Svenska Dagbladet 1988-04-11

Hans L Zetterberg:

Att äga Svenska Dagbladet

Idag seglar inte längre företagarna i opinionens medvind. I riksdagen i förra veckan kallade en borgerlig partiledare våra duktigaste företagsledare för "fusionsvalpar" och började hota med en slags konfiskation av företagens kassor för att rätta till vårdmonopolens misslyckanden.

Visserligen kommer Olof Johansson att ta rejält stryk i valet och hans parti kommer väl snart att vara utplånat. Men innan dess kan den nya fräckheten mot näringslivet ställa till mycket skada. Det hela börjar påminna om slutet på 60-talet och början på 70-talet. Veckans Affärer hade då vidstående omslagsbild som talande illustrerade företagarnas problem. Det var den gången Aftonbladet som hade utvidgat spektrat åt vänster av åsikter som var gångbara i folkets samtal. Till de då gångbara åsikterna som inte behövde motiveras hörde att företagande var något mycket skumt.

Svenska Dagblad var på den tiden en svag tidning med vikande upplaga. Men genom en omorganisation inspirerad av bankdirektör Lars-Erik Thunholm fick Svenska Dagbladet nytt liv. Tidningen vitaliserades lagom för att hjälpa till att vända opinionen om företagsamheten. I början på 80-talet var företagarna åter respektabla, t o m hjältar. Den offentliga sektorns kollektiva lösningar och expansion möttes däremot med misstro.

I opinionsbildningens historia är det tidningarna till höger och vänster som är de intressanta. T ex Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De som hela tiden söker en medelväg mellan höger- och vänsteråsikter - t ex Dagens Nyheter - har sällan något annat inflytande på opinionen än att de gör den mer inskränkt. Grovt sagt, är det Dagens Nyheter som frejdigast bidragit till att Sverige har västvärldens mest inskränkta opinionsräjong. DN har bildlikt och bokstavligen övertygat svenskarna om att en moderat kan aldrig vara statsminister och att en vpk-are aldrig kan sitta i en regering.

Svenska Dagbladet är inte bara en tidning utan också ett företag med det stolta namnet "Handelsbolaget Svenska Dagbladets AB & Co". Det har för närvarande 188 ägare. Alla 188 är företag eller organisationer. Handelsbolagsavtalet går ut vid nyår. Avtalet håller nu på att förnyas. Praktiskt taget alla tidigare delägare stannar kvar. Men samtidigt öppnas ett av de sällsynta tillfällen då nya delägare kan komma in i Svenska Dagbladet. Styrelsen har nämligen inte gjort någon begränsning av antalet nya andelsägare. En andel kostar 1.000 kronor plus ett borgensåtagande på maximalt 20.000 kronor.

Detta är sjätte och sista gången som handelbolagsavtalet förnyas. Om allt går som planerat kommer inom eller efter den förestående femårsperioden Svenska Dagbladet att omvandlas till ett aktiebolag. Det är en organisationsform som bättre passar ett modernt kunskapsföretag. Andelsägarna i Handelsbolaget får givetvis förtur i aktieteckningen.

Svenska Dagbladet hade 1987 en omsättning av 625 miljoner kronor. (Siffran blir 668 miljoner om man räknar in det statliga produktionsbidraget). Tidningen är därmed ungefär nummer 230 i storleksordning bland Sveriges företag. Det är naturligt att den då blir föremål för placerares uppmärksamhet. De ser snart att Svenska Dagbladet har det framgångsrika småföretagets alla problem. Tidningens omfång, upplaga och annonsvolym har ökat snabbare än tekniken kunnat förnyas; underkapitalisering har varit regel; expansionen har kostat lönsamhet och soliditet. Man kan göra mycket med ett sådant bolag. Här finns risker, men framför allt en stor potential. Ett nytt tryckeri är f ö redan på väg.

Ännu mer intressant är att Svenska Dagbladet är ett av landets fem främsta företag för nyhetsförmedling och opinionsbildning. (Många vänliga läsare skriver och säger att vi är det allra främsta, men själva vet vi att vi - ännu - inte är bäst varje dag i veckan.) Många stora nyheter som lett till viktiga debatter stod först i Svenska Dagbladet; senast var det åldersgränserna i sjukvården.

Det finns en hel del åsikter som nu omfattas av stora majoriteter vilka började som minoritetsåsikter på Svenska Dagbladets ledarsida på 70-talet. Exempel är kunskap och disciplin i skolan, behovet av lag och ordning, familjens rättigheter, rättssäkerhetens primat, privatiseringens välsignelser. Av andra åsikter, som i dag är minoritetsåsikter uttryckta av ledarsidan, kommer förhoppningsvis en del att bli morgondagens allmänna opinion: skattetryckets rejäla sänkning, sänkt skolålder, universitetens självstyre, kärnkraftens miljövänlighet, Sveriges inträde i EG, effektivare försvar mot den stora militärmakten i öster, mm.

