Paper by Hans L Zetterberg published 1979 as a free booklet from Sifo AB, Vällingby. Also presented at and published in the transactions from a symposium on statistical methods by Statistics Sweden: Rapport från SCBs forskarkonferens i statistisk metodik, Gimo herrgård, 16-18 maj 1979, Stockholm 1979, pp 12-54.

Sifos väljarbarometer 
och dess avvikelser 1967-1978

Sifos väljarbarometer
Förvalsundersökningar och valresultat
Avvikelse från trend (felmarginal)
Avvikelse från samplingplan (bortfall)
Tabeller

Frågeformulär och valsedlar

Till detaljerad innehållsförteckning

 

 

Click here for English version

Denna rapport innehåller data om DN-GP-SDS-Sifo väljarbarometer. Den ersätter motsvarande Sifo-rapporter från 1970, 1973, 1975 och 1977.

Väljarbarometern är avsedd for politisk journalistik. Den skall snabbt visa hur allmänhetens partisympatier utvecklas under inflytande av det politiska skeendet, det journalistiska intresset bör understrykas eftersom det avviker från det vetenskapliga. Vetenskapsmannen kan vänta ett eller flera år tills en partitrend etableras och bekräftats av många mätningar och ibland även allmänna val. Journalisten vill omgående veta förändringar. Väljarbarometern söker tillfredsställa journalistens behov genom att så tidigt som möjligt approximera vad som först senare mer exakt kan etableras som en förändring.

Väljarbarometerns partisiffror sedan starten i mars 1967 visas på [tabellbilagans] sid 1-3. Siffrorna är avrundade till närmaste hela eller halva procent (utom för småpartier vars total är så avrundad). Avrundningen sker för att inte uppmuntra till decimalexercis i kommentarer till väljarbarometern.

Sifos väljarbarometer är en månatlig opinionsundersökning med frågan "Vilket parti tycker ni är bäst idag?" Den utförs inom ramen för Sifos löpande intervjuserie, den s k veckobussen. Efter avisering per brev och (vanligen) avtal per telefon sker intervjuerna vid besök i de utvaldas hem.

Schemat för intervjuarbetet är fastställt ett år i förväg. Sifo levererar väljarbarometrarnas resultat till uppdragsgivarna DN-GP-SDS 8 till 10 dagar efter sista intervjudagen.

Det första frågeblocket i veckobussen gäller hushållens ekonomiska situation. Det andra är väljarbarometern. Övriga frågeblock i en veckobuss är okända för de intervjuade vid tiden de svarar på väljarbarometerns frågor och kan alltså inte påverka svaren i väljarbarometern.

Frågeformuläret återfinns på sista sidan i denna rapport. [sid 37-38 för formulärens omslag som intervjuaren har i förväg för att boka sina intervjuer och kontaktförsök och sid 39 för väljarbarometerns frågor och valsedlar.]

Svaren om parti stoppas av de intervjuade i ett valkuvert och sedan i ett ytterkuvert och är okända för intervjuarna. Intervjuaren sänder kuvertet med resten av intervjuformuläret till Sifo. Efter avprickning för fältkontroll avlägsnas namnen från formulären (se perforering formulärets första sida). Kuvertet öppnas senare i samband med kodningen av formuläret. Ingen personal på Sifo kan förbinda en partiuppgift i ett formulär med en bestämd person. Dessutom har både intervjuare och övrig personal tystnadsplikt om förhållanden om enskilda, som kommer till deras kännedom genom intervjuerna.

Syftet med väljarbarometern är ej att ange hur ett val skulle utfalla — vilket är omöjligt eftersom ingen valkampanj ägt rum i samband med lejonparten av mätningarna — utan att ange utvecklingen av trenden för partisympatisörerna.

 

Förvalsundersökningar och valresultat

Vid mätningar sedan 1970 närmast före val var frågeställningen: "Vilket parti tänker ni rösta på i riksdagsvalet?" Och svaren har ej avrundats till närmaste hela eller halva procent för att bättre kunna jämföras med valresultatet. Utfallet av sådana jämförelser är:

 

Procentuell fördelning

Inter-
vjuer

Bort-
fall
%

m

fp

c

s

vpk

1970
Sifo
Valet


11.5
11.5


17.0
16.2

18.9
19.9

45.5
45.3

3.7
4.8

1398

11.6

1973
Sifo
Valet

13.5
14.3

10.3
9.4

24.3
25.1

43.1
43.6


5.1
5.3

1140

14.8

1976
Sifo
Valet

5.3
5.6

11.2
11.1

22.0
24.1


43.8
42.7

5.1
4.8

1013

15.7

[Antal genomförda intervjuer år 1973 uppgavs i originalet till 1338. Den rätta siffran är ovanstående 1140.] 

