EG OCH DE SVENSKA VÄRDERINGARNA

Svenska Monitorundersökningar

* * * * * * *

Förord

Till Svenska Monitorundersökningar AB

Härmed överlämnas den sjunde volymen av värderingsundersökningar sedan starten 1978. Årets rapport är en uppföljning av 1990 års undersökning. Den har utförts av Demoskop AB.

Rapporten innehåller två sektioner som kan läsas oberoende av varandra. Sektion 1 ger en översikt över allmänhetens inställning till EG mot bakgrund av rådande värderingar. Kapitlet bygger på den värderingsanalys som introducerades i monitorundersökningen 1990. Med denna penetrerande analysmetod avslöjas att den positiva EG-opinionen baserad på opinioner om den stora marknadens välsignelser har en underström av svenska attityder som går på tvärs med centrala EG-idéer om bl a kapitalets rörlighet och den generella rätten att äga. Ingen som läst denna analys kan längre tro att folkomröstningsresultatet om EG-anslutningen är självklart. Det gäller oavsett de säkerhetspolitiska aspekterna och neutraliteten, vilka inte alls behandlas denna gång.

Sektion 2 handlar om arbetslivets förnyelse. Texten anknyter både till det moderata programarbetet och till näringslivets behov av arbetslivet som internationell konkurrensfaktor. Politiker och företagare har här ett gemensamt projekt. Avsnittet innehåller f.ö. också rikssiffror för några av de standardfrågor som Demoskop använder i sina intervjuer på arbetsplatser. Genom att rikssiffror finns kan företagen jämföra sina anställdas attityder med genomsnittet för riket. I appendix redovisas branschsiffror som också kan användas för jämförelser.

Hans L Zetterberg engagerades för att utveckla undersökningen och skriva denna rapport. Fältarbetet leddes av Anna Ragnarsson. Håkan Forsell har framställt tabeller och grafiska illustrationer. Datainsamlingen gjordes med telefonintervjuer den 14-31januari1991 från Demoskops telefonintervjucentral.

Denna skrift är i första hand avsedd för moderata samlingspartiet. Många instanser, inte bara politiska partier, har emellertid behov av att veta hur värderingar och opinioner i Sverige utvecklas. Vi hoppas att denna rapport skall ge svenska institutioner och företag en omvärldsorientering som stärker deras effektivitet.

Stockholm den 3 april 1991

DEMOSKOP AB

Karin Busch, vd

Innehåll

	EG och de svenska värderingarna Vi blir kosmopoliter Språkkunskaperna Opinionsrymden EG-verkligheten Den stora marknadens välsignelser De vanligaste motargumenten Acceptans av några EG-regler om rörlighet Acceptans av nya monetära idéer Slutomdöme	1 1 2 2 6 7 25 33 45 54
	Arbetslivets förnyelse Mer teknik på arbetsplatserna Mer humanistiska värden på arbetsplatserna Bättre organisation på arbetsplatsen Arbetet ger rytm åt människans liv Arbetet måste möta organismens behov Arbetet ger sociala kontakter Arbetet bör skapa kapital för alla Arbetsrättigheter borde vara medborgarrättigheter Långtidsarbetslöshet är oacceptabelt Arbetsmarknadspolitiken Anställningsbarheten Arbetstidsmoduler Beskattning av arbete Arbetslag	55 55 56 57 57 58 59 60 61 63 64 64 65 66 66
	Appendix A. Undersökningens metodik	69
	Appendix B. Frågeformulär	71
	Appendix C. Tabeller	79

Illustrationer

Figur 1	Konturer till en värderingsrymd	3
Figur 2	EG – den europeiska gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige	4
Figur 3	EG – den europeiska gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige	5
Figur 4	EG – den europeiska gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige	5
Figur 5	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att priserna ökar, minskar eller förblir oförändrade?	10
Figur 6	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att lönerna ökar, minskar eller förblir oförändrade?	12
Figur 7	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att företagsamheten ökar, minskar eller förblir oförändrad?	14
Figur 8	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att levnadsstandarden ökar, minskar eller förblir oförändrad?	16
Figur 9	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att livskvaliteten ökar, minskar eller förblir oförändrad?	18
Figur 10	När vi blir medlem i EG, tror du att statens finanser blir bättre, sämre eller ungefär som nu?	20
Figur 11	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att skatterna ökar, minskar eller förblir oförändrade?	22
Figur 12	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att arbetslösheten ökar, minskar eller förblir oförändrad?	26
Figur 13	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att kvinnornas chanser på arbetsmarknaden ökar, minskar eller förblir oförändrade?	28
Figur 14	Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att den offentliga omsorgen och vården ökar, minskar eller förblir oförändrad?	30
Figur 15	Företag i EG bör ha samma rätt att göra jobb för kommuner som svenska företag	34
Figur 16	Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige	36
Figur 17	Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige	38
Figur 18	Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga företag i Sverige som svenskar	40
Figur 19	Medborgare i EG skall ha samma rätt att äga skog och mark i Sverige som svenskar	42
Figur 20	Den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank	46
Figur 21	Europeiska länder, även Sverige, borde ha en och samma valuta, ecu	48
Figur 22	Priserna i butikerna bör anges både i kronor och i ecu	50
Figur 23	Man borde ha rätt att få sin lön utbetald i ecu i stället för kronor	52

Hans & Karin Zetterberg:

EG och de svenska värderingarna

Vi blir kosmopoliter

I MONITOR 1990 var kosmopolitisering av det svenska värderingsklimatet den mest slående slutsatsen. Svensken av år 1990 framstod som mer än någonsin intresserad av främmande länder och internationella förhållanden. Berlinmurens fall och omvandlingen i Östeuropa var bakgrunden till det ökade internationella intresset. Det i särklass viktigaste som hände i folkdjupet var att attityden till ett svenskt EG-medlemskap svängde till att bli starkt positiv.

Stödd av denna opinion har regering och riksdag den 11 december 1990 beslutat om att Sverige skall söka medlemskap i EG. Ytligt sett var oppositionen till beslutet helt obetydlig: vänsterpartiet och miljöpartiet — ca 12 procent av riksdagen — röstade emot. Den egentliga oppositionen är antagligen större eftersom stora delar av centern och socialdemokraterna är skeptiska till EG. Men under intryck av valutakris och ett kosmopolitiskt opinionsklimat kom ställningstagandet. Vad som i tidigare socialdemokratisk agitation varit de utsugande kolonialisternas och de reaktionära katolikernas Europa med sin råa kapitalism och massarbetslöshet blev utan debatt den bästa framtiden för Sverige. Beslutet var en stor opinionsframgång för moderatledaren Carl Bildt och föreföll tack vare hans ihärdiga förarbete inte så plötsligt för flertalet väljare som för de socialdemokratiska aktivisterna.

I denna rapport skall vi belysa något av den faktiska beredskapen i att förena oss med EG. Vi avstår från att behandla säkerhetspolitiken (neutraliteten) och håller oss till ekonomiska och juridiska EG-aspekter.

De kosmopolitiska värderingarna lever vidare under 1991. Det är sannolikt att kriget i persiska gulfen gett många tillfällen att både tillfredställa och förstärka det globala perspektivet. De baltiska staternas svårigheter har engagerat allt fler. Samtidigt har vårt intresse mattats för socialistiska experiment i avlägsna länder som mottar vår uhjälp. Moçambique, Tanzania och Nicaragua, och andra länder med en historia av svensk hjälp till socialistiska experiment, fyller inte de svenska medierna som tidigare och engagerar inte medborgarna. Det verkar nästan som om vår nya kärlek till utlandet är begränsad till marknadsekonomier.

Språkkunskaperna

Man kan ibland fråga sig om svenskens intresse för utlandet sträcker sig bortom de engelsktalande länderna.

Vi är i praktiken begränsade av de färdigheter i främmande språk som de senaste decenniernas skolpolitik uppmuntrat. Engelskan dominerar helt hos den yngre generationen. Tyskan fungerar för var femte svensk, den går bättre bland de äldre än bland de yngre. Kunskaperna i franska är sällsynta; 94% av alla nu levande svenskar klarar inte det språk som en gång var självklart för hela den europeiska överklassen. Frågan "Kan du så mycket ... att du skulle kunna använda det i arbetet?" får dessa ja-svar i olika åldrar:

	`Alla`	`15-24 år`	`25-34 år`	`35-49 år`	`50-64 år`	`65-89 år`
`Engelska`	`57%`	`76%`	`72%`	`62%`	`45%`	`25%`
`Tyska`	`20%`	`16%`	`15%`	`26%`	`19%`	`21%`
`Franska`	`6%`	`9%`	`6%`	`6%`	`3%`	`6%`

	`I privat tjänst`		`I offentlig tjänst`		`Före-tagare`
	`Arbe-tare`	`Tjäns-temän`	`Arbe-tare`	`Tjäns-temän`	`Före-tagare`
`Engelska`	`51%`	`75%`	`51%`	`65%`	`70%`
`Tyska`	`9%`	`32%`	`9%`	`21%`	`27%`
`Franska`	`3%`	`3%`	`4%`	`8%`	`6%`

Med hänsyn till att engelska (med viss brytning) är det internationella affärslivets, vetenskapens och teknikens språk är dess ställning i Sverige god. Men för att erövra EG och övriga kontinenten är svenskarnas kunskaper i tyska och franska undermåliga. Sju av tio företagare (70%) kan tillräckligt med engelska för att använda det i arbetet; siffran för tyska är 27% och för franska 6%.

De bristande språkkunskaperna har säkert en motsvarighet i bristande kunskap om de utländska folkens kultur, levnadssätt och lagar. Vår nyvunna kosmopolitism kan därför vara ett ytligare och flyktigare inslag i vårt värderingsklimat än vad EG-anhängarna vill tro.

Opinionsrymden

I projektet MONITOR 1990 kalibrerades den svenska opinionsrymden av Demoskop AB. Tjugofyra olika opinioner undersöktes och inplacerades i opinionsrymden. De rörde statskonsten och politiken, olika klyftor i samhället, etiska frågor och miljöfrågor.

Idén bakom opinionsrymden kommer från en fransk stiftelse för opinionsanalys som heter Agorametri. Den har sedan tio år följt alla riksomfattande debatter i franska media och studerat deras genomslag i den allmänna opinionen. Agorametris databank är en guldgruva för den som vill förstå t ex kärnkraftens starka ställning i Frankrike eller det motstånd mot invandring som ligger bakom Le Pens framgångar i väljarkåren.

