Svenska Dagbladet 1987-09-07

Hans L Zetterberg

När USA var ett nytt och litet land

Sverige är en gammal, liten och ganska svag stat. Men vi hörs på den politiska arenan i världen. Ibland kliver vi upp på dirigentpulten inför den svårhanterliga orkester som heter u-länder, småstater och FN, ibland skriver vi noter för orkestern, ibland tutar vi i hornet. (Ja, så var det åtminstone på Olof Palmes tid.) Vi har för närvarande svårt att värna vårt territorium mot en främmande stormakts farkoster.

USA är en ung, stor och mycket stark stat. Största politiska vishet i USA är att tala lågmält men gå omkring med en stor käpp. Då får stormakten som den vill -- inflytande, fred och affärer -- och blir inte alltför illa omtyckt. I USA vill man vara omtyckt.

Ett toppmöte mellan Sverige och USA skall äga rum i veckan. Den gamla taxen möter den nyligen fullvuxna St Bernardshunden. Kan sådant förekomma med bibehållen hög svansföring? Jodå. Amerika har en gång varit det Sverige är: ett litet och ganska svagt land i världens periferi. På många sätt är USA bättre förberett av sin historia än Sverige är att förstå de många små och nya staterna vars sak Sverige gärna gör till sin i internationella församlingar.

I västvärldens historia har ibland händelser i ett land signalerat vad som skulle komma att hända i andra länder många år senare. Så till exempel förebådade upprättandet av oberoende och demokrati i Förenta Staterna vad som skulle ske mer än hundra år senare i Europa och i Europas kolonier. Såsom Seymour Martin Lipset har visat i sin bok The First New Nation (New York, 1963) kan de första 30 eller 40 åren av amerikanskt oberoende, sedda från detta speciella perspektiv, betraktas som ett slags guide till de nya nationernas historia i Afrika och Asien idag.

Det unga Amerika var ganska isolerat från europeiska krig och det var välmående och välutbildat. Idéer och tendenser, som i Europa och i dess kolonier gång på gång motverkades av andra krafter, fick här fritt spelrum. Sålunda föregick Amerika, långt innan det blev en världsmakt, med att utveckla en samhällsstruktur som för resten av världen föreföll radikal och främmande, men som i sinom tid i sina huvuddrag skulle avbildas i ett stort antal andra länder. Hegel kallade det unga Amerika för "morgondagens land" och i denna fråga fick han rätt (fastän, som vi nu tror oss veta, på tvivelaktiga filosofiska grunder).

Hur går det till att bli en ny nation? En nationell karismatisk hjälte framträder och binder folket till sig genom personlig lojalitet, så stark att lagen kan brytas och den koloniala ordningen förkastas.

De nya nationerna har sina frihetshjältar. Det George Washingon symboliserade för unga USA har Gandhi och Nehru gjort för Indien, Nkrumah för Ghana, Kenyatta för Kenya.

En demokratisk konstitution upprättas, men medborgarrätten är inte fullständig och medborgarnas frihet är kringskuren.

Det är ett faktum att det unga USA fann det nödvändigt att under namnet Alien and Sedation Laws införa restriktioner i medborgarrätten. (Det gällde här den riktiga medborgarrätten, t ex rörelse- och yttrandefrihet, inte det Ingvar Carlsson tror är medborgarrätt, dvs. den demokratiska statens rätt till rika medborgares egendom.) De nya staternas begränsningar av medborgerliga rättigheter är ett utförligt och ledsamt kapitel som varje läsare av Amnestys rapporter vet. Undantagstillstånd är på senare år mer varaktigt än mötesfrihet och yttrandefrihet inte bara i Chile utan i Pakistan, Nicaragua med flera länder, och pressfrihet i Afrika (med undantag av Nigeria) är sällan vad vi menar med pressfrihet.

En neutral utrikespolitik utvecklas, vilken spelar ut stormakterna mot varandra. Stora ansträngningar görs för att trygga hjälpen från utlandet.

Det unga USA var angeläget om att vara neutralt i tidens stormaktskonflikter. Man ville inte ta ställning mellan Frankrike och England. Däremot tog man gärna emot hjälp från båda håll. Vår tids nya nationer är också angelägna om en neutralistisk linje och vissa - t ex Indien och Egypten - har skickligt spelat ut stormakterna mot varandra och fått bidrag från än den ena och än den andra.

Regeringsorgan omhändertar den ekonomiska utvecklingen genom offentliga anslag och investeringar.

I det unga USA var fri företagsamhet ingalunda det enda saliggörande. Det var självklart att delstaterna skulle spela en aktiv roll i ekonomins utveckling. Delstaterna lånade pengar på börsen i Amsterdam för att utveckla sin offentliga sektors företagsamhet. Stor planhushållning av det slag vi ser i Etiopien, Tanzania och Moçambique var det inte fråga om, men man var inte dogmatiskt emot statlig företagsamhet.

Den gamla samhällsordningen, vari en persons ställning bestämdes av familj och jordinnehav, ersätts av en ny som baserar sig på människornas prestationer och på industriella varor.

Denna modernisering av värderingssystemet finns som en underström i all ekonomisk och politisk utveckling. Europas feodalism – tydlig i de franska kolonierna i Nya Världen - förkastades av det unga USA. De nya nationerna idag förkastar likaså de koloniala och de inhemska hierarkierna och stamlojaliteterna.

Riskerna för politisk splittring, instabilitet och inbördeskrig är överhängande i en ny nation. USA fick sitt inbördeskrig, Kongo slets sönder, Indien, Pakistan och Bangladesh gick igenom en delningsprocess, Nigeria klarade sitt inbördeskrig intakt. Vid större mognad uppkom - åtminstone i Nordamerika - en stabil demokrati och stora intresseorganisationer, enskilda och allmänna, uppnår ett obestridligt inflytande.

Sådan var Förenta Staternas historia under dess första årtionden och sådan är de nya nationernas historia idag. I begynnelsen var Förenta Staterna ett avlägset och rätt betydelselöst land på världskartan; icke desto mindre föregick den med ett exempel som skulle upprepas på många andra håll.

Det är mycket litet som Sverige kan lära det bildade USA om denna process.

Copyright 1987 Svenska Dagbladet. Reprinted by permission.