Sifos förvalsundersökningar är publicerade före valdagen. Intervjuerna är gjorda med personer som deltog i väljarbarometrar efter föregående val. Till bortfallet kan läggas det primära bortfall som fanns i dessa väljarbarometrar (sid 22-23).

En god uppfattning om trenden för partisympatisörer — det väljarbarometern avser att mäta — ges av ett centrerat glidande medeltal. Vi använder en nio månaders trendcykel utan säsongfaktorer med vikter enligt Henderson för att räkna fram trenden. En adekvat trendsiffra för en given månad kan erhållas först ett halvår senare när alla ingångsvärden som behövs för det glidande medeltalet är tillgängliga.

Partitrenderna visas på sid 4-6. På sid 7-8 återfinns ett diagram över partisympatiutvecklingen 1967-1978.

Glöm aldrig att alla urvalsundersökningar ger approximativa resultat, inte exakta.

Observera att de äldsta (f n över 70) röstberättigade och röstberättigade i utlandet ej utfrågas av Sifo. Observera också att alla med partisympati röstar inte och att röstviljan varierar mellan partierna. Sifos väljarbarometer tar ingen hänsyn till röstningsbenägenheten i angivandet av partiernas siffror. Röstvilja bland personer med partisympati tabelleras separat och publiceras endast under fyra kvartal före val.

 

Avvikelser från trend (felmarginal)

Ett medelfel är lika med standarddeviationen av de resultat som erhålles från mätningar vid en mångfald upprepningar i nya slumpurval. Standarddeviationen av avvikelsen mellan väljarbarometerns siffror och siffrorna för trenden utgör vår motsvarighet till medelfelet. Vi har efter 112 väljarbarometrar slutsatsen att 1 av 20 avvikelser från trenden är större än

1.11 % för moderaterna
1.51 % för folkpartiet
1.60 % för centern
1.53 % för socialdemokraterna
0.90 % för vänsterpartiet kommunisterna

(se sid 21)

Dessa värden har Sifo avrundat till tumregeln för massmedia och allmänhet vilken publiceras med varje väljarbarometer: "Man bör inte fästa avseende vid förändringar från en tidigare etablerad trend eller nivå som är mindre än 2 procent för partier med över 20 procent av sympatisörerna och mindre än 1.5 procent för övriga partier." Vi anser det riktigt att tumregeln är något strängare än ovanstående siffror eftersom de publicerade siffrorna är avrundade till hela eller halva procent. Ett ofta förekommande fel i massmedia år att räkna avvikelser från föregående mätning i stället för ifrån en tidigare etablerade trend eller nivå.

Trend och avvikelse från trend visas grafiskt på sid 9-18. Kalkyl av deras standarddeviation finns på sid 19-21.

 

Avvikelser från samplingsplan (bortfall)

Veckobussen använder ett flerstegsurval (separat beskrivet) som är slumpmässigt i alla steg, konstruerat enligt principerna för optimal stratifiering. Veckobussen (och väljarbarometern) är dessutom poststratifierade.

Svarsbortfall och svarandebortfall redovisas på sid 22-24.

Nya personer utväljs för varje undersökningsomgång. Urvalen är additiva.

1978 består basurvalet av 380 postnummer. Namn och adress till utvalda lottas i befolkningsregistret. Personer som avlidit, emigrerat eller vistas långvarigt utomlands eller till sjöss, är intagna på anstalt eller fängelse eller på mentalsjukhus, senila, dövstumma, svårt sjuka, personer som flyttat utanför intervjuområdet eller till okänd adress, militär på manöver samt personer som ej hjälpligt kan tala svenska utgår ur undersökningspopulationen. Det är ej korrekt eller möjligt för Sifos personal att intervjua dem. Många av dem som utgår ur undersökningspopulationen har rösträtt. I undersökningspopulationen ingår inte alla röstberättigade utan endast sådana personer som i princip skall intervjuas. Andelen av totala antalet namn som utgått ur populationen har under senare år varit —

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

14.2%
14.8%
15.9%
14.3%
12.7%
10.6%
10.5%

Nedgången fr o m 1976 hänger samman med att övre åldersgränsen för urvalet sänktes till 70 år (se not sid 3).