Figur 1. Konturer till en värderingsrymd

Forskarna vid Agorametri i Paris har visat att praktiskt taget alla debatters åsikter i huvudsak bestäms av två dimensioner. Man predikar antingen förändring eller hyllar stabilitet; man antingen dramatiserar sitt alternativ eller förordar kompromiss. Genom att addera dimensionerna på var sin sida av origo får man fyra fält: (1) de kritiska opinionerna som predikar förändring med dramatiska tonfall och övertygelse, (2) de nyprövande opinionerna som vill förändring genom kompromisser, (3) de realistiska (eller ‘sundaförnufts-’) opinionerna som vill kompromissa för att behålla stabiliteten, och (4) de traditionella opinionerna som förskräckt dramatiserar och brännmärker alla avvikelser från det som upplevs som stabilt.

Vi tar ett exempel från MONITOR 1990. Den svenska EG-opinionen var år 1990 — före socialdemokratins omsvängning och riksdagens beslut om att söka medlemskap — faktiskt något mer positiv än den franska och den engelska.

Figur 2. EG - den europeiska gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige: Jämförelse med Storbritannien och Frankrike.

Vi analyserar opinionen på följande sätt. Svaren är spridda över hela opinionsrymden och vi bestämmer först deras relationer med en korrespondensanalys. De olika svaren på EG-frågan från "Helt och hållet enig" över "Delvis enig" och "Delvis oenig" till "Helt och hållet oenig" visas i denna figur, en s k värderingskarta:

Figur 3. EG - den europeiska gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige: Tyngdpunkter på värderingskartan.

Åsikten att "EG — den gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige" delades 1990 av 60 procent av de Kritiska, 68 procent av de Nyprövande, 70 procent av de Realistiska och 47 procent av de Traditionella. Det visas i en s.k. pentagraf.

Helt och hållet eller delvis enig svarar 60% av 1017 frågade.

Figur 4. EG - den europeiska gemensamma marknaden är en bra sak för Sverige: Pentagrafen.

Ett flertal opinioner har genom åren Iöpt genom hela denna opinionsrymd. På detta sätt kan vad som från början är en minoritetsopinion (t ex de Kritiskas åsikt om miljöskydd) bli en majoritetsopinion. I EG-frågan är det de Nyprövande som lett opinionsutvecklingen och fått med sig de Realistiska och till sist också tillräckligt många av de Kritiska för att bilda en majoritetsopinion. Motståndet mot EG levde år 1990 kvar bland de Traditionella där det var starkt. Schatteringarna i diagrammet anger statistiskt signifikanta skillnader.

Mätning, kalibrering och presentationsmodell beskrivs i "Värderingar och opinioner — en svensk monitor 1990", sid 17-21.

EG-verkligheten

Den europeiska gemenskapen är en serie avtal med utgångspunkt i Romfördraget om fri rörlighet av varor, kapital och människor mellan medlemsländer. Den förvaltande och exekutiva makten finns i EG-kommissionen. Den politiska ledningen finns EGs ministerråd vars sammansättning är beroende av de nationella parlamenten.

EG är marknadsekonomi, dvs ett system som bygger på äganderätt och att äganderätter kan fritt bytas tills de hamnar hos dem inom Gemenskapen som uppskattar dem mest i den meningen att de betalar mest för dem. Gemenskapen är en marknadsekonomi som i princip förbjuder statliga subsidier, privilegier som ger ett företag monopol, inskränkningar i handels- och valutatransaktioner, ekonomisk lagstiftning som diskriminerar utlänningar och favoriserar inlänningar, mm. En vara får så att säga ett "EG-pass" och kan därefter transporteras tullfritt över gränserna och säljas fritt i alla EG-länder. Detsamma gäller tjänster, ja, planerna gäller även värdepapper (Ucits, dvs Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities).

Den stora gemensamma marknaden antas av goda skäl medföra att rikedomen ökar snabbt i EG-länderna. Den ekonomiska framgången har renderat en betydande folklig legitimitet till Gemenskapen. Opinionsstödet redovisas regelbundet av EG-kommissionen i en publikation som heter EUROMONITOR. Den danska folkliga opinionen om EG var länge mindre fördelaktig än övriga EG-länders, men under 1990 blev också danskarna klart positiva till Gemenskapen.

EG är legalistiskt. Avtalen och tvisterna om dem tolkas av EG-domstolen i Luxemburg, vars beslut omgående och utan godkännande av nationella parlament blir medlemsstaternas lag. EG-reglerna har nämligen företräde framför nationella regler. EG-domstolen har självständigt utformat mycket av integrationens innehåll, och söker ofta lösa politiska knutar. Tolkningar sker i allmänhet enligt Romfördragets syften, snarare än dess bokstav, och praktiskt taget aldrig enligt dess förarbeten. (Det senare är fallet vid svenska domstolar.) EG-domstolen har annekterat regler och praxis från Europadomstolen i Strasbourg och betraktar dem som del av EG-rätten. Därmed har de medborgerliga rättigheterna en stark ställning inom EG.

EG har gjort allvar av devisen att land skall med lag byggas. EG-domstolen har sålunda underkänt Danmarks Iikalönsregler; de var uttryckta i kollektivavtal snarare än lag. Även näringslivets egen formgivning såsom börsregler om t ex uppflaggning eller handelskammarregler om t ex varumärken eller revision underkänns av EG. Det enda bindande är lag stiftat av parlament. Samma EG-underkännande väntar administrativ formgivning i form av ämbetsverkens praxis som inte är lagstadgad.

EG godkänner inte överklagande till högre myndighet ("att gå till kungs" som det heter i Sverige). Medborgare och företag i ett EG-land skall ha tillgång till domstolsprövning, det räcker inte med myndighetsprövning. EG har också strängare krav på vad som är en domstol än vad vi är vana vid. Offentlig upphandling är något som i stort ligger utanför våra förvaltningsdomstolars kompetens, men det är ett centralt område i EG-rätten.

ESS-avtalet mellan EG och EFTA innebär (om det genomförs som planerat) att över 1000 EG-regler blir del av svensk lag: 160 förordningar, 820 direktiv, 120 beslut. Därtill kommer ca 300 formellt sett icke-bindande instrument. Ett svenskt medlemskap i EG torde medföra att ytterligare ca 3000 regler inkorporeras i vår lagstiftning.

Vår riksdag kommer i detta fall att förtjäna det epitet den fick under den långa perioden av socialistisk dominans, dvs "transportkompani". Det är nödvändigt att snabbt bli medlem i EG för att slippa predikamentet att tvingas efterleva EG-rätten utan att kunna påverka dess utformning.

I debatten talas ibland om "det demokratiska underskottet" i EG, dvs att så mycket EG-makt finns som inte är direkt kontrollerad av folkvalda församlingar. På samma sätt kan man tala om "det juridiska underskottet" i Sverige. EGs ihärdiga juridifiering kommer av allt att döma att driva fram en juridikens renässans i Sverige.

Den stora marknadens välsignelser

När svenskar talar om fördelarna med medlemskap i EG tänker de mest på sådana fördelar som en genomförd marknadsekonomi har.

	Många fler tror att vårt kommande medlemskap i EG innebär att priserna minskar (63%) än att de ökar (7%). Bakgrunden till denna opinion är att tullarna avskaffas inom Europa och att konkurrensen över gränserna antas dra ned priserna. Se Figur 5 på sidan 10.
	Vad gäller löner tror flertalet att de blir oförändrade när Sverige blir EG-medlem: 19 procent tror att de ökar och 16 procent att de minskar. Vad gäller arbetsmarknadspolitiken kräver heller inte EG någon harmonisering; vi bestämmer själva. Se Figur 6 på sidan 12.
	Långt flera tror att företagsamheten ökar (51%) än att den minskar (12%). Se Figur 7 på sidan 14.
	Fler tror att levnadsstandarden skall öka (25%) med vårt kommande medlemskap än att den skall minska (16%). Se Figur 8 på sidan 16.
	Fler tror att Iivskvaliteten ökar (29%) än att den minskar (12%). Se Figur 9 på sidan 18.
	Fler tror att statens finanser blir bättre (33%) när Sverige blir medlem i EG än att de blir sämre (14%). Bakgrunden till denna opinion kan vara antagandet att den ekonomiska aktiviteten ökar så att statens del också ökar i kronor räknad. Man kan också föreställa sig att en del dyra och ineffektiva statliga monopol avskaffas under medlemskapet. Se Figur 10 på sidan 20.
	Fler tror att vårt kommande medlemskap medför att skatterna minskar (42%) än att de ökar (9%). Bakgrunden till denna opinion är antagandet att svensk moms och punktbeskattning måste krypa närmare den lägre europeiska nivån. Se Figur 11 på sidan 22.

De två senare opinionerna är ingalunda oförenliga i en marknadsekonomi. Det är bara i den socialistiska agitationen (och andra tanklösheter som bygger på antagandet att samhällsekonomin är ett nollsummespel) som motsättningen mellan lägre skatter och bättre statsfinanser är en nödvändighet.

På de följande sidorna redovisas dessa opinioner om den stora marknadens välsignelser i detalj. Först läser vi frågans formulering och ser fördelningen av svaren i ett stapeldiagram. Detta diagram innehåller också svarsfördelningen i storstadsområden, andra områden dominerade av städer, och övriga landet. Klassificeringen bygger på televerkets riktnummer.1)

Därefter visas svarsalternativens tyngdpunkter på en värderingskarta. Sedan på högra sidan av uppslaget redovisas det EG-positiva alternativet i en pentagraf, en strukturkarta och en ålderspyramid.

Genomgående gäller att storstadsområden är mest positiva i frågorna om den stora marknadens välsignelser. (I fråga om lönernas utveckling när vi kommer med i EG finns dock inga signifikanta skillnader.)

Värderingskartorna visar svarsalternativen på en diagonal från sydväst till nordost med de negativa förväntningarna av EG-medlemskap i sydväst och de positiva förväntningarna i nordost. De som tror på en oförändrad utveckling eller är osäkra i sin åsikt drar ibland denna linjes mittpunkt västerut.

Pentagraferna ger ett entydigt besked att De Nyprövande är i särklass de mest EG-positiva. Största motstånd finns alltid hos De Traditionella. Relativt större skepsis om den stora marknadens välsignelser finns hos De Kritiska om levnadsstandardens utveckling, och hos De Realistiska om utvecklingen av företagsamheten, Iivskvaliteten och skatterna.

Strukturtavlan delar befolkningen efter sysselsättning: företagare, privatanställda, offentliganställda, och de som inte har något betalt arbete, dvs pensionärer, studenter, långtidssjukskrivna, arbetslösa etc (i diagrammen betecknade som "klienter"). Alla utom företagarna, som är för få, är också indelade enligt status eller klassposition i "bättre situerade" och "sämre situerade".2) Ingen av dessa vanliga indelningar i strukturella grupperingar ger de stora och konsekventa utslag i opinionerna om den stora marknadens välsignelser av det slag vi noterade ifråga om värderingsgrupper. EG är mer en värderingsfråga än en klassfråga. Som regel gäller dock att privatanställda är mer positiva till EG än de offentliganställda.

