Dagens Nyheter, April 26, 1999
Hans L Zetterberg
Välfärdsstatens professorer
En
bra tumregel är att totalsamhällets problem alltid är viktiga. I totalsamhället
ingår inte bara statsmakterna utan också ekonomi, konst, vetenskap, religion,
etik, hälsofrämjande och det civila samhällets värld av familjer, grannskap,
vänner och föreningar. När vi hittat ett problem som har påtagliga
konsekvenser för totalsamhället har vi hittat ett viktigt problem. Sysslar vi
med ett problem, som enbart berör staten, eller enbart näringslivet, eller
enbart civilsamhället, är det inte självklart att vi sysslar med ett viktigt
problem.
Svensk
samhällsvetenskap har sedan många år i styrts mot att syssla med statsmaktens
problem, inte totalsamhällets problem. Därmed har dess forskning blivit mindre
intressant, utom möjligen för statsvetare. Redan från början har
forskningsprojekten varit så valda att de svårligen kan ha de generella
genomslag som krävs av forskning av toppkaraktär, vad vi i högtidstalen
kallar nobelprisklass.
Under
denna tid nyinrättades professurer inte i nationalekonomi, men i, "nationalekonomi
särskilt offentlig förvaltning" eller "nationalekonomi särskilt utvärderande
arbetsmarknadsforskning" eller "nationalekonomi särskilt ekonomisk
politik". Man får inte en ny professur i sociologi men i "sociologi
med inriktning mot socialpolitik". Man blir inte ens professor på en ny
befattning i statskunskap men i "statskunskap särskilt planering och förvaltning"
eller "statskunskap och offentlig förvaltning". Ibland är de nya
professurerna helt ägnade den offentliga sektorn, till exempel "kommunal
ekonomi" eller "förvaltningsforskning med regional inriktning".
Sedan
läsåret 1993-94 tillkommer nya professurer genom delegering till högskolorna.
Under femton läsår tidigare, 1987-1993, när staten ensam bestämde, inrättades
tolv nya professurer i samhällsvetenskap som i sin titel har en speciell hänvisning
till att ämnet gäller den offentliga sektorn. Det upprättades flera andra som
inte får detta i titeln men som i praktiken torde ha mycket av offentliga
sektorns problem inom ämnet, till exempel regionalekonomi, invandrarforskning
samt flera nya professurer i social arbete.
I
högtidstalen framhåller staten sin roll som grundforskningens garant. Inom
samhällsvetenskaperna tycks svenska staten på senare år mest skapat leverantörer
av konsulttjänster för sina specialbehov.
Regeringarna etablerade under denna period inga professurer att syssla med samhällsvetenskapernas grundforskning och klassiska idétraditioner. Undantaget är Johan Asplunds professur i kultursociologi i Lund 1986, men det var en av HSFR redan tidigare instiftad tjänst som staten övertog i reguljär budget. En professur i demografi i Stockholm är den enda som inrättats kring ett av totalsamhällets stora problem, befolkningsfrågan. Näringslivets frågor har också fått nya professurer i takt med handelshögskolornas expansion. Det civila samhällets problem har inte fått någonting av detta.
I
en studie av den svenska socialstaten hade jag för ett par år sedan tillfälle
att läsa mycket av den nya forskningen i tillämpad samhällsvetenskap. Det var
ofta förbluffande hur lite forskningsrapporterna hade att säga om välfärdsstatens
principer och om dess nuvarande kris. Jag undrade också över de blygsamma
bidrag denna forskning ger till modervetenskaperna, och hur ofullkomligt den
tillgodogjort sig modervetenskapernas centrala vetande.
En
allvarlig fråga är om modervetenskaperna och dess institutioner förflackas av
att ha så många företrädare för perifera specialiteter som sysslar med
statens problem snarare än sin modervetenskaps eller totalsamhällets problem.
Man borde också kolla om vi här fått en alltför svensk vetenskaplig
problematik när den borde vara internationell.
Vi
kommer inte tillrätta med dessa frågor genom att avveckla
sektorsfinansieringen som Forskning 2000 föreslår. Den överdrivna
inriktningen mot tillämpad forskning i statsmaktens och välfärdsprogrammens
tjänst lever kvar så länge professurerna finns kvar i tillämpad samhällsvetenskap
för statens behov. Vi kan bara uppmuntra innehavarna till revolt: Kasta av tvångströjan
av snäv ämnesbeskrivning och forska och undervisa om det som är viktigt! Det
har bra professorer gjort i alla tider.
Detta är den första
av två artiklar om
välfärdsstatens professorer.
© 1999 Dagens Nyheter. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Reprinted by permission.