Dagens Nyheter, April 26, 1999

Hans L Zetterberg

Välfärdsstatens professorer

En bra tumregel är att totalsamhällets problem alltid är viktiga. I totalsamhället ingår inte bara statsmakterna utan också ekonomi, konst, vetenskap, religion, etik, hälsofrämjande och det civila samhällets värld av familjer, grannskap, vänner och föreningar. När vi hittat ett problem som har påtagliga konsekvenser för totalsamhället har vi hittat ett viktigt problem. Sysslar vi med ett problem, som enbart berör staten, eller enbart näringslivet, eller enbart civilsamhället, är det inte självklart att vi sysslar med ett viktigt problem.

Svensk samhällsvetenskap har sedan många år i styrts mot att syssla med statsmaktens problem, inte totalsamhällets problem. Därmed har dess forskning blivit mindre intressant, utom möjligen för statsvetare. Redan från början har forskningsprojekten varit så valda att de svårligen kan ha de generella genomslag som krävs av forskning av toppkaraktär, vad vi i högtidstalen kallar nobelprisklass.

Under denna tid nyinrättades professurer inte i nationalekonomi, men i, "nationalekonomi särskilt offentlig förvaltning" eller "nationalekonomi särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning" eller "nationalekonomi särskilt ekonomisk politik". Man får inte en ny professur i sociologi men i "sociologi med inriktning mot socialpolitik". Man blir inte ens professor på en ny befattning i statskunskap men i "statskunskap särskilt planering och förvaltning" eller "statskunskap och offentlig förvaltning". Ibland är de nya professurerna helt ägnade den offentliga sektorn, till exempel "kommunal ekonomi" eller "förvaltningsforskning med regional inriktning".

Sedan läsåret 1993-94 tillkommer nya professurer genom delegering till högskolorna. Under femton läsår tidigare, 1987-1993, när staten ensam bestämde, inrättades tolv nya professurer i samhällsvetenskap som i sin titel har en speciell hänvisning till att ämnet gäller den offentliga sektorn. Det upprättades flera andra som inte får detta i titeln men som i praktiken torde ha mycket av offentliga sektorns problem inom ämnet, till exempel regionalekonomi, invandrarforskning samt flera nya professurer i social arbete.

I högtidstalen framhåller staten sin roll som grundforskningens garant. Inom samhällsvetenskaperna tycks svenska staten på senare år mest skapat leverantörer av konsulttjänster för sina specialbehov.

Regeringarna etablerade under denna period inga professurer att syssla med samhällsvetenskapernas grundforskning och klassiska idétraditioner. Undantaget är Johan Asplunds professur i kultursociologi i Lund 1986, men det var en av HSFR redan tidigare instiftad tjänst som staten övertog i reguljär budget. En professur i demografi i Stockholm är den enda som inrättats kring ett av totalsamhällets stora problem, befolkningsfrågan. Näringslivets frågor har också fått nya professurer i takt med handelshögskolornas expansion. Det civila samhällets problem har inte fått någonting av detta.

I en studie av den svenska socialstaten hade jag för ett par år sedan tillfälle att läsa mycket av den nya forskningen i tillämpad samhällsvetenskap. Det var ofta förbluffande hur lite forskningsrapporterna hade att säga om välfärdsstatens principer och om dess nuvarande kris. Jag undrade också över de blygsamma bidrag denna forskning ger till modervetenskaperna, och hur ofullkomligt den tillgodogjort sig modervetenskapernas centrala vetande.

En allvarlig fråga är om modervetenskaperna och dess institutioner förflackas av att ha så många företrädare för perifera specialiteter som sysslar med statens problem snarare än sin modervetenskaps eller totalsamhällets problem. Man borde också kolla om vi här fått en alltför svensk vetenskaplig problematik när den borde vara internationell.

Vi kommer inte tillrätta med dessa frågor genom att avveckla sektorsfinansieringen som Forskning 2000 föreslår. Den överdrivna inriktningen mot tillämpad forskning i statsmaktens och välfärdsprogrammens tjänst lever kvar så länge professurerna finns kvar i tillämpad samhällsvetenskap för statens behov. Vi kan bara uppmuntra innehavarna till revolt: Kasta av tvångströjan av snäv ämnesbeskrivning och forska och undervisa om det som är viktigt! Det har bra professorer gjort i alla tider.

Detta är den första av två artiklar om
välfärdsstatens professorer.

 

© 1999 Dagens Nyheter. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Reprinted by permission.