Sist redovisas opinionerna om den stora marknadens välsignelser i en ålderspyramid. Här gäller genomgående att män är mer positiva till EG än kvinnor, och att yngre i de flesta fall är mer positiva än äldre.

1) Storstadsområden:

Stockholm 08, 0750, 0752, 0753, 0755, 0756, 0758, 0760, 0762, 0764, 0766.
Göteborg 031, 0300, 0301, 0302, 0303.
Malmö 040, 046.

Andra stadsdominerade områden:
011, 0121, 013, 0140, 0141, 0143, 0150, 0152, 0155, 0156, 0159, 016, 0171, 0173, 0176, 018, 019, 021, 0221, 0224, 023, 0240, 0243, 026, 0270, 0298, 0321, 0322, 033, 035, 036, 0370, 0380, 0381, 0390, 0410, 0411, 0414, 0418, 042, 0430, 0431, 0431, 044, 0451, 0454, 0456, 0457, 0470, 0480, 0490, 0491, 0500, 0501, 0503, 0510, 0511, 0520, 0521, 0522, 0523, 0526, 054, 0550, 0570, 0581, 0583, 0586, 0589, 0590, 060, 0611, 0620, 063, 0650, 0660, 0752, 090, 0910, 0911, 0920,0921, 0922, 0980.

Övriga landet:
Alla övriga riktnummer

2) För en mer detaljerad redovisning av strukturtavlans konstruktion se "Värderingar och opinioner — en svensk monitor 1990", sid 15-16.

Figur 5. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att priserna ökar, minskar eller förblir oförändrade?

Figur 6. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att lönerna ökar, minskar eller förblir oförändrade?

Figur 7. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att företagsamheten ökar, minskar eller förblir oförändrad?

Figur 8. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att levnadsstandarden ökar, minskar eller förblir oförändrad?

Figur 9. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att livskvaliteten ökar, minskar eller förblir oförändrad?

Figur 10. När vi blir medlem i EG, tror du att statens finanser blir bättre, sämre eller ungefär som nu?

Figur 11. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att skatterna ökar, minskar eller förblir oförändrade?

De vanligaste motargumenten

Den svenska EG-debatten bland allmänheten är ännu i sin linda. Några argument som används av EGs motståndare har emellertid redan utkristalliserats.

	Arbetslösheten under 80-talet i EG var i snitt ca 6 procent och i Sverige ca 2 procent. Detta har lett till föreställningen att medlemskapet gör att Sverige kommer att ha en högre arbetslöshet som medlem i EG. Se Figur 12 på sidan 26. Åsikten finns hos 62 procent, ungefär lika i alla områden. Den kan ha en faktisk bas i en misstro mot svenska företags möjligheter att konkurrera med andra europeiska firmor och/eller i antagandet att den skyddade sektorn måste minska sin personal när punktskatter och moms närmar sig europeisk nivå.
	Sverige har högre förvärvsfrekvens bland kvinnor än EG-länderna. Skillnaden är mest markerad i förhållande till det viktigaste EG-landet, Tyskland. Ett vanligt anti-EG-argument i Sverige, särskilt gångbart bland De Kritiska, är att kvinnornas chanser på arbetsmarknaden minskar i och med vårt kommande medlemskap i EG. Åsikten finns hos 30 procent, medan 22 tror det motsatta och 48 procent inte tror att medlemskapet påverkar kvinnornas chanser på arbetsmarknaden. Se Figur 13 på sidan 28. Man bör givetvis se denna opinion i sitt sammanhang: de många kvinnorna i Sverige i den offentliga sektorn, framför allt i vården.
	Hälften av svenskarna (49%) tror att den offentliga vården förblir oförändrad av vårt medlemskap i EG eller de har ingen deciderad åsikt om förändringar. Däri har de en poäng för det finns ingenting i EG-reglerna som förskriver socialförsäkringarna eller vårdens organisation. Men långt fler svenskar (37%) tror att den offentliga omsorgen och vården minskar under vårt kommande medlemskap i EG än att den ökar (14%). Se Figur 14 på sidan 30.

På följande tre uppslag kan man närmare studera utbredningen av de tre argument som oftast används mot EG i den svenska debatten. Observera att det främst är företagare och högre tjänstemän som säger att arbetslösheten ökar i och med ett EG-medlemskap. De torde ha klart för sig att många svenska företag kommer att slås ut. Åsikten att kvinnors chanser blir sämre och att den offentliga omsorgen och att vården nedrustas när vi blir med i EG finns främst hos De Kritiska.

Figur 12. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att arbetslösheten ökar, minskar eller förblir oförändrad?

Figur 13. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att kvinnornas chanser på arbetsmarknaden ökar, minskar eller förblir oförändrade?

Figur 14. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att den offentliga omsorgen och vården ökar, minskar eller förblir oförändrad?

Acceptans av några EG-regler om rörlighet

De centrala EG-idéerna om fri rörlighet för varor och tjänster, för människor och för kapital möter mycket motstånd bland den svenska allmänheten.

	Den fria rörligheten inom EG gäller även varor och tjänster som köps av den offentliga sektorn. Ett medlemsland kan alltså inte favorisera sina egna företag vid offentlig upphandling. Helt enig med detta är endast 43 procent av svenskarna och ytterligare 11 procent är delvis enig. Var femte svensk är helt och hållet motståndare till detta. Se Figur 15 på sidan 34. Det är intressant att notera att på denna punkt bryts den vanliga EG-vänligheten hos De Realistiska. Stort motstånd mot EG-regeln för offentlig upphandling finns bland kvinnor.
	Arbetskraften skall ha rätt till fri rörlighet inom EG. 46 procent av svenskarna är helt och hållet eniga om att medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige, och ytterligare 15 procent är delvis eniga. Men var femte svensk (19%) är helt och hållet motståndare till fri bosättning för andra EG-medborgare i Sverige. Se Figur 16 på sidan 36. Siffrorna blir något mer positiva om vi frågar om medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige. Se Figur 17 på sidan 38.
	Svenskar har svårt att acceptera EG-principen om fri rörlighet för kapital. Bara var tredje (32%) är helt enig med att företag och medborgare i EG skall ha samma rätt som svenskar att äga företag i Sverige. Ytterligare 16 procent håller emellertid delvis med om detta så totalt accepteras EG-ägande av 48 procent. Motståndet finns hos kvinnor och hos De Traditionella. Se Figur 18 på sidan 40. Särskilt känsliga är svenskarna för att EG medborgare skall ha samma rätt som svenskar att äga skog och mark i Sverige. Helt och hållet med på detta är endast 15 procent, delvis med på det är ytterligare 7 procent, totalt endast 22 procent. Se Figur 19 på sidan 42.

De negativa svenska attityderna mot viktiga EG-principer kommer utan tvivel att leda till problem. Dels måste svensk lagstiftning ändras på flera punkter, ändringar som har ofullständigt stöd i folkviljan, dels kommer EG-motståndarna i den kommande folkomröstningen att ha lätt att anknyta till emotionellt laddade argument att skydda svenska intressen.

Figur 15. Företag i EG bör ha samma ratt att göra jobb för kommuner som svenska företag

Figur 16. Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige

Figur 17. Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige

Figur 18. Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga företag i Sverige som svenskar

Figur 19. Medborgare i EG skall ha samma rätt att äga skog och mark i Sverige som svenskar

Acceptans av nya monetära idéer

EG har ännu inte beslutat om framtiden för de nationella valutorna. Vi kan emellertid ställa några hypotetiska frågor för att pejla allmänhetens inställning till EG-inspirerade förändringar i kronans ställning.

	De olika förslagen till monetär samordning inom EG har som en gemensam nämnare att medlemsregeringarnas kontroll över sedelpressarna knyts närmare till EG. 45 procent av svenskarna är helt och hållet eniga med tanken att den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank, och ytterligare 14 procent är delvis eniga med denna tanke. Se Figur 20 på sidan 46.
	Tanken på en gemensam europeisk valuta, ecu, för alla europeiska länder, inklusive Sverige, är tilltalande för flertalet tillfrågade. 45 procent är helt och hållet för detta, och ytterligare 11 procent är åtminstone delvis med på saken. Se Figur 21 på sidan 48.
	Att priser i butiker anges i både kronor och ecu (se Figur 22 på sidan 50) och att man borde få rätt att få sin lön utbetalt i ecu i stället för kronor (se Figur 23 på sidan 52) röner också intresse bland svenskarna.

På det hela taget verkar svenskarnas attityder till EGs ännu oförverkligade idéer om monetärt samarbete mer positiva än attityderna till den fria rörligheten av kapital.

Figur 20. Den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank

Figur 21. Europeiska länder, även Sverige, borde ha en och samma valuta, ecu

Figur 22. Priserna i butikerna bör anges både i kronor och i ecu

Figur 23. Man borde ha rätt att få sin lön utbetald i ecu i stället för kronor

Slutomdöme

Vår slutsats är att svenskarnas allmänt positiva inställning till EG endast delvis håller när samtalen leds in på detaljer i EG-integrationen. Det finns ett stort latent EG-motstånd som relativt lätt skulle kunna aktiveras av EG-motståndarna. Det gäller särskilt frågor kring offentlig upphandling och utländskt ägande.

Det är viktigt att inte ta EG-anslutningen som något helt givet. Det är värt att minnas att den svenska EG-opinionen i slutet på 60-talet var överväldigande positiv. Vi hade lämnat in en öppen ansökan om medlemskap, och 63 procent av allmänheten såg det som en fördel att Sverige blev fullvärdig medlem i EEC och bara 9 procent såg det som en nackdel.

Men när det kom till kritan — förhandlingarna i Bryssel inleddes den 10 november 1970 — ville inte regeringen Palme. Näringslivet hade inte organiserat någon Europa-kampanj, högljutt negativa röster bland socialdemokratins och centerns ledande politiker gjorde det lätt för de tveksamma inom dessa partier att vända EG ryggen. I både riksdag och väljarkår hamnade anhängarna till fullt medlemskap i minoritet.

Historien behöver inte upprepas, men den kan upprepas.