Det är Svenska Dagbladets roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning som gör det självklart att tidningen måste vara en öppen bok vad gäller sina ägare. Svenska Dagbladet har bittrare än andra tidningar lärt sig denna läxa. Ivar Kreugers hemliga ägande av Svenska Dagbladet för sextio år sedan uppdagades först efter hans självmord. Processerna och den kritik av tidningsledningen som följde skadade Svenska Dagbladets anseende i flera år på 1930-talet.

Handelsbolagets delägare utser en styrelse, och denna styrelse utser efter sedvanligt samråd chefredaktörer och ansvarig utgivare och har alla de andra uppgifter som tillkommer en bolagsstyrelse. I denna styrelse är näringslivet i majoritet; Curt G Olsson från S-E-Banken är ordförande. Styrelsen påverkar tidningens innehåll genom sitt val av chefredaktörer.

I handelsbolagsavtalet finns en hänvisning till "Stiftelsen Svenska Dagbladet" som bärare av tidningens traditioner och policy. I Stiftelsens styrelse igår som självskrivna alla näringslivets representanter i Handelsbolagsstyrelsen, men majoriteten är personligheter från kultur, universitet, kyrka, rättsväsende, förvaltning och riksdag. Stiftelsen är bl a chefredaktörernas högt kvalificerade referensgrupp för tidningens innehåll.

Detta är en god ordning för en konservativ tidning. Ingen enskild ägargrupp - och heller ingen ideosynkratisk chefredaktör - kan springa iväg med Svenska Dagbladet åt sitt eget håll. Även efter en ombildning av Handelsbolaget till ett aktiebolag bör Stiftelsen Svenska Dagbladet leva vidare.

Låt oss - i professor Erik Dahméns efterföljd - skilja på konkurrenskraft och utvecklingskraft. Konkurrenskraft kan man få genom låga råvarupriser, låga löneavtal, rationaliseringar, storskalighet, devalveringar och subsidier.

Utvecklingskraft kan man få genom innovationer, företagsamhet, ledarskap och organisationsformer som motverkar byråkrati och uppmuntrar skaparlust.

Finland har mycket av utvecklingskraft. Norge har ganska litet. Sverige har mindre än vi tror. Vi förväxlar nämligen konkurrenskraft erhållen från stordevalveringarna med utvecklingskraft. Men en hel del utvecklingskraft har vi; tillräckligt för att reta Olof Johansson till dumma utfall mot näringslivets toppar från rikets främsta talarstol. På Stockholms morgontidningsmarknad har Svenska Dagbladet stor utvecklingskraft, men sämre konkurrenskraft. För Dagens Nyheter är situationen den omvända.

Genom 70-talets bidrag från näringslivet och genom det statliga produktionsbidraget har Svenska Dagbladet fått tillräcklig konkurrenskraft gentemot Dagens Nyheter för att överleva. (Det var också presstödslagstiftningens avsikt.) Men nu gäller det utvecklingskraften, och den kan ingen bidragsgivare ge oss. Den måste finnas inom tidningshuset. Och det gör den.

Svenska Dagbladets utvecklingskraft finns i nyhetsarbetets organisation, i samarbetet mellan grafiker och journalister kring datoriseringen av produktionen, i tidningens allt klarare ställning som förstatidning i tillväxtområdena norr om Stockholm. Vi inriktar oss på att göra en tidning för marknadsglada, kosmopolitiska, kulturhungriga människor med moderna europeiska värderingar och ett rikt inre liv.

Nyhetsavdelningarna trycker alla nyheter utan favörer och fördomar och väljer de viktigaste och mest läsbara för genomarbetade större presentationer. Ledarsidan samlar sig varje dag till kamp mot den politiska klassens inskränkthet, maktutbredning och självgodhet – och till hyllning av de politiker som först ser till rikets, frihetens, rättens och välståndets överlevnad.

Det är en fröjd och ett privilegium att få arbeta på och för Svenska Dagbladet.

Copyright 1988 Svenska Dagbladet. Reprinted by permission.

Prospeket med inbjudan att teckna andelar i Handelsbolaget Svenska Dagbladets AB & Co kan rekvireras från Direktör Stefan Strömquist, Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm.

Ett informationsmöte för gamla och nya andelsägare hålls idag klockan 16 i hörsalen i Svenska Dagbladets hus.