Denna rapport presenterar några data från en intervjuundersökning kring sexuallivet i Sverige och ger dem en sociologisk tolkning för Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU).

Intervjuundersökningen har gjorts av Svenska Institutet för Opinionsundersökningar (SIFO) med en uppläggning av det slag som är standard inom den statliga utredningsverksamheten. Ett självvägande urval erhölls genom lottning av individer i mantalslängder inom ett basurval av över etthundra kommuner. Inom gängse felmarginaler är fakta från intervjuundersökningen av det slag som betraktas som odiskutabla inom svensk förvaltning.

Den sociologiska tolkningen erhåller vi genom att relatera vad de intervjuade berättat till (1) kulturella strömningar, t. ex. livsåskådningar, massmedias föreställningsvärldar, till (2) tekniska förändringar, t. ex. utvecklingen av preventivmedel för massdistribution, till (3) drag i den svenska sociala strukturen, t. ex. äktenskapsåldern, socialvårdens utbyggnad och till (4) det mellanmänskliga samspelet, t. ex. kontakten mellan föräldrar och barn. Vi har sökt göra tolkningarna utan användning av teknisk vokabulär så att de blir omedelbart tillgängliga för en bredare allmänhet.

Sociologiska tolkningar av intervjumaterial görs med målsättningen att nå objektiv förståelse, att söka förklara hur ett socialt fenomen hänger samman med andra sociala fenomen. Vi låter alltså vår kunskap om andra sociala fenomen komma till tals när data från intervjuundersökningen presenteras. Det normala är att olika forskare kommer till likartade tolkningar, men skillnader (särskilt nyansskillnader) är vanliga. De härrör mest från att en del samhällsforskare har större vana än andra att spåra sammanhang mellan sociala fenomen. Men en del av dessa tolkningsskillnader kan också härröra från »bias». Forskare har genom utbildning på olika orter och med olika ämneskombinationer fått något olika teoretiska perspektiv på sitt ämne. Deras personliga bakgrund, situation och värderingar gör det också lättare att se vissa samband och svårare att se andra.

De sociologiska tolkningarna i vår framställning — i motsats till själva siffermaterialet — är alltså inte nödvändigtvis helt odiskutabla. Det kan finnas rum för alternativ och nyanser.

I görligaste mån söker man naturligtvis undvika bias, och man söker att i förväg klargöra de bias som finns så att både författare och läsare blir på sin vakt. De omedvetna bias som till äventyrs kan ha påverkat denna rapports tolkningar, kan härröra från författarens personliga historia, t. ex. hans engagemang under tonåren i frikyrkliga och kyrkliga organisationer eller hans verksamhet som sociolog under 16 år i USA som är ett puritanskt land. De kan