Tabeller

Appendix C. Tabeller

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
Antal intervjuer Vägt antal	ALLA	Kön		Ålder					Hemmabarn					Bostad
	ALLA	Män	Kvin- nor	15-24 år	25-34 år	35-49 år	50-64 år	65-89 år	Yngre utan barn	Har barn 0-2 år	Har barn 3-6 år	Har barn 7-14 år	Äldre utan barn	Hyres- lägen- het	Bo- stads- rätt	Rad- hus, villa	Gård
	(1034) (1034)	(534) (507)	(500) (527)	(161) (175)	(213) (192)	(281) (253)	(214) (263)	(165) (151)	(354) (340)	(83) (77)	(128) (117)	(213) (202)	(367) (400)	(280) (278)	(149) (147)	(520) (523)	(75) (75)
1. Nu kommer några frågor om Sverige och Europa. Är du enig eller oenig med den som säger att... Helt och hållet eller delvis?
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga företag i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 32 16 5 12 20 16	% 43 + 17 3 11 17 10 –	% 21 – 14 6 14 24 22 +	% 33 20 4 11 17 14	% 36 13 6 11 19 16	% 32 16 4 17 17 14	% 31 16 4 10 23 16	% 25 11 6 12 25 21	% 36 15 4 14 17 15	% 41 12 5 11 16 16	% 31 16 7 12 21 13	% 29 19 6 13 18 15	% 28 14 5 11 24 18	% 34 13 6 11 22 14	% 28 23 + 3 12 20 15	% 32 15 4 12 19 17	% 25 12 6 17 24 16
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga skog och mark i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 15 7 3 12 55 7	% 21 + 9 2 11 51 5 –	% 10 – 5 3 13 59 10	% 20 8 2 13 50 8	% 21 6 2 14 50 8	% 14 10 3 12 54 6	% 13 6 3 11 59 8	% 10 – 6 2 13 62 7	% 17 8 2 11 52 9	% 16 7 1 13 59 4	% 17 8 3 13 55 5	% 18 11 3 16 46 – 6	% 12 6 3 11 60 8	% 17 7 3 9 55 8	% 13 9 2 14 51 11	% 15 7 2 13 55 7	% 17 6 3 14 59 1 –
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 46 15 4 9 19 8	% 52 + 16 3 7 18 4 –	% 40 – 14 4 11 20 11 +	% 49 20 2 6 17 6	% 48 16 3 10 17 6	% 51 12 2 8 19 7	% 46 14 4 10 18 9	% 30 – 15 7 9 26 + 12	% 50 16 2 8 16 8	% 49 17 4 10 16 5	% 46 19 4 9 17 4	% 52 13 4 8 19 4 –	% 38 – 15 6 9 21 10	% 42 14 6 9 19 10	% 47 12 1 9 23 9	% 48 16 3 9 17 7	% 44 15 7 5 26 2 –
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 54 15 2 8 13 7	% 60 + 15 2 8 12 4 –	% 49 – 16 3 9 14 10 +	% 53 16 1 7 17 6	% 60 15 2 7 11 5	% 58 13 3 6 13 6	% 50 17 1 10 12 9	% 47 16 2 11 15 8	% 59 15 2 5 13 6	% 60 17 3 5 11 4	% 50 18 4 9 14 5	% 58 13 3 9 12 5	% 48 – 17 2 11 13 19	% 54 13 3 8 15 7	% 56 19 1 5 13 6	% 54 15 2 8 13 8	% 58 16 1 11 11 3
Europeiska länder, även Sverige, borde ha en och samma valuta, ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 11 4 4 22 14	% 52 + 10 4 5 21 8 –	% 39 – 11 4 3 24 19 +	% 44 14 5 4 23 9	% 42 9 2 6 28 12	% 46 11 7 5 19 13	% 48 9 3 3 21 15	% 45 10 2 2 20 21 +	% 46 12 4 4 23 11	% 43 12 1 10 28 6 –	% 37 7 5 8 28 15	% 44 13 7 5 19 13	% 47 9 2 3 21 18	% 44 9 2 5 21 18	% 44 10 4 4 27 11	% 47 11 5 3 21 13	% 46 11 0 – 5 24 14
Priserna i butikerna bör anges både i kronor och i ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 42 10 4 5 30 11	% 42 9 4 5 31 8	% 42 10 3 4 28 13	% 47 11 3 4 28 7	% 46 10 3 2 – 31 7	% 38 9 6 5 33 9	% 40 9 3 5 31 13	% 42 10 2 7 22 – 18 +	% 44 10 4 4 30 8	% 49 11 5 2 29 5	% 36 9 6 3 37 9	% 44 7 6 5 30 8	% 40 9 3 6 27 15 +	% 43 12 3 3 26 13	% 40 10 4 4 32 8	% 43 8 3 5 31 10	% 40 10 4 4 29 13
Man borde ha rätt att få sin lön utbetald i ecu istället för kronor
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 40 9 4 5 28 14	% 46 + 8 4 5 28 9 –	% 34 – 10 5 5 28 19 +	% 42 13 4 5 25 12	% 44 6 4 7 29 10	% 44 5 6 4 29 11	% 38 11 2 3 27 18	% 31 – 7 5 5 32 21	% 45 9 5 5 25 11	% 45 8 3 7 28 9	% 37 5 4 6 38 + 10	% 42 6 7 5 27 13	% 35 10 3 4 28 20 +	% 41 9 5 5 24 15	% 43 7 3 6 29 11	% 41 8 3 4 28 15	% 25 – 8 8 4 41 + 15
Företag i EG bör ha samma rätt att göra jobb för kommuner som svenska företag
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 43 11 2 7 25 13	% 54 + 9 1 6 22 7 –	% 32 – 12 3 7 27 19 +	% 44 11 1 7 23 14	% 43 14 1 9 22 11	% 46 10 2 6 25 12	% 42 11 2 6 24 14	% 37 7 5 5 31 15	% 44 12 2 5 24 13	% 52 8 1 11 23 5 –	% 44 13 2 8 22 11	% 46 10 2 9 22 11	% 39 10 3 6 27 15	% 38 11 2 6 29 14	% 46 7 4 8 22 12	% 45 10 2 7 22 13	% 41 17 2 3 30 7
Den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 14 3 4 14 19	% 52 + 15 2 4 15 11 –	% 38 – 13 4 4 13 28 +	% 54 + 19 1 – 4 9 14	% 48 14 2 6 13 16	% 46 14 4 4 17 15	% 45 15 3 4 14 19	% 30 – 9 5 1 – 18 37 +	% 51 16 2 4 12 15	% 44 18 1 6 19 12	% 44 12 4 7 16 17	% 49 14 6 + 4 12 14	% 38 – 13 3 3 16 27 +	% 48 15 2 3 14 17	% 45 15 3 5 12 21	% 44 14 3 4 14 21	% 45 9 6 5 19 16

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Förvärvsarbetande				Anställd		Ej för- värvs- arb	Fackförening				Inkomst			Utbildning
	ALLA	Alla	Tjänste män	Arbe- tare	Egna före- tagare	Privat	Offent- lig	Ej för- värvs- arb	LO	TCO	SACO/ SR	Ej med	Hög	Medel	Låg	Grund- skola	Gymna sium	Univer- sitet
Antal intervjuer Vägt antal	(1034) (1034)	(655) (649)	(324) (327)	(250) (246)	(79) (75)	(282) (273)	(286) (293)	(379) (385)	(220) (219)	(157) (160)	(54) (53)	(113) (111)	(71) (70)	(539) (532)	(384) (389)	(398) (402)	(428) (427)	(201) (197)
1. Nu kommer några frågor om Sverige och Europa. Är du enig eller oenig med den som säger att... Helt och hållet eller delvis?
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga företag i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 32 16 5 12 20 16	% 32 17 4 13 19 15	% 32 19 3 13 19 13	% 26 18 6 13 20 18	% 51 + 5 – 3 14 13 14	% 34 22 + 4 13 17 9 –	% 25 – 15 4 13 22 21	% 31 13 5 11 23 17	% 26 18 5 10 24 16	% 26 20 3 15 21 16	% 37 26 4 14 11 9	% 40 16 3 17 14 10	% 47 + 23 1 13 12 4 –	% 32 17 5 13 19 16	% 28 13 5 11 25 19	% 26 – 14 5 11 24 20	% 35 17 5 13 17 14	% 37 16 2 13 20 12
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga skog och mark i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 15 7 3 12 55 7	% 17 8 3 12 53 8	% 17 10 3 11 52 7	% 13 5 2 13 57 10	% 27 + 11 1 13 43 5	% 19 9 3 13 50 6	% 12 6 3 12 58 9	% 13 6 3 13 59 7	% 14 5 3 11 60 6	% 11 10 2 11 57 8	% 26 11 3 11 45 4	% 19 10 3 15 44 – 9	% 35 + 14 0 14 34 – 2	% 16 8 2 11 55 8	% 12 6 3 12 60 7	% 12 5 1 11 62 + 8	% 17 8 3 14 51 8	% 20 9 4 11 51 4
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 46 15 4 9 19 8	% 49 13 3 9 18 7	% 53 + 14 4 9 14 – 5	% 39 10 4 11 25 11	% 60 + 18 1 4 14 4	% 51 13 3 11 19 4 –	% 44 13 5 10 18 11	% 40 18 4 8 20 9	% 40 12 4 12 25 + 7	% 50 16 3 8 15 7	% 61 + 11 6 5 11 5	% 54 9 4 12 14 8	% 78 + 11 1 4 5 – 1 –	% 48 14 4 9 19 6	% 36 – 17 4 10 22 11	% 38 – 14 4 9 25 + 10	% 48 16 4 9 16 7	% 55 + 16 3 7 13 – 6
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 54 15 2 8 13 7	% 57 14 3 7 13 7	% 61 + 14 3 6 12 5	% 48 15 3 10 16 9	% 68 + 9 1 7 11 4	% 61 + 10 – 3 8 12 5	% 50 18 3 7 14 9	% 50 18 1 10 14 7	% 47 19 3 9 16 7	% 59 12 2 5 15 6	% 63 14 5 7 8 3	% 64 + 8 – 4 10 7 – 7	% 77 + 14 0 2 – 6 1 –	% 57 14 2 7 13 6	% 46 – 16 3 11 15 8	% 45 – 16 2 11 17 9	% 57 15 2 7 13 6	% 67 + 14 1 6 8 – 4
Europeiska länder, även Sverige, borde ha en och samma valuta, ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 11 4 4 22 14	% 47 10 4 5 21 13	% 52 + 11 3 5 20 9 –	% 38 – 10 4 5 24 19	% 51 12 7 4 17 10	% 46 13 3 6 21 11	% 47 8 4 4 23 14	% 43 11 3 3 23 16	% 36 – 9 4 5 28 18	% 48 12 2 6 20 12	% 64 + 7 6 5 12 5 –	% 51 12 4 5 20 8	% 64 + 10 3 5 12 – 7	% 48 9 5 5 22 11	% 39 – 11 3 4 23 20 +	% 43 10 4 3 21 17	% 44 13 3 5 23 13	% 54 + 7 3 5 23 8 –
Priserna i butikerna bör anges både i kronor och i ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 42 10 4 5 30 11	% 41 10 4 4 32 9	% 43 8 3 4 32 9	% 43 12 6 3 25 11	% 29 – 7 3 2 51 + 7	% 42 11 5 3 29 9	% 43 9 3 4 30 10	% 43 9 2 6 26 13	% 43 10 5 4 27 11	% 42 11 3 3 34 8	% 39 9 4 6 32 10	% 46 10 3 3 31 7	% 43 9 2 7 32 7	% 41 10 4 4 33 8	% 43 8 3 4 27 15 +	% 42 8 3 5 29 13	% 42 12 4 4 28 9	% 42 8 2 5 35 9
Man borde ha rätt att få sin lön utbetald i ecu istället för kronor
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 40 9 4 5 28 14	% 41 8 5 5 28 13	% 46 + 6 3 6 29 10 –	% 35 11 6 4 25 19	% 41 8 5 2 34 10	% 44 10 4 5 25 12	% 40 6 5 5 29 15	% 37 10 4 5 28 16	% 37 9 5 5 29 15	% 46 5 2 6 30 10	% 52 4 5 0 – 29 10	% 43 12 4 6 23 12	% 49 7 3 4 28 9	% 41 9 4 4 29 12	% 38 7 4 5 27 19 +	% 34 – 9 5 6 27 19 +	% 41 10 5 4 26 13	% 51 + 5 – 2 4 32 7 –
Företag i EG bör ha samma rätt att göra jobb för kommuner som svenska företag
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 43 11 2 7 25 13	% 45 11 2 6 23 13	% 49 12 2 5 22 11	% 36 10 3 7 27 18	% 57 + 10 1 9 17 6 –	% 46 12 2 7 22 10	% 41 10 2 5 25 18	% 40 10 3 7 27 13	% 37 9 2 5 32 + 14	% 47 13 1 4 22 13	% 55 16 2 4 18 6	% 44 10 3 12 17 14	% 74 + 9 0 4 11 – 1 –	% 44 10 2 7 26 10	% 36 – 11 3 7 25 18 +	% 34 – 11 3 7 29 14	% 47 9 2 6 22 13	% 51 + 13 2 6 21 8 –
Den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 14 3 4 14 19	% 46 16 3 5 14 17	% 49 18 2 5 12 14 –	% 39 15 4 5 15 22	% 60 + 9 1 3 13 14	% 49 19 2 4 13 13 –	% 41 14 4 6 14 21	% 43 12 3 3 15 24	% 39 17 4 5 15 20	% 47 17 3 5 15 13 –	% 50 22 0 2 9 17	% 51 14 2 5 14 13	% 55 19 0 – 6 11 9 –	% 47 15 3 4 16 15 –	% 40 12 4 4 13 27 +	% 40 13 5 4 14 25 +	% 49 16 1 – 3 13 17	% 48 13 3 7 16 14 –

