också härröra från vad hans tidigare publicerade teorier förutsagt om ämnet; man är som bekant egendomligt generös mot sina förutfattade meningar. De medvetna bias som finns i den här framställningen torde härstamma från två övertygelser som finns inom lejonparten av den moderna litteraturen om sexuallivets sociala sammanhang. De författare som oftast åberopas tycks ta för givet

att någon form av social kontroll av det sexuella i form av lagstiftning och/eller hederskodex är nödvändig för att undvika kaotiska förhållanden för de barn som föds, och för att undvika erotisk degradering av de vuxna;

att i västerlandet sexuallivet är en onödigt snålt utnyttjad reservoar av mänsklig glädje.

Dessa allmänt spridda, övertygelser, som jag delar, torde kunna skönjas mellan raderna i denna framställning och har utan tvivel påverkat de tolkningar av intervjumaterialet som gjorts. Men de är svåra att leda i strängt vetenskapligt bevis, och ingen har ännu gjort det.

Arbetet med denna utredningsrapport utfördes dels vid SIFO i Stockholm, min forskningsbas i Sverige, dels vid Ohio State University i Columbus, min akademiska hemvist i USA. Helena Streiffert, fil. kand., har varit projektets assistent under väsentliga faser av arbetet och bidragit både till databearbetning och tolkningar. Till forskningschefen på SIFO, fil. lic. Karin Busch, står vi i stor tacksamhetsskuld för hjälp med både vetenskapliga och praktiska problem, bl. a. framställningen av tabellbilagan. USSU:s förra huvudsekreterare, fil. lic. Maj-Briht Bergström-Walan, har både i Stockholm och vid besök i Columbus hjälpt arbetet; hennes bidrag har generöst gått utöver rollen att vara en förmedlande länk till uppdragsgivarna. Kommitténs nuvarande huvudsekreterare, chefredaktör Carl Gustaf Boëthius, tackar jag för hans genomgång av manuskriptet och för hans insiktsfulla förslag. Jag vill också tacka kommitténs ordförande, undervisningsrådet Ragnar Lund, och de övriga medlemmarna i USSU; vi gjorde frågeformuläret tillsammans, och när ett utkast av denna rapport var färdigt, fick jag mycket värdefulla kommentarer från kommitténs medlemmar. Ingen utom jag själv skall dock lastas för rapportens svagheter. Det har varit underförstått att kommittén i sitt slutliga ställningstagande till utformningen av sexualundervisningen kan låta andra överväganden än dem som finns i denna rapport bli utslagsgivande. Kommittén förtjänar under alla förhållanden stor uppskattning från samhällsvetenskapliga kretsar för sin välvilliga inställning att låta sin utredningsman bidraga med inte bara siffermaterial utan också dess tolkning.

Till SIFO:s intervjuare och deras fältchef, Eja Sjölin, och till de närmare 2000 personer som lät sig intervjuas och gav grundmaterialet för denna rapport står vi i den största tacksamhetsskulden. De har gett oss material till den första undersökningen i världen av sexuella beteenden hos vuxna baserad på ett statistiskt tillfredsställande urval. De har gett oss möjlighet att för första gången i detalj utröna vad det innebär att vara ett »kontraceptivt samhälle», d. v. s. ett samhälle vars sociala kontroll över det sexuella i allt mindre grad bygger på tystnad och på hämningar skapade av denna tystnad, men i allt högre grad på fullständig information och adekvata preventivvanor.

Styrelseordförande i SIFO
Professor and Chairman
of The Department of Sociology at The Ohio State University