erhåller (.71). Detta är betydelsefullt och bör bli en viktig vink för vidare forskning. Tidigare forskning har etablerat detta samband vad gäller oro för kärnkraften (25).

 

Värderingar och teknik

De olika värderingssystemen färgar och tolkar den moderna tekniken på olika sätt. Framför allt ser vi stora skillnader mellan inrevärldsmänniskor och yttrevärldsmänniskor. När vi frågar om intresset för modern teknik får vi följande svar:

Figur 27. Svenskarnas intresse för modern teknik.

 

Intresset för teknik finns i alla grupper, men yttrevärldsmänniskorna svarar för det allra största teknikintresset och inrevärldsmänniskorna — särskilt de med privatiserade värderingar — svarar för det lägsta intresset för teknik. Bland inrevärldsmänniskor finns alltså både den största oron för tekniken och det minsta intresset.

Slutsatsen vi kan dra är att attityden till teknik inte enbart beror på tekniken som sådan utan även på kulturklimatet. Därmed får vi också en förklaring till att allmänheten i Sverige, Danmark och Holland inte ville betona teknik lika mycket som i andra västeuropeiska länder: största utbredningen av inrevärldsvärderingar i Europa finns i dessa tre länder (26).

Vi skall till sist fråga oss om personliga erfarenheter av högteknologi på något annat sätt förändrar det genomslag som värderingarna har på attityden till teknologi.

Som erfarenhet av högteknologi har vi räknat de två högsta svaren av fem på frågan: "I vilken utsträckning har ditt eget arbete förändrats av ny teknologi de senaste två, tre åren?" och/eller "Gör du något av följande: arbetar med dataterminaler, förbereder sådant som skall databehandlas, arbetar med databehandlat material, arbetar med ordbehandlingsmaskiner, arbetar som stansare, dataoperatör, datatekniker?"

Vi presenterade sedan ett samtal om datorisering, den vanligaste formen av modern teknik:

Anna och Karin diskuterar datorer:

Anna säger: Datorn är ett verktyg som finns tillgängligt för alla, låt oss acceptera den.
Karin säger: Datorn är en makt som omformar vårt liv, låt oss motarbeta den.

Vem håller du mest med?

I denna debatt höll 57 procent med Anna som ville acceptera datorer och 26 procent höll med Karin som ville motarbeta den. Resten (17%) ville inte ta ställning.

Fördelningen av svaren följer vad vi vet om värderingarnas betydelse för teknikopinionen:

	Accep- tera (Anna)	Mot- arbeta (Karin)	Tvek- sam, vet ej
Försörjningens värderingar Yttrevärldsvärderingar Inrevärldsvärderingar	59 74 49	25 13 30	16 13 21	100% 100% 100%
Källa: Sifo 81131

Det intressanta är emellertid att dessa attityder påverkas av erfarenheterna:

	Accep-tera (Anna)	Mot-arbeta (Karin)
Alla (N=1002)	57%	26%
Försörjningens värderingar - Ingen erfarenhet av högteknologi (N=108) - Med erfarenhet av högteknologi (N=23)	52% 60%	33% 26%
Yttrevärldsvärderingar - Ingen erfarenhet av högteknologi (N=399) - Med erfarenhet av högteknologi (N=173)	58% 77%	22% 12%
Inrevärldsvärderingar - Ingen erfarenhet av högteknologi (N=206) - Med erfarenhet av högteknologi (N=78)	38% 56%	41% 26%
Källa Sifo 81131

Den personliga erfarenheten av teknologi och teknologiska förändringar i arbetet leder i alla värderingsklimat till en högre acceptans av teknologin. Datorundervisningen både på arbetsplatser och i skolan blir bäst om den organiseras som gymnastik, slöjd eller skolkök — inte som lektioner i matematik och elektronik. John Deweys tes "learning by doing" passar sällsynt väl på detta område.

De personliga erfarenheterna av teknologi får stort genomslag också i inrevärldsmänniskornas attityder. Det verkar som om inrevärldsmänniskor med erfarenhet av datorisering överger sin negativa attityd och lätt blir vän med sin dator. Vänskapen blir inte så stark som hos teknologierfarna yttrevärldsmänniskor — skillnaden mellan 77 procent och 56 procent i acceptans talar ett tydligt språk. Men vi har stött på en del fall i vilken vänskapen blivit djupare. Yttrevärldsmänniskor talar nästan alltid om sin dator som "ett verktyg". Inrevärldsmänniskor kan tala om sin dator som "en förlängning av min personlighet" eller som "ett adopterat barn som fostras och utvecklas". I den senare synen ligger en stor tillfredsställelse — förutsatt att man valt ett datasystem som är påverkbart och inte bara består av fixa rutiner styrda av fixa knappar.

 

(20) Hans L Zetterberg, "Åsikter hos den svenska allmänheten om datoriseringen", IBM Stockholm, 1974 (Sifo projekt 74021/023).

(21) Den tidiga spridningen av böcker och tidningar hämmades av brist på papper. Råvaran för papper var lump. Först i början på 1700-talet kom uppfinningen av boktryckarkonsten till sin rätt. Då hade textilindustrin kommit upp i sådan volym att det fanns tillräckligt med lump för papper till många masspridda böcker och tidningar.

(22) I detta avsnitt har våra data kompletterats av en undersökning om attityder till modern teknik, som utförts av Sifo på uppdrag av IBM Svenska AB. I ett riksomfattande urval intervjuades 1.002 personer mellan 16 och 65 år mellan den 20 maj och 26 augusti 1981 (Sifo 81131). Vissa internationella uppgifter har ställts till förfogande av IBM Svenska AB. Se Hans L Zetterberg, Arbetslivets slutanvändare av databehandlad information, IBM, Stockholm, 1979.

(23) Sifo A:117/1959 och 81018/20.

(24) David Knoke och Peter J Burke, Log-Linear Models, Sage Publications, Beverly Hills/London 1980.

(25) I Berg et al. "Det svenska kärnkraftsvalet 1980: värderingar, politik och opinionsbildning", Sociologisk Forskning, vol 3-4, 1981, sid 26-69.

(26) Ronald Ingelhart, "Post-Materialism In an Environment of Insecurity", The American Political Science Review, December 1981, sid 880-900.
Ronald Ingelhart, The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles among Western Publics, Princeton University Press, Princeton 1977.

 

Titel Förord

Innehålls- förteckning

Förra kapitlet

Kapitlets början

Nästa kapitel

Biblio- grafi