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
Antal intervjuer Vägt antal	ALLA	Bransch
	ALLA	Lant- bruk	Han- del	Utbild- ning	Vård	Till- verkn/ Industri	Bygg- nation	Ser- vice	Bevak- ning/ Polis/ För- svar	För- valt- ning	Annat
	(1034) (1034)	(21) (20)	(63) (62)	(47) (48)	(111) (114)	(113) (108)	(55) (52)	(143) (142)	(13) (13)	(37) (39)	(49) (48)
1. Nu kommer några frågor om Sverige och Europa. Är du enig eller oenig med den som säger att... Helt och hållet eller delvis?
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga företag i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 32 16 5 12 20 16	% 43 15 4 4 23 10	% 41 20 2 20 13 6 –	% 23 19 7 12 23 16	% 21 – 14 9 15 23 18	% 34 20 3 12 16 17	% 40 22 4 10 18 6 –	% 36 14 3 11 17 19	% 36 25 0 0 23 16	% 20 24 0 14 26 16	% 35 9 6 17 17 15
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga skog och mark i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 15 7 3 12 55 7	% 30 0 0 9 50 11	% 15 11 4 21 44 4	% 8 12 4 8 60 9	% 12 5 5 13 57 9	% 20 8 2 11 51 8	% 24 3 2 13 54 4	% 20 10 1 10 49 10	% 20 7 0 9 56 8	% 8 11 2 23 54 2	% 18 8 2 4 – 65 4
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 46 15 4 9 19 8	% 42 25 4 0 24 6	% 54 17 0 – 14 11 5	% 51 14 5 6 16 9	% 42 9 3 12 19 14 +	% 49 14 2 12 19 4	% 47 10 7 11 18 7	% 50 12 2 8 21 6	% 44 23 0 9 16 8	% 52 17 15 + 0 – 13 2	% 52 16 0 7 19 6
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 54 15 2 8 13 7	% 46 10 4 14 10 16	% 64 10 5 9 8 4	% 64 11 4 2 12 7	% 46 17 4 9 14 10	% 58 15 2 7 13 5	% 56 8 5 7 20 4	% 61 12 1 7 12 7	% 37 23 0 7 25 8	% 58 18 2 6 13 3	% 57 17 0 8 11 6
Europeiska länder, även Sverige, borde ha en och samma valuta, ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 11 4 4 22 14	% 42 0 – 0 9 24 25	% 49 19 2 0 – 16 14	% 54 7 9 2 19 9	% 43 8 4 3 25 16	% 41 10 7 8 19 15	% 38 14 4 3 26 16	% 50 12 3 3 22 9	% 54 0 0 7 39 0	% 58 13 0 7 14 7	% 49 6 2 9 20 14
Priserna i butikerna bör anges både i kronor och i ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 42 10 4 5 30 11	% 28 10 9 0 42 11	% 33 12 2 3 44 + 6	% 30 7 8 5 41 8	% 48 11 4 3 24 10	% 38 12 6 6 27 11	% 35 7 8 3 39 7	% 49 10 3 2 28 8	% 32 16 0 0 46 7	% 44 9 0 6 31 10	% 46 2 – 2 6 29 15
Man borde ha rätt att få sin lön utbetald i ecu istället för kronor
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 40 9 4 5 28 14	% 23 6 0 9 39 23	% 34 13 3 2 35 12	% 43 7 4 2 36 8	% 37 8 8 3 27 17	% 46 9 7 3 24 11	% 40 10 2 8 28 12	% 48 8 2 6 21 15	% 29 0 0 0 62 + 9	% 45 7 5 3 29 10	% 40 2 – 4 10 30 14
Företag i EG bör ha samma rätt att göra jobb för kommuner som svenska företag
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 43 11 2 7 25 13	% 41 18 0 5 20 16	% 47 11 0 14 20 8	% 39 16 2 4 27 12	% 41 9 4 2 – 22 22 +	% 47 8 2 9 22 12	% 43 15 0 7 28 8	% 44 11 2 5 26 11	% 27 8 0 18 32 16	% 57 10 3 3 19 8	% 50 11 2 6 17 14
Den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 14 3 4 14 19	% 47 13 0 10 10 20	% 54 19 0 0 – 11 15	% 31 11 8 10 15 25	% 42 15 3 3 18 18	% 46 20 2 5 15 14	% 43 14 0 8 19 16	% 51 17 4 2 8 – 17	% 53 7 0 9 22 8	% 47 11 6 6 11 19	% 52 11 3 5 14 16

