34

hade 3 av 100 haft samlag, d. v. s. i en typisk årskurs 7 har det vanligen varit en i varje klass som haft samlag. Bland 27-åringar och äldre har det likaså funnits 3 på 100 som inte haft samlag men som kom att ha det senare. Spridning av denna storleksordning finns inom alla undergrupper. De variationer i medianålder som finns mellan olika befolkningsgrupper förlorar i praktisk betydelse mot bakgrund av denna spridning. Varje indelning av en publik av unga människor för sexualupplysning enligt åldersklasser resulterar i en blandning av erfarna och oerfarna. Om inte upplysningens innehåll är lika relevant för erfarna och oerfarna måste man fråga sig huruvida sexualundervisning efter 12-13-årsåldern alls skall differentieras enligt årsklasser.

Den allmänna föreställningen att pojkar — trots att deras pubertet inträffar något senare än flickornas — prövar sexualumgänge tidigare än flickorna är helt korrekt. Mellan männens och kvinnornas debutålder finns i den yngre generationen dessa skillnader:

Under 13 år
14-15 år
16-17 år
18-19 år
20-24 år
25 år el äldre

Män
%

Kvinnor
%

2
17
38
28
13
1

1
7
36
38
17
1

Medianåldern för männen är 16,6 år och för kvinnorna i den yngre generationen 17,2 år.

De högre samhällsklassernas barn debuterar sexuellt något senare än andra. Medianåldern är:

Faders yrkesklass:

• Högre yrkesklasser
• Lägre yrkesklasser

17,8 år
17,3 år

Dessa klasskillnader i sexualdebuten finns både i den äldre och den yngre generationen och minskar inte för de yngre. Den hänger samman med att förlängd skolgång — som är vanligare för de högre yrkesklassernas barn — uppenbarligen fördröjer sexualdebuten. Vi får följande skillnader i medianåldern för sexualdebut mellan de högt och lågt utbildade.

Inom den äldre generationen:

• Högre skolutbildning
• Lägre skolutbildning

 

18,6 år
17,7 år

Inom den yngre generationen:

• Högre skolutbildning
• Lägre skolutbildning

17,6 år
16,6 år

Man kan förmoda att skolgång har denna effekt på debutåldern helt enkelt därför att skolungdom lever i en mer kontrollerad miljö under mer uppsikt av äldre än vad annan ungdom gör. Ungdom från lägre yrkesklasser debuterar tidigare, men ungdom från lägre yrkesklasser som får högre skolutbildning debuterar sexuellt vid den ålder deras skolkamrater gör det.

Skolgångens betydelse för debutåldern märks även när vi studerar skillnaden mellan stadens och landets tonåringar. Storstadsmiljön framställs ofta som sexuellt slapp. Vi finner emellertid ingen. signifikant skillnad mellan stad och land i den sexuella debutåldern. Städerna har de mer utbildade ungdomarna och de debuterar, som visats, något senare.

De som kommer från religiösa hem får i genomsnitt en senare sexuell start. Medianåldern för sexualdebuten i olika religiösa miljöer är:

Föräldrar mycket eller ganska religiösa

Föräldrar inte alls religiösa

17,8 år

17,4 år

Det mycket religiösa föräldrahemmet medför att sexualdebuten kommer något senare än vad som gäller för andra hem.

De äldres uppgifter om sin sexuella debutålder bör tas med en större reservation för minnesfel än de yngres. De yngres debutålder är lägre. En jämförelse av åldern vid första samlaget ger denna generationsskillnad:

Under 13 år
14-15 år
16-17 år
18-19 år
20-26 år
27 år el äldre

Yngre genera-tionen
%

Äldre genera-tionen
%

2
12
37
33
16
0

1
6
27
31
33
2

 

34

 

OM SEXUALLIVET I SVERIGE, SOU:1969:2
Innehåll  Kap1 Kap2 Kap3
3.1 De oerfarna
3.2 Sexualdebutåldern
3.3 Föräldrarnas sociala kontroll
3.4
Omständigheterna kring det första samlaget  hos den yngre generationen
Kap4 Kap5 Kap6 Tabeller Frågeformulär