Som bortfall räknas vägrare, personer som intervjuarna inte fick kontakt med, de som saknade tid för en intervju på de tider intervjuaren kunde erbjuda, de som bröt intervjuavtal och de som av andra skäl inte blev intervjuade. Bortfall utgör alltså de personer som Sifos personal i princip borde ha fått en intervju med men som inte blev intervjuade. Bortfallet i varje väljarbarometer sedan 1972 redovisas på sid 22-24 samt grafiskt på sid 25. [Från 1967 till juni 1970 substituerade Sifo borfallet. Se not på sid 24] Sammanfattningsvis har vi haft följande bortfall sedan 1972:

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

18.7%
18.8%
19.4%
20.2%
21.0%
21.4%
20.8%

Bortfallet består till åtta tiondelar av personer som vägrar att ställa upp för en intervju. Vi måste respektera deras integritet.

sid 22-24 redovisas också svarsbortfallet dvs intervjuade personer som ej kunde eller ville svara på frågor om sitt parti eller inte hade något "bästa parti". En avgörande nedgång i detta inträffade våren 1973 då sluten omröstning [valsedlar] blev regel i väljarbarometern. [Se not på sid 24] Om detta och om poststratifiering i väljarbarometern kan man läsa i rapporten "Användning av information om parti i senaste val i mellanvalsperiodernas partisympatiundersökningar" av Hans L Zetterberg och Karin Busch.

Sidorna 26-35 innehåller regressionsanalyser och variansanalyser  av bortfallets effekter på väljarbarometerns partiställning. En genomgående slutsats är att sådana effekter inte kan påvisas. I ekvationen

Partiandel = P*(bortfall) + Q*(tidpunkt) + konstant

är P hela tiden nära noll och aldrig i närheten av statistisk signifikans. Detsamma gäller f ö om vi räknar på förändring i partiandel och om vi räknar på avvikelse från trend.

Inget parti tycks systematiskt vinna eller förlora på ett högre eller lägre bortfall inom de gränser som väljarbarometerns bortfall varierar. Därmed vill vi inte utesluta att speciella politiska händelser kan göra ett visst partis väljare mer eller mindre benägna att delta i en opinionsundersökning.

1979-01-18

TILL TABELLERNA:

Sifos väljarbarometer 1967-78. Partiställningen uttryckt som procent av intervjuade med partisympati  1
Not om övre åldersgräns i väljarbarometern  3

Partiställningen i Sifos väljarbarometer 1967-78 uttryckt som trendvärden. Henderson's viktning av en nio månaders trendcykel  4

Datorgrafik av partiställningen 1967-78 uttryckt som trendvärden  7

Datorgrafik av högerns/moderaternas procenttal 1967-78 och deras avvikelse från trend  9

Datorgrafik av folkpartiets procenttal 1967-78 och deras avvikelse från trend  11

Datorgrafik av centerns procenttal 1967-78 och deras avvikelse från trend  13

Datorgrafik av socialdemokraternas procenttal 1967-78 och deras avvikelse från trend  15

Datorgrafik av vänsterpartiet kommunisternas procenttal 1967-78 och deras avvikelse från trend  17

Sifos väljarbarometerns avvikelser från partitrender 1967-78 uttryckta i procenttal 19
Sammanfattning  21

Svarsbortfall ("vet ej"), svarandebortfall (ingen intervju) och antalet intervjuade i Sifos väljarbarometer 1967-78  22
Not om användningen 1967-72 av substitut vid bortfall  24
Not om användningen av valsedlar  i intervjuerna   24 

Datorgrafik om bortfallens utveckling 1972-78  25

Regression om svarandebortfallets effekt på moderaternas andel 1972-76 i väljarbarometern  26-27

Regression om svarandebortfallets effekt på folkpartiets andel 1972-76 i väljarbarometern  28-29

Regression om svarandebortfallets effekt på centerns andel 1972-76 i väljarbarometern  30-31

Regression om svarandebortfallets effekt på socialdemokraternas andel 1972-76 i väljarbarometern  32-33

Regression om svarandebortfallets effekt på vänsterpartiet kommunisternas andel 1972-76 i väljarbarometern  34-35

TILL FRÅGEFORMULÄR:

Omslag till frågeformulär i Sifos veckobuss. Intervjuaren har dem i förväg innan veckans frågeformulär är utsänt. De används för att boka intervjuer och redovisa kontaktförsök och bortfall  36-38

Frågeformulär och valsedlar för Sifos väljarbarometer  39