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
Antal intervjuer Vägt antal	ALLA	Parti idag												Ej röst- rätt
	ALLA	m	fp	kds	Ny dem	c	mp	s	v	Annat parti	Blankt/ Ej rösta	Vet ej	Ej svar	Ej röst- rätt
	(1034) (1034)	(214) (213)	(129) (128)	(33) (34)	(39) (38)	(61) (62)	(41) (39)	(230) (231)	(40) (38)	(35) (34)	(23) (23)	(72) (74)	(26) (26)	(91) (95)
1. Nu kommer några frågor om Sverige och Europa. Är du enig eller oenig med den som säger att... Helt och hållet eller delvis?
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga företag i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 32 16 5 12 20 16	% 43 + 19 5 11 13 – 10 –	% 40 19 4 14 14 9 –	% 26 16 3 12 14 29	% 40 9 6 7 22 16	% 32 10 2 20 21 16	% 27 9 5 2 – 36 + 20	% 18 – 16 7 16 25 17	% 15 – 5 – 5 17 45 + 13	% 36 14 4 9 29 8	% 25 12 13 8 27 14	% 19 – 14 3 11 18 36 +	% 33 7 3 0 – 19 37 +	% 42 + 20 1 10 16 10
Företag och medborgare i EG skall ha samma rätt att äga skog och mark i Sverige som svenskar
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 15 7 3 12 55 7	% 25 + 9 2 11 48 4	% 22 7 3 16 49 3	% 15 6 0 19 47 12	% 18 5 4 5 65 3	% 9 3 2 16 68 + 2 –	% 7 9 2 14 56 11	% 10 – 7 3 13 61 6	% 7 0 – 0 18 67 8	% 12 8 3 11 61 5	% 4 4 8 9 65 10	% 4 – 4 3 8 57 25 +	% 3 – 7 3 12 51 24 +	% 24 + 14 + 3 10 42 – 5
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt bosätta sig i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 46 15 4 9 19 8	% 55 + 16 3 6 15 5	% 63 + 9 – 4 10 11 – 2 –	% 53 16 5 5 9 12	% 45 17 0 11 21 7	% 38 15 2 14 27 5	% 35 17 0 10 22 16	% 37 – 15 6 11 24 6	% 41 21 2 10 25 0 –	% 39 17 5 0 – 33 6	% 33 8 4 4 36 14	% 32 – 14 6 6 21 22 +	% 22 – 15 4 11 12 36 +	% 53 18 2 9 10 – 8
Medborgare i EG-länder skall ha rätt att fritt arbeta i Sverige
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 54 15 2 8 13 7	% 65 + 12 1 7 12 3 –	% 67 + 13 4 7 8 2 –	% 53 18 3 6 6 14	% 50 24 0 3 21 3	% 60 5 – 0 19 + 11 5	% 54 14 0 0 – 21 11	% 44 – 20 3 12 15 5	% 38 18 2 12 21 8	% 47 19 3 6 19 6	% 25 – 31 4 0 29 10	% 47 8 4 6 13 22 +	% 36 27 0 4 9 24 +	% 62 13 1 9 8 6
Europeiska länder, även Sverige, borde ha en och samma valuta, ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 11 4 4 22 14	% 50 11 3 4 21 12	% 58 + 12 6 4 15 5 –	% 60 3 0 3 18 17	% 45 9 3 2 22 20	% 49 12 3 1 23 13	% 48 7 0 5 25 16	% 41 12 5 5 21 16	% 27 – 5 0 15 + 40 + 13	% 53 8 0 3 31 5	% 29 4 5 4 23 35 +	% 30 – 14 5 4 23 24 +	% 31 9 3 0 21 37 +	% 46 13 5 2 27 8
Priserna i butikerna bör anges både i kronor och i ecu
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 42 10 4 5 30 11	% 42 11 4 4 30 10	% 44 14 1 5 32 4 –	% 40 3 0 3 30 24 +	% 54 10 4 2 20 9	% 42 8 8 8 26 8	% 48 7 0 5 30 10	% 41 9 6 4 29 11	% 37 2 3 2 48 + 8	% 39 8 3 3 42 5	% 21 – 12 5 4 39 18	% 29 – 9 3 6 32 21 +	% 33 3 3 8 23 29 +	% 57 + 10 2 4 20 – 6
Man borde ha rätt att få sin lön utbetald i ecu istället för kronor
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 40 9 4 5 28 14	% 47 10 3 3 25 12	% 52 + 10 4 2 29 4 –	% 41 3 9 9 21 17	% 42 0 – 5 3 40 10	% 36 4 5 3 34 19	% 40 7 0 5 32 16	% 34 10 4 8 28 17	% 30 7 8 2 42 11	% 41 3 3 11 29 13	% 13 – 17 4 0 40 27	% 28 – 10 4 4 25 29 +	% 28 3 7 0 28 35 +	% 48 12 4 8 20 8 –
Företag i EG bör ha samma rätt att göra jobb för kommuner som svenska företag
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 43 11 2 7 25 13	% 54 + 7 3 6 19 11	% 59 + 11 2 4 20 4 –	% 44 14 0 0 – 18 23	% 48 13 0 0 – 36 3 –	% 40 16 4 2 28 11	% 30 5 0 9 39 16	% 36 10 5 9 30 11	% 37 8 0 5 35 15	% 38 12 0 19 + 24 6	% 25 8 4 8 35 19	% 18 – 17 3 7 24 31 +	% 23 – 7 0 0 22 48 +	% 50 14 0 – 9 15 – 12
Den svenska riksbanken borde samordnas med en europeisk riksbank
Helt och hållet enig Delvis enig Varken enig eller oenig Delvis oenig Helt och hållet oenig Vet ej, ej svar	% 45 14 3 4 14 19	% 55 + 13 1 3 14 13 –	% 57 + 17 3 3 8 12 –	% 53 6 3 3 12 23	% 51 15 0 5 13 15	% 32 – 17 0 6 22 23	% 42 12 0 8 21 17	% 34 – 18 6 4 15 23	% 32 13 0 10 36 + 9	% 52 3 – 3 3 16 24	% 29 5 4 4 13 45 +	% 29 – 12 5 6 11 37 +	% 25 – 8 9 0 15 43 +	% 61 + 16 3 2 8 10 –

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Kön		Ålder					Hemmabarn					Bostad
		Män	Kvin- nor	15-24 år	25-34 år	35-49 år	50-64 år	65-89 år	Yngre utan barn	Har barn 0-2 år	Har barn 3-6 år	Har barn 7-14 år	Äldre utan barn	Hyres- lägen- het	Bo- stads- rätt	Rad- hus, villa	Gård
2. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att … ökar, minskar eller förblir oförändrad?
Antal	(1034)	(507)	(527)	(175)	(192)	(253)	(263)	(151)	(340)	(77)	(117)	(202)	(400)	(278)	(147)	(523)	(75)
Priserna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 7 63 22 8	% 5 70 + 20 4 –	% 9 57 – 23 11 +	% 6 66 20 8	% 7 64 26 4 –	% 7 62 24 7	% 9 63 20 8	% 7 62 19 12	% 6 66 19 9	% 8 62 25 5	% 8 60 26 6	% 7 61 29 + 4 –	% 8 63 19 10	% 7 64 18 10	% 5 65 23 7	% 7 65 22 7	% 9 47 – 40 + 4
Skatterna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 9 42 37 12	% 6 – 49 + 38 8 –	% 12 35 – 37 16 +	% 8 47 33 12	% 7 43 40 10	% 6 – 39 46 + 10	% 11 40 35 14	% 15 + 41 28 – 16	% 7 46 35 12	% 10 33 45 12	% 6 40 43 11	% 7 41 42 10	% 13 40 33 15	% 12 39 34 14	% 9 42 37 12	% 7 44 37 12	% 10 31 53 + 5 –
Arbetslösheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 62 10 18 9	% 70 8 18 4 –	% 54 – 13 19 14 +	% 55 13 22 11	% 59 14 20 6	% 66 7 19 8	% 64 9 17 9	% 62 9 13 15 +	% 63 10 18 9	% 58 17 21 4 –	% 62 9 23 6	% 60 11 22 7	% 63 9 15 12	% 59 13 17 10	% 64 8 18 11	% 62 9 20 9	% 70 11 13 6
Företagsamheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 51 12 23 14	% 53 13 27 8 –	% 50 11 19 20 +	% 52 7 29 12	% 57 11 22 10	% 53 10 22 14	% 51 13 23 13	% 39 – 18 + 19 24 +	% 54 9 24 13	% 65 + 7 20 8	% 47 12 27 14	% 53 10 26 11	% 47 15 21 17	% 47 12 23 17	% 52 13 19 16	% 53 11 24 11	% 56 10 19 15
Lönerna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 19 16 52 13	% 21 18 53 8 –	% 18 15 50 17 +	% 18 13 59 9	% 20 13 55 12	% 20 15 52 12	% 19 16 52 13	% 19 27 + 38 – 16	% 19 15 52 14	% 26 13 54 7	% 17 14 58 11	% 23 10 – 59 8	% 18 21 46 15	% 21 16 50 12	% 21 17 48 14	% 17 15 55 13	% 24 25 43 8
Kvinnornas chanser på arbetsmarknaden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 22 30 41 7	% 21 30 44 5	% 22 31 38 9	% 25 23 – 47 5	% 24 25 44 7	% 19 34 41 7	% 21 33 40 6	% 22 35 33 – 10	% 23 27 42 8	% 25 23 46 6	% 16 35 43 6	% 22 27 47 4	% 22 35 36 8	% 28 + 31 35 7	% 17 34 41 8	% 21 30 42 7	% 15 24 55 + 6
Den offentliga omsorgen och vården
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 14 37 39 10	% 11 40 42 7	% 17 34 37 13	% 13 30 50 + 7	% 14 36 40 10	% 10 41 38 10	% 16 36 36 11	% 18 39 32 10	% 12 35 44 9	% 11 24 – 53 + 12	% 11 44 33 12	% 11 39 38 11	% 17 38 33 – 11	% 19 + 33 39 9	% 10 38 47 6	% 13 38 36 13	% 12 40 46 3 –
Levnadsstandarden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 25 16 51 7	% 30 + 16 50 4 –	% 20 – 16 53 11 +	% 35 + 8 – 52 5	% 26 12 54 9	% 24 14 54 7	% 22 23 + 49 6	% 20 21 48 12	% 27 13 52 8	% 27 6 – 63 5	% 33 13 50 4	% 30 10 – 53 6	% 21 23 + 48 8	% 30 16 47 7	% 21 20 49 10	% 27 13 54 7	% 8 – 25 60 7
Livskvaliteten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 29 12 47 12	% 32 11 48 9 –	% 26 13 45 16	% 34 6 – 50 11	% 32 10 50 8 –	% 31 13 44 12	% 22 – 17 48 12	% 26 13 40 21 +	% 32 10 46 12	% 36 11 50 2 –	% 28 13 51 8	% 33 9 48 10	% 23 – 15 45 16	% 34 14 42 10	% 28 13 46 13	% 28 11 48 13	% 19 15 53 13

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Förvärvsarbetande				Anställd		Ej för- värvs- arb	Fackförening				Inkomst			Utbildning
	ALLA	Alla	Tjänste män	Arbe- tare	Egna före- tagare	Privat	Offent- lig	Ej för- värvs- arb	LO	TCO	SACO/ SR	Ej med	Hög	Medel	Låg	Grund- skola	Gym- na- sium	Univer- sitet
2. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att … ökar, minskar eller förblir oförändrad?
Antal	(1034)	(649)	(327)	(246)	(75)	(273)	(293)	(385)	(219)	(160)	(53)	(111)	(70)	(532)	(389)	(402)	(427)	(197)
Priserna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 7 63 22 8	% 6 65 23 6	% 6 65 22 6	% 7 60 24 8	% 4 76 + 19 1 –	% 6 68 21 5	% 8 58 25 9	% 8 61 21 10	% 8 61 22 9	% 5 64 26 5	% 2 65 28 5	% 9 63 21 1 –	% 4 81 + 14 1 –	% 5 65 23 6	% 10 58 22 10	% 8 61 21 10	% 7 66 21 6	% 6 64 26 4 –
Skatterna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 9 42 37 12	% 7 41 41 12	% 6 – 45 40 9	% 9 32 – 44 16	% 3 – 54 + 33 9	% 5 – 43 41 10	% 9 35 – 42 14	% 13 + 43 31 – 13	% 11 33 – 39 17	% 3 – 45 44 8	% 0 – 45 46 9	% 9 39 43 9	% 1 – 62 + 31 6	% 7 43 40 11	% 14 + 35 – 37 14	% 13 37 37 14	% 8 45 34 13	% 5 – 45 44 7 –
Arbetslösheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 62 10 18 9	% 64 10 18 8	% 67 8 18 7	% 55 – 13 21 10	% 79 + 6 11 4	% 64 10 19 8	% 60 11 19 10	% 59 11 18 12	% 60 11 19 9	% 64 9 16 10	% 68 12 19 2 –	% 67 6 22 6	% 75 + 7 15 3 –	% 61 11 20 8	% 61 9 17 12	% 61 10 20 9	% 60 12 18 10	% 69 6 17 8
Företagsamheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 51 12 23 14	% 55 10 23 12	% 61 + 9 20 10 –	% 48 10 26 16	% 53 13 25 9	% 58 + 10 24 8 –	% 53 9 21 17	% 44 – 15 23 18	% 49 9 24 18	% 58 12 22 8 –	% 66 + 6 18 11	% 60 10 23 7 –	% 71 + 5 – 22 3 –	% 57 + 10 22 11	% 40 – 16 24 20 +	% 40 – 14 27 19 +	% 57 + 12 19 12	% 60 + 9 23 7 –
Lönerna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 19 16 52 13	% 20 14 54 12	% 21 13 55 10	% 18 13 54 14	% 23 20 49 8	% 22 10 – 54 13	% 18 16 55 11	% 18 20 47 14	% 21 13 51 14	% 18 17 56 9	% 18 7 – 62 12	% 22 13 55 11	% 23 8 – 55 13	% 21 16 53 10	% 17 20 48 15	% 18 18 52 12	% 21 15 51 13	% 20 17 53 11
Kvinnornas chanser på arbetsmarknaden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 22 30 41 7	% 21 29 43 7	% 22 32 42 4	% 20 27 42 12 +	% 18 29 50 3	% 21 29 43 7	% 21 30 40 9	% 23 32 38 6	% 20 27 40 13 +	% 21 42 + 34 3 –	% 9 – 24 59 + 8	% 24 25 49 3	% 18 28 52 2 –	% 23 29 41 7	% 19 33 39 8	% 23 32 36 8	% 21 28 45 6	% 20 33 43 5
Den offentliga omsorgen och vården
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 14 37 39 10	% 12 37 40 11	% 9 – 40 41 10	% 16 29 – 42 13	% 10 52 + 32 6	% 12 31 47 + 10	% 12 39 36 13	% 18 36 37 9	% 16 28 – 40 15 +	% 11 42 39 7	% 4 – 45 37 14	% 11 34 48 7	% 12 38 46 4	% 15 36 39 10	% 13 41 35 11	% 19 + 36 35 11	% 12 35 42 11	% 10 45 + 41 5 –
Levnadsstandarden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 25 16 51 7	% 27 15 52 7	% 28 14 53 5	% 23 15 52 9	% 33 15 47 5	% 30 12 52 6	% 22 18 53 7	% 22 18 51 9	% 24 15 52 10	% 25 15 54 5	% 32 17 50 2	% 25 14 56 5	% 46 + 7 – 43 4	% 25 14 54 7	% 21 21 + 50 8	% 24 19 49 9	% 25 13 56 6	% 30 17 48 5
Livskvaliteten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 29 12 47 12	% 30 12 47 11	% 31 12 47 10	% 28 11 49 12	% 30 15 47 8	% 37 + 11 44 9	% 23 13 50 13	% 27 12 46 15	% 26 12 49 13	% 26 14 50 11	% 32 7 52 9	% 39 + 12 41 8	% 29 6 52 13	% 33 11 47 9 –	% 23 – 16 44 17 +	% 24 14 48 14	% 33 10 45 12	% 29 14 48 9

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Bransch
	ALLA	Lant- bruk	Handel	Utbild- ning	Vård	Till- verkn/ Industri	Bygg- nation	Ser- vice	Bevak- ning/ Polis/ För- svar	För- valt- ning	Annat
2. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att … ökar, minskar eller förblir oförändrad?
Antal	(1034)	(20)	(62)	(48)	(114)	(108)	(52)	(142)	(13)	(39)	(48)
Priserna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 7 63 22 8	% 14 67 13 6	% 6 75 + 15 3	% 10 47 – 38 + 6	% 9 62 23 5	% 7 64 22 7	% 2 72 21 5	% 4 64 22 10	% 0 85 15 0	% 5 65 22 8	% 6 64 28 2
Skatterna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 9 42 37 12	% 5 43 41 11	% 4 50 36 10	% 3 24 – 66 + 7	% 11 38 33 18	% 8 44 36 12	% 2 – 57 + 34 7	% 9 35 42 13	% 9 53 29 9	% 0 – 46 47 7	% 5 35 50 10
Arbetslösheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 62 10 18 9	% 70 10 5 15	% 59 8 25 8	% 58 10 17 15	% 59 10 19 12	% 61 8 22 9	% 81 + 7 11 2 –	% 62 14 16 8	% 76 9 15 0	% 66 10 25 0 –	% 74 4 18 4
Företagsamheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 51 12 23 14	% 56 24 0 – 20	% 65 + 5 19 11	% 55 6 26 13	% 50 7 22 21	% 54 9 30 7 –	% 44 21 28 7	% 56 8 23 13	% 44 18 14 24	% 74 + 6 15 5 –	% 55 21 21 4 –
Lönerna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 19 16 52 13	% 23 24 38 15	% 18 14 53 15	% 15 15 61 9	% 22 11 51 15	% 21 11 56 12	% 17 14 62 7	% 23 15 50 12	% 16 16 69 0	% 13 23 55 8	% 21 9 62 8
Kvinnornas chanser på arbetsmarknaden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 22 30 41 7	% 13 38 39 10	% 21 27 44 9	% 21 35 37 7	% 21 33 36 10	% 20 27 45 8	% 19 26 46 9	% 26 23 45 6	% 7 49 45 0	% 20 31 49 0 –	% 14 36 46 4
Den offentliga omsorgen och vården
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 14 37 39 10	% 11 43 27 19	% 12 35 43 10	% 11 35 40 14	% 14 42 34 11	% 13 32 46 8	% 9 35 45 11	% 12 37 39 11	% 14 63 14 – 8	% 8 40 44 8	% 8 37 47 9
Levnadsstandarden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 25 16 51 7	% 25 15 50 10	% 39 + 13 43 6	% 19 11 62 9	% 30 11 48 10	% 29 9 – 53 9	% 21 17 55 7	% 25 18 53 4	% 42 18 40 0	% 21 21 58 0 –	% 19 23 56 2
Livskvaliteten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 29 12 47 12	% 23 24 38 15	% 33 8 52 8	% 30 7 54 9	% 24 14 48 14	% 30 9 47 13	% 30 16 48 7	% 33 13 43 11	% 51 25 15 – 9	% 23 8 61 8	% 31 17 47 4 –

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Parti idag												Ej röst- rätt
	ALLA	m	fp	kds	Ny dem	c	mp	s	v	Annat parti	Blankt/ Ej rösta	Vet ej	Ej svar	Ej röst- rätt
2. Tror du att vårt kommande medlemskap i EG gör att … ökar, minskar eller förblir oförändrad?
Antal	(1034)	(213)	(128)	(34)	(38)	(62)	(39)	(231)	(38)	(34)	(23)	(74)	(26)	(95)
Priserna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 7 63 22 8	% 3 – 75 + 17 5	% 4 70 22 4	% 3 64 12 21 +	% 5 82 + 8 – 5	% 14 50 – 33 3	% 18 + 57 23 2	% 8 56 – 28 7	% 17 39 – 35 8	% 8 72 11 9	% 13 37 – 27 23 +	% 6 60 17 16 +	% 12 44 – 32 12	% 3 71 19 7
Skatterna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 9 42 37 12	% 5 – 54 + 32 9	% 2 – 48 43 7	% 12 55 15 – 18	% 13 39 42 5	% 17 30 42 11	% 27 + 31 36 5	% 12 34 – 42 11	% 10 31 50 9	% 14 44 33 10	% 8 25 31 35 +	% 5 37 34 25 +	% 7 18 – 50 25	% 8 47 31 15
Arbetslösheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 62 10 18 9	% 64 10 19 7	% 64 12 18 6	% 61 16 15 9	% 67 10 18 5	% 67 6 20 7	% 68 10 21 0 –	& 64 9 18 9	% 79 + 5 13 4	% 64 11 16 9	% 52 8 13 27 +	% 46 – 11 19 24 +	% 62 3 10 24	% 51 – 18 + 22 9
Företagsamheten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 51 12 23 14	% 65 + 8 20 8 –	% 71 + 7 14 – 8 –	% 51 11 19 18	% 53 21 19 8	% 45 8 24 23	% 46 19 26 10	% 38 – 15 32 + 15	% 40 20 24 16	% 52 12 23 13	% 27 – 25 17 31	% 41 11 22 25 +	% 28 – 15 26 31 +	% 57 9 20 13
Lönerna
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 19 16 52 13	% 25 15 47 13	% 20 13 58 9	% 19 22 42 17	% 16 15 62 8	% 13 24 51 13	% 12 21 66 0 –	% 18 15 56 11	% 16 27 46 11	% 36 + 12 47 5	% 8 21 47 23	% 13 13 48 26 +	% 24 27 24 – 25	% 22 13 53 12
Kvinnornas chanser på arbetsmarknaden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 22 30 41 7	% 26 17 – 51 + 6	% 30 28 40 3	% 17 29 37 17	% 14 30 47 9	% 20 38 38 3	% 17 42 36 5	% 17 40 + 37 6	% 12 64 + 18 – 6	% 23 38 39 0 –	% 8 35 42 15	% 22 21 44 12	% 14 26 36 24 +	% 31 + 23 41 5
Den offentliga omsorgen och vården
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 14 37 39 10	% 14 36 42 8	% 21 + 32 41 6	% 22 37 27 14	% 8 41 46 5	% 11 38 43 8	% 18 59 + 21 – 2 –	% 10 43 38 9	% 7 54 + 33 6	% 13 37 43 8	% 12 21 40 27 +	% 12 26 – 38 24 +	% 18 37 19 – 26 +	% 16 25 – 47 12
Levnadsstandarden
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 25 16 51 7	% 31 11 53 5	% 36 + 11 50 3 –	% 24 16 49 12	% 34 5 – 57 5	% 9 – 29 + 52 10	% 25 33 + 38 5	% 20 17 57 6	% 12 – 30 + 45 13	% 16 18 61 5	% 17 29 33 21	% 14 – 17 55 14	% 14 15 47 25 +	% 42 + 8 – 44 6
Livskvaliteten
Ökar Minskar Blir oförändrad Vet ej	% 29 12 47 12	% 38 + 9 44 10	% 36 8 50 6 –	% 32 10 42 15	% 43 15 35 7	% 22 18 40 20	% 23 37 + 36 5	% 20 – 13 56 + 11	% 20 28 + 38 14	% 26 7 54 13	% 25 13 43 18	% 18 – 13 49 19	% 7 – 4 35 54 +	% 38 7 45 10

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Kön		Ålder					Hemmabarn					Bostad
		Män	Kvin- nor	15-24 år	25-34 år	35-49 år	50-64 år	65-89 år	Yngre utan barn	Har barn 0-2 år	Har barn 3-6 år	Har barn 7-14 år	Äldre utan barn	Hyres- lägen- het	Bo- stads- rätt	Rad- hus, villa	Gård
3. När vi blir medlem i EG, tror du att statens finanser blir bättre, sämre, eller ungefär som nu?
Antal	(1034)	(507)	(527)	(175)	(192)	(253)	(263)	(151)	(340)	(77)	(117)	(202)	(400)	(278)	(147)	(523)	(75)
Bättre Sämre Ungefär som nu Vet ej Ej svar	% 33 14 39 13 1	% 39 + 14 38 9 – 0	% 28 – 13 39 17 + 2	% 39 12 38 11 1	% 31 12 44 12 1	% 39 13 38 9 1	% 28 15 42 13 2	% 31 16 29 – 23 + 1	% 38 13 37 11 1	% 33 9 50 6 1	% 21 – 14 47 17 1	% 38 10 42 10 0	% 29 16 36 17 2	% 34 15 36 13 2	% 36 15 36 10 2	% 32 12 40 14 1	% 32 14 40 12 1

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Förvärvsarbetande				Anställd		Ej för- värvs- arb	Fackförening				Inkomst			Utbildning
	ALLA	Alla	Tjänste män	Arbe- tare	Egna före- tagare	Privat	Offent- lig	Ej för- värvs- arb	LO	TCO	SACO/ SR	Ej med	Hög	Medel	Låg	Grund- skola	Gym- na- sium	Univer- sitet
3. När vi blir medlem i EG, tror du att statens finanser blir bättre, sämre, eller ungefär som nu?
Antal	(1034)	(649)	(327)	(246)	(75)	(273)	(293)	(385)	(219)	(160)	(53)	(111)	(70)	(532)	(389)	(402)	(427)	(197)
Bättre Sämre Ungefär som nu Vet ej Ej svar	% 33 14 39 13 1	% 35 13 41 10 1	% 35 13 42 9 1	% 35 12 40 12 2	% 34 16 37 12 1	% 39 12 39 9 1	% 32 13 43 12 1	% 31 15 35 17 + 2	% 32 11 41 14 3	% 32 18 42 7 – 1	% 39 12 44 5 0	% 39 12 42 7 0	% 52 + 13 31 4 – 0	% 36 14 37 11 2	% 26 – 14 42 17 1	% 28 – 13 42 15 2	% 37 14 36 12 1	% 36 14 39 11 0

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Bransch
	ALLA	Lant- bruk	Handel	Utbild- ning	Vård	Till- verkn/ Industri	Bygg- nation	Ser- vice	Bevak- ning/ Polis/ För-svar	För-valt- ning	Annat
3. När vi blir medlem i EG, tror du att statens finanser blir bättre, sämre, eller ungefär som nu?
Antal	(1034)	(20)	(62)	(48)	(114)	(108)	(52)	(142)	(13)	(39)	(48)
Bättre Sämre Ungefär som nu Vet ej Ej svar	% 33 14 39 13 1	% 44 5 32 14 6	% 29 14 38 17 2	% 29 9 47 14 0	% 37 12 36 12 3	% 37 16 36 10 1	% 38 10 43 9 0	% 39 12 40 8 – 1	% 30 33 37 0 0	% 23 8 63 + 5 0	% 29 17 43 11 0

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Parti idag												Ej röst- rätt
	ALLA	m	fp	kds	Ny dem	c	mp	s	v	Annat parti	Blankt/ Ej rösta	Vet ej	Ej svar	Ej röst- rätt
3. När vi blir medlem i EG, tror du att statens finanser blir bättre, sämre, eller ungefär som nu?
Antal	(1034)	(213)	(128)	(34)	(38)	(62)	(39)	(231)	(38)	(34)	(23)	(74)	(26)	(95)
Bättre Sämre Ungefär som nu Vet ej Ej svar	% 33 14 39 13 1	% 41 + 10 36 12 2	% 40 19 35 6 – 0	% 35 3 – 48 14 0	% 40 3 – 50 8 0	% 29 20 36 12 3	% 22 24 40 14 0	% 27 16 45 12 0 –	% 22 27 + 40 5 6	% 47 16 23 14 0	% 16 22 40 22 0	% 28 9 38 22 3	% 22 0 – 21 52 + 4	% 39 8 37 13 3

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Kön		Ålder					Hemmabarn					Bostad
		Män	Kvin- nor	15-24 år	25-34 år	35-49 år	50-64 år	65-89 år	Yngre utan barn	Har barn 0-2 år	Har barn 3-6 år	Har barn 7-14 år	Äldre utan barn	Hyres- lägen- het	Bo- stads- rätt	Rad- hus, villa	Gård
9. Kan du så mycket … att du skulle kunna använda det i arbetet?
Antal	(1034)	(507)	(527)	(175)	(192)	(253)	(263)	(151)	(340)	(77)	(117)	(202)	(400)	(278)	(147)	(523)	(75)
Engelska
Ja Nej Vet ej	% 57 43 1	% 59 41 1	% 55 44 1	% 76 + 22 – 2	% 72 + 26 2	% 62 37 0	% 45 – 55 + 0	% 25 – 74 + 1	% 68 + 31 – 1	% 83 + 17 – 0	% 72 + 27 – 2	% 67+ 31 – 2	% 37 – 63 + 0	% 57 43 0	% 62 36 1	% 56 43 1	% 51 49 0
Tyska
Ja Nej Vet ej	% 20 79 1	% 19 80 1	% 20 79 1	% 16 81 3	% 15 84 1	% 26 + 74 0	% 19 81 0	% 21 79 1	% 19 80 1	% 18 81 1	% 18 82 0	% 24 75 1	% 19 80 0	% 19 80 1	% 22 78 0	% 20 79 1	% 24 76 0
Franska
Ja Nej Vet ej	% 6 94 1	% 5 94 1	% 7 93 0	% 9 89 2	% 6 93 1	% 6 93 0	% 3 – 97 + 0	% 6 93 1	% 7 92 1	% 10 89 1	% 7 92 1	% 6 93 1	% 4 96 0	% 6 93 0	% 6 94 1	% 5 94 1	% 8 92 0

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Förvärvsarbetande				Anställd		Ej för- värvs- arb	Fackförening				Inkomst			Utbildning
	ALLA	Alla	Tjänste män	Arbe- tare	Egna före- tagare	Privat	Offent- lig	Ej för- värvs- arb	LO	TCO	SACO/ SR	Ej med	Hög	Medel	Låg	Grund- skola	Gym- na- sium	Univer- sitet
9. Kan du så mycket … att du skulle kunna använda det i arbetet?
Antal	(1034)	(649)	(327)	(246)	(75)	(273)	(293)	(385)	(219)	(160)	(53)	(111)	(70)	(532)	(389)	(402)	(427)	(197)
Engelska
Ja Nej Vet ej	% 57 43 1	% 63 + 37 – 1	% 69 + 31 – 0	% 51 47 1	% 70 + 29 – 1	% 63 + 36 – 1	% 60 39 1	% 47 – 52 + 1	% 48 – 51 + 1	% 67 + 33 – 0	% 79 + 21 – 0	% 71 + 28 – 1	% 86 + 13 – 1	% 58 41 1	% 48 – 52 + 1	% 27 – 73 + 0	% 70 + 29 – 2	% 89 + 10 – 0
Tyska
Ja Nej Vet ej	% 20 79 1	% 19 80 1	% 26 + 74 – 1	% 9 – 89 + 2	% 27 73 0	% 21 78 1	% 17 82 1	% 20 79 1	% 9 – 90 + 1	% 20 80 0	% 41 + 57 – 2	% 27 71 2	% 43 + 56 – 1	% 20 79 1	% 14 – 85 + 0	% 8 – 92 + 0 –	% 22 76 2	% 39 + 60 – 1
Franska
Ja Nej Vet ej	% 6 94 1	% 5 95 0	% 6 94 1	% 4 96 0	% 6 94 0	% 3 96 1	% 6 93 0	% 7 92 1	% 3 97 + 0	% 4 96 1	% 13 85 2	% 5 95 0	% 11 86 3	% 6 93 0	% 3 – 96 + 1	% 1 – 99 + 1	% 7 92 1	% 11 + 88 – 1

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Bransch
	ALLA	Lant- bruk	Han- del	Utbild- ning	Vård	Till- verkn/ In- dustri	Bygg- nation	Ser- vice	Bevak- ning/ Polis/ För- svar	För- valt- ning	Annat
9. Kan du så mycket … att du skulle kunna använda det i arbetet?
Antal	(1034)	(20)	(62)	(48)	(114)	(108)	(52)	(142)	(13)	(39)	(48)
Engelska
Ja Nej Vet ej	% 57 43 1	% 47 53 0	% 67 33 0	% 72 + 28 – 0	% 65 34 1	% 61 39 0	% 56 40 3	% 62 37 1	% 77 23 0	% 46 54 0	% 69 29 2
Tyska
Ja Nej Vet ej	% 20 79 1	% 13 87 0	% 28 70 1	% 19 79 2	% 19 78 3	% 18 82 0	% 17 83 0	% 18 81 1	% 21 79 0	% 9 91 + 0	% 29 71 0
Franska
Ja Nej Vet ej	% 6 94 1	% 0 100 0	% 8 92 0	% 13 87 0	% 4 96 0	% 1 – 98 + 1	% 2 98 0	% 7 93 1	% 7 93 0	% 7 93 0	% 4 94 2

Telefonintervjuer bland allmänheten i hela landet Januari 1991 Copyright (c) 1991 Svenska Monitorundersökningar och Demoskop
	ALLA	Parti idag												Ej röst- rätt
	ALLA	m	fp	kds	Ny dem	c	mp	s	v	Annat parti	Blankt/ Ej rösta	Vet ej	Ej svar	Ej röst- rätt
9. Kan du så mycket … att du skulle kunna använda det i arbetet?
Antal	(1034)	(213)	(128)	(34)	(38)	(62)	(39)	(231)	(38)	(34)	(23)	(74)	(26)	(95)
Engelska
Ja Nej Vet ej	% 57 43 1	% 67 + 32 – 0	% 71 + 27 – 2	% 39 – 61 + 0	% 61 37 2	% 45 55 0	% 62 38 0	% 39 – 61 + 0	% 67 33 0	% 50 48 3	% 57 39 4	% 58 42 0	% 43 57 0	% 67 + 31 – 2
Tyska
Ja Nej Vet ej	% 20 79 1	% 34 + 64 – 2	% 24 76 0	% 21 79 0	% 19 81 0	% 10 – 90 + 0	% 14 84 2	% 11 – 89 + 1	% 17 80 3	% 15 85 0	% 8 92 0	% 15 85 0	% 14 86 0	% 23 76 1
Franska
Ja Nej Vet ej	% 6 94 1	% 8 91 1	% 8 91 1	% 3 97 0	% 0 – 100 + 0	% 2 98 0	% 7 90 2	% 4 96 0	% 7 93 0	% 7 93 0	% 0 96 4	% 3 97 0	% 3 97 0	% 12 + 87 – 1